
Blogg · Rikta Psykiatri
ADHD och ADD – likheter och skillnader
En genomgång av hur ADHD i ouppmärksam form (ADD) skiljer sig från den kombinerade presentationen – och vad det betyder i vardagen.
Om man förenklar kan man säga att ADD i grunden är ADHD utan H:et. Det innebär att om du har en ADD-diagnos har du också en ADHD-diagnos, men du uppvisar inte tillräckligt många – eller tillräckligt tydliga – symtom på hyperaktivitet och impulsivitet för att det ska uppfylla kriterierna för den kombinerade formen.
ADHD huvudsakligen ouppmärksam form (ADD)
ADD står för Attention Deficit Disorder och är en variant av ADHD där svårigheterna framför allt handlar om uppmärksamhet och fokus. Du kan förstås också ha vissa symtom på hyperaktivitet och impulsivitet, men de största utmaningarna handlar ofta om att komma igång, behålla motivationen och hålla koncentrationen uppe.
När du har ADD är det ofta svårt med långa uppgifter eller projekt som kräver flera moment eller steg. Du kan tappa fokus, försvinna in i egna tankar och få svårt att följa instruktioner, hänga med i samtal eller lägga märke till detaljer.
Symtom på ouppmärksamhet
Om du har ADD och är över 17 år har du minst fem, och om du är 17 år eller yngre minst sex, av följande ADHD-symtom på ouppmärksamhet. Symtomen ska ha funnits i minst sex månader och göra det svårt att klara vardagens krav utan stöd från andra. Du …
- är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skola, arbete eller andra aktiviteter
- har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten vid uppgifter eller lekar
- verkar ofta inte lyssna när någon talar direkt till dig
- följer ofta inte instruktioner och misslyckas med att genomföra uppgifter (inte på grund av trots eller bristande förståelse)
- har ofta svårt att organisera sina aktiviteter och uppgifter
- undviker eller ogillar ofta uppgifter som kräver långvarig mental ansträngning, till exempel skolarbete eller läxor
- tappar ofta bort saker som behövs i vardagen (t.ex. nycklar, läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg)
- blir ofta lättdistraherad av yttre intryck
- är ofta glömsk i vardagen
Hur ADD kan påverka vardagen
Saker som ofta blir extra utmanande när man har ADD (ADHD ouppmärksam form) handlar om att hålla ihop helheten, komma ihåg detaljer och undvika att tappa bort sig i olika uppgifter.
Det kan kännas orättvist att ständigt få höra att man borde anstränga sig mer, lyssna bättre eller bli mer motiverad. Du kanske måste lägga mycket mer energi än andra på att planera, organisera och slutföra uppgifter – och kan känna dig helt utmattad efter en “vanlig dag” i skolan eller på jobbet.
Många med ADD har också svårt att uppskatta tid. Man kan missa möten, komma för sent eller i stället alltid vara orimligt tidig för att kompensera genom stora säkerhetsmarginaler.
Ofta gillar man inte uppgifter som kräver uthållighet, och man spenderar mycket tid på att leta efter saker som tappats bort. Andra kan uppfatta dig som distraherad eller glömsk, om du inte medvetet lägger mycket energi på att hålla ordning, komma i tid, svara på mejl eller komma ihåg att äta.
Hur skiljer sig ADD från ADHD kombinerad form?
Du har ADHD kombinerad form om du, utöver dina ADD-symtom, har minst sex (eller fem om du är över 17 år) av följande symtom på hyperaktivitet och impulsivitet. Även dessa symtom ska ha funnits i mer än sex månader och försvåra din vardag påtagligt. Du …
- har ofta svårt att sitta stilla med händer eller fötter
- lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där man förväntas sitta kvar
- springer omkring, klättrar eller rör sig mer än vad som anses lämpligt (hos ungdomar och vuxna kan detta visa sig som en inre rastlöshet)
- har ofta svårt att leka eller ägna sig åt fritidsaktiviteter lugnt och stilla
- verkar ofta vara “på språng” eller “gå på högvarv”
- pratar ofta överdrivet mycket
- kastar ofta ur sig svar innan frågan ställts färdigt
- har ofta svårt att vänta på sin tur
- avbryter eller inkräktar ofta på andra (t.ex. kastar sig in i samtal eller lekar)
Hur ADHD kombinerad form kan upplevas
För dig som har ADHD kombinerad form handlar utmaningarna ofta om att hitta en balans som känns “lagom”. Den inre rastlösheten gör kanske att du alltid är i rörelse och har svårt att få till återhämtning, vilket kan öka risken för stress, utmattning eller utbrändhet.
Eftersom du också har symtom på ouppmärksamhet kan du ha svårt att komma igång, fastna i saker eller skjuta upp uppgifter som känns svåra eller tråkiga. Andra kan uppleva dig som hetsig, stressad eller slarvig, utan att förstå hur mycket du kämpar med fokus och trötthet.
Din hyperaktivitet och impulsivitet kan också göra att du pratar mycket eller säger saker du senare ångrar – ibland utan att ha menat något illa. Samtidigt kan dina uppmärksamhetssvårigheter göra att du missar sociala signaler och säger saker som blir opassande eller feltajmade.
Spelar det någon roll om jag har ADHD eller ADD?
I praktiken spelar det inte så stor roll för vården eller omgivningen vilken typ av ADHD-diagnos du har. Utredningen och behandlingen är i grunden densamma, oavsett om det handlar om ADHD kombinerad form eller ADHD huvudsakligen ouppmärksam form (ADD).
Du kan formellt uppfylla kriterierna för ADD eftersom du har fler än fem eller sex symtom inom ouppmärksamhetsgruppen, men det är vanligt att även ha vissa symtom på hyperaktivitet och impulsivitet – bara inte tillräckligt många för att uppfylla kriterierna för kombinerad form.
Skillnaden mellan ADHD och ADD genom historien
Vad en ADHD-diagnos innebär har förändrats mycket över tid, sedan man började använda diagnossystem på 1950-talet. Gränsen mellan ADHD och ADD har alltid varit något flytande.
I den senaste versionen av diagnosmanualen DSM (från 2013) talar man inte längre om olika typer av diagnoser, utan om olika presentationer av ADHD. Det betyder att ADHD kan visa sig på olika sätt hos olika personer – och även förändras över livet.
Det här stämmer väl med forskningen, som visar att symtomen kan variera hos samma individ genom åren. Till exempel kan hyperaktivitet och impulsivitet minska i vuxen ålder utan att det betyder att diagnosen försvunnit. Ofta handlar det om att hyperaktiviteten “flyttar in i kroppen” och visar sig som inre rastlöshet eller oro, snarare än fysisk aktivitet.
Vill du veta mer om utredning, behandling eller coachning? Kontakta oss så hjälper vi dig vidare.
Sverige
Coachning och bedömning i hela landet
Rikta Psykiatri erbjuder digital coachning och bedömning över hela Sverige samt fysiska besök i Stockholm. Hör av dig så hittar vi upplägget som passar dig.
Boka samtal
