Så fungerar en ADHD-utredning

För att få en neuropsykiatrisk diagnos behöver du genomgå en utredning. En utredning hos oss på Rikta Psykiatri kan sägas vara ett samarbete mellan dig och vårt utredningsteam. Teamet består av en psykolog och en psykiater (en läkare med specialistkompetens i psykiatri). I vissa fall deltar även andra yrkesgrupper, till exempel en sjuksköterska eller arbetsterapeut.

Syftet med utredningen är inte enbart att fastställa en specifik diagnos, som ADHD eller autism. Målet är att förstå dina styrkor och utmaningar och hitta den förklaringsmodell som bäst beskriver just dina svårigheter. Har du bestämt dig för att göra en utredning? Här får du all information du behöver om vad som händer i de olika stegen.

Förberedelser inför din utredning

När du har bestämt dig för att göra en utredning får du:

• tider för alla dina möten
• frågeformulär att fylla i
• information om vad du själv behöver förbereda

Vi planerar utredningen tillsammans med dig. Du väljer själv om du vill sprida ut dina besök över tid eller ha dem med mindre mellanrum.

Steg för steg under utredningen

Utredningen börjar med ett samtal med en psykolog eller en läkare. Vi pratar om olika delar av ditt liv – både det som fungerar bra och det som känns svårt. Du får genomföra olika psykologiska tester som hjälper oss att förstå din unika profil.

Läkaren går igenom din fysiska och psykiska hälsa, både nuvarande och tidigare. För att få en så bred förståelse som möjligt vill vi också gärna prata med någon som känner dig väl, till exempel en förälder, ett syskon, ett vuxet barn, en partner eller en nära vän. Detta sker alltid med ditt godkännande.

Tillsammans med dig och eventuella närstående går vi igenom hela ditt liv för att kartlägga både kroppslig hälsa och psykiskt mående. För att få en så tydlig bild som möjligt använder vi oss av:

• intervjuer
• skattningsskalor
• läkarundersökningar
• psykologiska tester
• tidigare journaler
• information från skola och/eller annan vård

När utredningen är klar

Utredningen avslutas med ett återgivningssamtal där vi går igenom resultatet tillsammans. Du får också ett skriftligt utlåtande som:

• beskriver hur vi har resonerat
• visar dina styrkor och svårigheter
• förklarar hur svårigheterna påverkar dig i vardagen
• ger rekommendationer för fortsatt stöd eller behandling

Du får ett utlåtande oavsett om du får en diagnos eller inte.

Din individuella funktionskarta

Utlåtandet fungerar även som din funktionskarta – en översikt över hur just du fungerar. Den hjälper dig att förstå hur olika delar av livet hänger samman, till exempel:

• sömn
• kost
• motion
• hormoner
• impulsivitet

När du ser mönstren blir det lättare att göra val som förbättrar din hälsa och livskvalitet.

Nästa steg efter utredningen

Efter utredningen gör vi tillsammans en plan för hur du kan gå vidare utifrån vad du behöver. Om du vill fortsätta träffa en psykolog hos oss fyller du enkelt i en egenanmälan på vår hemsida.

Vill du hellre få stöd via en annan vårdgivare? Då hjälper vi dig vidare, ibland genom en remiss. Kontakta oss om du vill få hjälp med en ADHD-utredning för dig, ditt barn eller en anhörig.

När leder utredningen till en diagnos?

De flesta som kommer till oss för utredning upplever svårigheter i vardagen. Målet är alltid att utredningen ska resultera i en tydlig funktionskarta och en väg framåt. Men inte alla utredningar leder till en diagnos. Det som avgör är om diagnoskriterierna är uppfyllda och om svårigheterna har funnits länge och påverkar vardagen i flera områden.

Kriterier för ADHD-diagnos

För att kunna ställa en ADHD-diagnos behöver utredningsteamet bedöma om dina svårigheter stämmer överens med diagnoskriterierna. Kriterierna handlar om två huvudområden:

• ouppmärksamhet
• hyperaktivitet och impulsivitet

Antalet symtom som krävs beror på ålder:

• Barn och unga under 17 år ska ha minst 6 av 9 symtom inom ett eller båda områdena.
• Vuxna från 17 år behöver ha minst 5 av 9 symtom inom ett eller båda områdena.

För att en diagnos ska kunna ställas behöver symtomen också:

• ha funnits sedan före 12 års ålder
• orsaka tydliga svårigheter i flera delar av livet
• inte kunna förklaras bättre av något annat, till exempel en annan diagnos eller livssituation

Vad menas med ouppmärksamhet?

Med ouppmärksamhet menas svårigheter att fokusera, hålla kvar uppmärksamheten och komma ihåg vad man håller på med – även i situationer som känns viktiga. Svårigheterna kan visa sig genom att du:

• tappar bort dig i tankar
• lätt blir distraherad av sådant som sker i omgivningen
• ofta glömmer vad du höll på med
• har svårt att komma igång med eller avsluta uppgifter

Vad menas med hyperaktivitet och impulsivitet?

Här handlar det om svårigheter att vara stilla, att vänta på sin tur eller att tänka efter innan man agerar. Det kan visa sig genom att du:

• har svårt att sitta still
• ofta avbryter andra
• säger eller gör saker utan att hinna tänka efter
• bär på en konstant inre rastlöshet
• ofta hamnar i riskfyllda situationer

Hyperaktivitet och impulsivitet behöver inte alltid synas utåt – det kan också upplevas som en inre stress, otålighet eller ett ständigt brus av tankar.

Syftet med våra utredningar

Målet är aldrig enbart att fastställa en viss diagnos, som till exempel ADHD eller autism, utan att beskriva dina styrkor och utmaningar för att hitta den förklaringsmodell som bäst förklarar dina svårigheter. Resultatet blir mer träffsäkert ju mer detaljerad information vi kan samla in.

Barn- och vuxenutredningar – likheter och skillnader

Varje människa, barn som vuxen, är unik och varje hjärna fungerar olika. Därför gör vi alltid breda utredningar som beskriver individens styrkor och utmaningar i vardagen.

Så går en barnutredning till

Alla barnutredningar utgår från att barnet själv vill och orkar delta. Barnet involveras i alla delar av utredningen utifrån sin mognadsnivå. För yngre barn är information från vårdnadshavare och andra viktiga vuxna central, medan äldre barn och tonåringar kan samarbeta mer självständigt med sitt team.

Utredningen fokuserar på att hitta den bästa förklaringen till barnets upplevelser och svårigheter. Diagnoser som eventuellt ställs är viktiga för att barnet ska få rätt stöd, men diagnosen i sig är aldrig målet. Syftet är att ge barnet, föräldrarna och skolan en förklaringsmodell och en funktionskarta över styrkor och sårbara sidor.

Vilket stöd barnet får beror på flera faktorer, som ålder, diagnos, funktionsnivå och eventuell samsjuklighet (andra diagnoser som barnet också kämpar med). Du kan läsa mer om vilket stöd ditt barn har rätt till i skolan.

Exempel på skolstöd och anpassningar vid ADHD

Läxor och skolarbete

• Skapa rutiner för hur barnet får med sig läxor till och från skolan
• Ge stöd i att prioritera och strukturera uppgifter
• Dela upp arbetet i mindre delar
• Begränsa mängden läxor vid behov
• Gör uppgifter tydliga och avgränsade
• Följ regelbundet upp skolarbetet
• Sätt tydliga delmål och slutmål
• Använd instuderingsfrågor
• Ge längre provtid vid behov
• Ge tydliga och uppdelade instruktioner
• Begränsa informationen vid ett och samma tillfälle
• Använd visuellt stöd för planering
• Kortare arbetspass och fler pauser kan underlätta
• Ge rikligt med uppmuntran och återkoppling

Miljön

• Placera barnet på en plats med god lärarkontakt och få distraktioner
• Ge möjlighet att sitta i grupprum eller lugnare miljö
• Se över ljussättning och undvik skarpa ljus
• Minska visuella intryck och skapa ordning i klassrummet
• Minska störande ljud, till exempel genom tassar på stolar

Hjälpmedel

• Hörlurar eller hörselskydd
• Skärmar
• Inläst material
• Visuella scheman
• Tidshjälpmedel
• Sittdyna eller något att hålla i på lektionen

Så går en vuxenutredning till

Som vuxen är det alltid du själv som bestämmer om du vill göra en utredning. Precis som för barn handlar det ofta inte främst om diagnosen, utan om att få en förklaringsmodell som gör livet mer hanterbart. (Du kan läsa mer om att få en ADHD-diagnos som vuxen i våra guider.)

Varför vi gör breda ADHD-utredningar

Diagnoskriterierna för ADHD och andra NPF-diagnoser bygger på personlighetsdrag som alla människor har i olika grad och som kan förstärkas i perioder av stress eller belastning. Därför är det viktigt att göra breda utredningar som tar hänsyn till att varje hjärna är unik. Utredningsteamet behöver också bedöma om dina symtom kan förklaras bättre av något annat – till exempel en annan diagnos, livssituation eller samsjuklighet.

Att skilja ADHD från andra orsaker – differentialdiagnostik

En bred utredning utgår inte från någon specifik diagnos, utan från den problembeskrivning du kommer med. Läkaren i ditt team gör en differentialdiagnostisk bedömning för att avgöra vilken eller vilka diagnoser eller livsomständigheter som bäst förklarar dina svårigheter.

Forskning visar att cirka 80 procent av vuxna med ADHD också har andra psykiska diagnoser – vanligast är ångest och depression. Även autism, tics och Tourettes syndrom är vanliga vid ADHD.

Vissa tillstånd kan göra ADHD-medicin olämplig, medan andra kräver stöd för samsjuklighet – alltså behandling för flera tillstånd samtidigt. Symtomen vid ADHD, autism och andra NPF-diagnoser kan också bero på faktorer som trauma, stressande livssituationer eller orimliga krav. Utan en noggrann differentialdiagnostisk bedömning riskerar man att överdiagnostisera ADHD, vilket kan urvattna diagnosens innebörd och påverka dem som verkligen har ADHD.

ADHD på olika funktionsnivåer

ADHD kan ta sig olika uttryck beroende på person och på vilket stöd och vilka anpassningar som finns i omgivningen. Därför kan diagnosen innebära olika grader av funktionsnedsättning i livet. Exempel på stöd och anpassningar vid ADHD kan vara allt från att få längre tid på prov i skolan, anpassning av arbetsplatsen, tyngdtäcke för bättre sömn eller att ha god man på grund av svårigheter att hantera den egna ekonomin.

ADHD delas in i tre nivåer:

• Lindrig nivå: få symtom utöver det som krävs för diagnos. Du har begränsat behov av insatser och klarar dig ofta bra utan omfattande stöd.
• Medelsvår nivå: symtom och funktionsnedsättning ligger mellan nivåerna lindrig och svår. Du behöver stöd och anpassningar inom flera delar av livet.
• Svår nivå: många symtom utöver kriterierna, ofta samsjuklighet eller konsekvenser sedan tidigare. Du behöver omfattande stödinsatser.

När leder utredningen till en diagnos?

Diagnoskriterierna för ADHD handlar om två huvudområden: ouppmärksamhet samt hyperaktivitet/impulsivitet. Antalet symtom som krävs skiljer sig åt mellan barn och vuxna, och symtomen ska ha funnits sedan före 12 års ålder, orsaka tydliga svårigheter i flera delar av livet och inte bättre kunna förklaras av något annat.

Kan ADHD växa bort?

Forskning visar att ADHD-symtomen kan förändras över tid. Hyperaktivitet och impulsivitet minskar ofta under tonåren, men det betyder inte alltid att diagnosen försvinner. Ibland går man från kombinerad form till huvudsakligen ouppmärksam form (ADD). Framför allt barn med lindrig ADHD som tidigt fått rätt stöd kan i vuxen ålder uppleva att de inte längre uppfyller kriterierna.

Så kan du ta bort en ADHD-diagnos

Om du fått en ADHD-diagnos som barn och inte längre känner att den stämmer in på dig – och inte heller har behov av stöd eller behandling – kan du begära att diagnosen omprövas. Ibland räcker ett samtal med en känd vårdgivare, andra gånger behövs en ny, bred utredning för att styrka att kriterierna inte längre uppfylls.

Behöver du en ADHD-utredning eller stöd efter en diagnos? Kontakta oss så hjälper vi dig vidare.