Autism hos flickor – symtom, styrkor och stöd

Autism är ett livslångt sätt att vara, inte en sjukdom [1]. Det innebär att hjärnan hanterar information annorlunda än hos de flesta, vilket påverkar hur man kommunicerar, tolkar sociala situationer och klarar förändringar [2]. Alla med autism är olika och har både svårigheter och särskilda styrkor. Många fungerar mycket bra i vissa sammanhang – till exempel med sitt minne eller sina specialintressen [2][3].

Ungefär 1–2 procent av befolkningen har diagnosen autism, och traditionellt har fler pojkar än flickor fått diagnos [4]. Med ökad kunskap syns dock allt fler flickor och kvinnor på autismspektrumet, och nya siffror visar på en kraftig ökning av diagnostiserade flickor, särskilt i för- och tidiga tonåren [5][4].

Flickor med autism har ofta klarat sig undan uppmärksamhet länge – de har gått “under radarn” – och får ofta diagnos senare än pojkar [5][6]. En förklaring är att flickors symtom ofta tolkas annorlunda: de kan dölja eller kompensera sina svårigheter (maskera) för att smälta in, och de är ofta medvetna om sociala förväntningar och gör sitt bästa för att leva upp till dem [7][6]. Psykologer pekar också på att flickor ofta ses som mer anpassade i skolan än pojkar, vilket gör att omgivningen letar efter förklaringar i hemmet eller relationer i stället för att misstänka autism [8][6].

Historiskt har diagnoskriterierna framför allt baserats på pojkar, så att många flickor med annorlunda men lika allvarliga svårigheter helt enkelt missats [9][6]. Sammantaget innebär detta att autism hos flickor ofta inte uppmärksammas i tid: för få tjejer screenas eller utreds tidigt, och diagnosen dröjer ofta i flera år [6][7].

Symtom och styrkor hos flickor

Hur autism visar sig kan variera stort från barn till barn och med åldern. Flickor med autism kan ha många liknande grunddrag som pojkar, såsom behov av rutiner och fokus på specialintressen, men de uttrycker dem ofta på sätt som är mer subtila eller kamouflerade.

• Förskoleålder: Små flickor med autism kan uppfattas som blyga, drömmande eller mycket upptagna av ett eller ett par intressen, t.ex. djur, böcker eller rollspel. De kan ha svårt med sinnesintryck – till exempel ljudkänslighet eller känselkänslighet [10]. En vanlig reaktion är starka känsloutbrott vid förändringar eller krav (t.ex. vid måltider eller läggdags), och de kan ha mycket bestämda rutiner med få avvikelser. Samtidigt kan de vara otroligt uppmärksamma på detaljer och ha ett mycket gott minne, vilket kan vara en styrka i många situationer [2][11]. Flickor med autism kan också utveckla stora specialintressen tidigt och blir ofta väldigt duktiga inom just det område de tycker om [3].
• Låg- och mellanstadieålder: I skolåldern vill många flickor med autism ofta vara med sina jämnåriga, men kan behöva extra stöd för att klara det sociala samspelet. De kan imitera kamrater och försöka lära sig sociala regler, men blir ofta väldigt trötta av all social ansträngning. Det är vanligt att de framstår som duktiga och skötsamma på ytan men inombords kämpar med att förstå gruppspel och oskrivna regler [12]. I skolan klarar de ofta intellektuella uppgifter bra om inga sociala krav står i vägen, men plötsliga schemaändringar, högljudda klassrum eller stressiga raster kan skapa stora problem [3][11].
• Tonåren: Under tonåren ökar de sociala kraven – grupper blir större och relationer mer komplexa. Flickor med autism kan känna stark ångest över att passa in och oro för vad andra ska tycka. Många berättar att diagnosen gav lättnad eftersom de förstod varför de haft det svårt, men att de samtidigt var rädda att berätta om diagnosen för andra [13]. Det är också i tonåren som skillnaden i diagnosålder ofta blir tydlig: vissa flickor får diagnos tidigt (om symtomen är grava), men många går länge utan diagnos tills symtomen blir mer belastande, ofta i form av stress, skolfrånvaro eller psykisk ohälsa [7][14].

Vardagsutmaningar i hemmet, skolan och socialt

En flicka med autism kan uppleva vardagslivet som mycket ansträngande om miljön inte anpassas. Vanliga utmaningar kan vara:

• Hemma: Sensorisk överbelastning (t.ex. ljud, starka dofter eller trånga utrymmen) kan lätt leda till stress och utbrott. Små förändringar i vardagsrutiner – t.ex. ändrat matschema – kan skapa panik om man inte förvarnats noga. Föräldrar beskriver ofta starka reaktioner vid plötsliga krav eller när saker inte går som förväntat [15]. Många flickor behöver stöd i att förstå och hantera sina känslor; om de blir överrumplade kan de snabbt dra sig undan eller bryta ihop. Det kan misstolkas som trots, men är ofta ett uttryck för att kraven blev för stora.
• Skolan: Ljudnivån och miljön i skolan är en vanlig utmaning – matsal, idrottssal, musiklokal eller klassrum med dålig akustik kan vara jobbiga miljöer [10]. Hon kan behöva sitta på en lugn plats och ha hörselskydd. Struktur och tydlighet är viktiga: om schemat och instruktionerna inte är mycket konkreta är det lätt att glömma vad som ska hända härnäst [16]. Även många olika lärare och byten mellan lektioner kan vara svåra om de inte förbereds i god tid. Socialt kan vänskapsgrupper på raster vara utmanande om ingen vuxen hjälper till. Därför kan det underlätta om en vuxen eller specialpedagog stöttar på raster eller i klassrummet – t.ex. genom att diskutera situationer efteråt eller organisera mindre grupper att leka med [12].
• Sociala relationer: Flickor med autism kan ha stort behov av vänner men samtidigt svårt att skapa och behålla dem. De kan missförstå ansiktsuttryck och ironi och känner sig ofta annorlunda eller utanför. Forskning visar att flickor med autism oftare än pojkar drabbas av ensamhet, stress och ångest i samband med anpassningsförsök [7][13]. Samtidigt kan uthållighet i intressen göra att hon hittar likasinnade – t.ex. via internet eller specialintresseföreningar – där hon kan känna sig trygg.

Utredning vid misstanke om autism

Om du misstänker att ditt barn kan ha autism kan du vända dig till offentlig vård eller en privat vårdgivare såsom Rikta Psykiatri för en bedömning. För barn under 6 år är det vanligt att börja med barnavårdscentralen (BVC) [17]. För skolbarn kan du vända dig till vårdcentralen, elevhälsan eller BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) [18][19]. Efter en första bedömning kan läkaren remittera vidare till specialist; ofta görs då en multidisciplinär neuropsykiatrisk utredning.

I utredningen ingår vanligtvis en läkare och en psykolog som intervjuar barnet och vårdnadshavare, och ibland används standardiserade tester och skattningsformulär [19]. Det är viktigt att du som förälder är delaktig och berättar om barnets utveckling, beteende och svårigheter i både hem- och skolmiljö [20]. Ofta ombeds också personal från förskolan eller skolan beskriva hur flickan fungerar där [21]. Underlaget från föräldrar, lärare och barnet självt används för att göra en helhetsbedömning.

Det är viktigt att berätta om allt som oroar – även om svårigheter tidigare tolkats som “socialt” eller “humörmässigt”. Psykologer har noterat att flickor ibland får andra diagnoser (t.ex. ångest) innan man upptäcker att autism ligger bakom [14][7]. Ju tidigare diagnosen kan ställas, desto snabbare kan rätt stöd sättas in. Ju mer information utredningsteamet får om flickans styrkor och svårigheter i olika miljöer, desto bättre kan de förstå behoven och ge rätt rekommendationer.

Stöd, anpassningar och stärkt självbild

Det finns mycket som kan göra vardagen enklare och stärka självbilden. Nyckeln är anpassning och förståelse från vuxna samt fokus på barnets unika styrkor. Exempel på stödåtgärder:

• Bemötande: Använd en lugn och tydlig ton och undvik stressiga situationer med mycket intryck. Ett lågaffektivt bemötande hjälper många autistiska barn: håll låg röst, ge tid för eftertanke och undvik att pressa med många frågor eller krav direkt. Förklara ny information sakligt och konkret, gärna med bildstöd eller exempel. Bekräfta känslor och perspektiv.
• Tydlig struktur: Skapa fasta rutiner och förbered i god tid inför förändringar. Visuella scheman eller checklistor kan minska oro och hjälpa barnet att veta vad som kommer härnäst. Till exempel kan man skriva eller rita upp dagens läxor, eller prata om planerade utflykter långt innan. I skolan kan lärare bryta ned stora uppgifter i små steg och förbereda övergångar (t.ex. mellanmål, rast) i detalj [16][22].
• Sensoriska anpassningar: Minska överstimulering. Skapa lugna zoner hemma och i skolan med dämpad belysning och minskad ljudnivå. Tillåt hörselskydd i högljudda miljöer (t.ex. skolmatsalen). Mjuka kläder utan irriterande etiketter och tydliga rutiner vid måltider eller läggdags kan minska stress. Var uppmärksam på vad just barnet är känsligt för – vissa mår bättre av solglasögon inomhus eller att ha en favoritfilt nära till hands.
• Socialt stöd i skolan: Förvänta er inte att barnet ska klara allt socialt själv. En vuxen kan stötta vid raster, grupparbete och konflikter genom att hjälpa till att tolka situationer och organisera tryggare sammanhang. I praktiken kan det innebära att en specialpedagog, elevassistent eller stödkompis hjälper barnet att komma in i lek före rasten, starta en aktivitet och sedan följa upp efteråt (som Maria Bühler beskriver) [12]. Organiserade rastaktiviteter, t.ex. spel eller skapande, kan också göra det lättare att få positiva sociala erfarenheter utan för mycket press.
• Anpassad undervisning: Många flickor med autism mår bra av individuella pedagogiska anpassningar. Skolan kan göra kartläggningar och skapa åtgärdsprogram som tar hänsyn till barnets behov. Det kan handla om förlängd provtid, tydliggörande instruktioner, anteckningsstöd eller extra resurser som elevassistent eller specialpedagog. Viktigt är att skolan samarbetar med hemmet så att rutiner och strategier blir så lika som möjligt i båda miljöerna [23].
• Lyft fram styrkor: Hjälp barnet att hitta och utveckla det hon är bra på och tycker om – om det är historia, dataprogrammering, bakning, musik eller något annat. Ge positiva erfarenheter av specialintressen genom att erbjuda böcker, material eller aktiviteter. Visa att du uppskattar hennes kunskaper och hjälp henne använda dem socialt, t.ex. genom att hitta andra som delar intresset. Påminn gärna om att autism är ett sätt att vara, inte ett fel [1][3].
• Känslomässigt stöd: Flickor med autism riskerar lågt självförtroende om de inte blir förstådda. Bekräfta regelbundet att det är modigt att vara sig själv. Hjälp barnet sätta ord på sin autism (t.ex. genom att läsa en barnbok om autism) så att hon förstår att många andra tänker annorlunda. Involvera henne i beslut om strategier och hjälpmedel – låt henne till exempel själv välja sensoriska hjälpmedel (hörselskydd, stressboll). Visa att det alltid är okej att säga ifrån när något blir för svårt eller obehagligt.
• Stöd vid psykisk ohälsa: Flickor med autism kan vara särskilt utsatta för ångest, ensamhet och stress [7][13]. Vid måendeproblem kan professionellt stöd vara viktigt. En psykolog eller specialpedagog kan lära strategier för att hantera oro (t.ex. avslappning och andning), och familjen kan få råd om hur vardagen kan anpassas för att minska stress. Många får också hjälp via elevhälsan eller habiliteringen, t.ex. i samtalsgrupper eller social färdighetsträning.
• Att involvera andra: Informera gärna relevanta vuxna (släkt, skolpersonal, fritidsledare) om barnets behov. Ju fler runt barnet som förstår hur autism fungerar, desto bättre kan de anpassa bemötandet. Ibland kan det handla om små saker som att säga till en ny lärare att barnet behöver veta i förväg vad som ska hända. Vid stora behov kan formellt stöd via kommunen vara aktuellt, t.ex. kontaktperson eller avlastning enligt LSS.
• Bygga självbild: Beröm ansträngningar och framgångar konkret (t.ex. “Du gjorde ett fantastiskt jobb att förbereda morgonen i tid”). Hjälp barnet känna sig stolt över sin identitet, kanske genom att träffa andra autistiska tjejer eller delta i en stödgrupp. När barn får uppleva att deras sätt att tänka är värdefullt stärks självbilden.

Autism hos flickor “avtar” inte, men med rätt anpassningar och stöd kan flickor må bättre och utvecklas efter sina egna förutsättningar. Varje flicka är unik – det finns ingen universallösning. Ofta blir bästa stödet ett samarbete mellan hem, skola och vård där vuxna strävar efter att skapa trygghet och möjliggöra utveckling i barnets egen takt.

Vill du ha stöd nästa steg?
Rikta Psykiatri erbjuder bedömning och stöd digitalt över hela Sverige samt fysiska besök i Stockholm. Boka samtal så hittar vi ett upplägg som passar.

Läs Autism-guiden

Testa om du har autism

Källor

[1] [2] [3] [4] [11] [17] [18] [19] [20] [21] [22] [23] Autism - 1177

https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar/autism/

[5] [9] Kraftig ökning av autism bland flickor - Socialstyrelsen

https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/kraftig-okning-av-autism-bland-flickor/

[6] Screening för autism riskerar missa flickor - forskning.se

https://forskning.se/2013/12/03/screening-for-autism-riskerar-missa-flickor/

[7] [13] Forskningsutblick: Så uppfattar tonårsflickor med autism sin diagnos i skolan - SPSM

https://www.spsm.se/kompetensutveckling/forskning/aktuellt-om-forskning/nyheter/sa-uppfattar-tonarsflickor-med-autism-sin-diagnos-i-skolan/

[8] [10] [12] [14] [16] Det behövs mer kunskap om flickorna - Autism Sverige

https://www.autism.se/om-autism/fakta-och-forskning/det-behovs-mer-kunskap-om-flickorna/

[15] Flickan som inte väcker några funderingar - Autism Sverige

https://www.autism.se/om-autism/personliga-berattelser/flickan-som-inte-vacker-nagra-funderingar/