ADHD-medicinering för vuxna

Att diagnostiseras med ADHD som vuxen innebär ofta kulmineringen av en lång tids sökande efter svar. För många vuxna har livet bestått av en ständig kamp för att upprätthålla fasader, hantera utmattningssymtom och navigera i en vardag som känns ostrukturerad trots stora ansträngningar. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer (1) är läkemedelsbehandling en central och evidensbaserad del av vården för vuxna med ADHD, förutsatt att den ingår i ett helhetsperspektiv med det som kallas psykopedagogiskt stöd.

Varför medicinera i vuxen ålder?

Forskningen kring vuxen-ADHD har tagit enorma kliv de senaste två decennierna. Vi vet nu att ADHD inte “växer bort”, utan att symtomen snarare förändras. Den yttre hyperaktiviteten minskar ofta, medan den inre rastlösheten och de exekutiva svårigheterna kvarstår eller förstärks av vuxenlivets krav. (2)

Svenska studier och internationell konsensus visar att centralstimulerande medicinering har en så kallad “effektstorlek” som är bland de högsta inom psykiatrin. Det innebär att behandlingen fungerar mycket bättre än de flesta andra psykofarmaka (exempelvis antidepressiva). (3) För en vuxen handlar effekten främst om att stärka prefrontala kortex - hjärnans kontrollcenter. Genom att öka tillgängligheten av dopamin och noradrenalin i synapserna kan hjärnan bättre sortera intryck, prioritera uppgifter och reglera impulser.

“Läkemedelstrappan”

Läkemedelsverket fastställer vilken ordning preparat bör prövas. (4) För vuxna ser prioriteringsordningen vanligtvis ut så här:

Förstahandsval: Metylfenidat

Metylfenidat (t.ex. Concerta, Ritalin, Medikinet) är det bäst beforskade ämnet. Det fungerar genom att blockera återupptaget av dopamin och noradrenalin.

• Depåformuleringar: I Sverige förskrivs nästan uteslutande långtidsverkande kapslar eller tabletter till vuxna. Detta ger en jämnare effekt över dagen och minskar risken för ett beroendebeteende, då frisättningen sker gradvis i tarmen eller blodet.
• Skillnader i frisättning: Concerta använder en teknik (OROS) som trycker ut vätska långsamt under ca 12 timmar, medan Ritalin och Medikinet ofta har en “tvåstegsraket” där hälften frisätts direkt och hälften efter några timmar.

Andrahandsval: Lisdexamfetamin (Elvanse)

Om metylfenidat inte ger önskad effekt eller ger för svåra biverkningar, går man ofta vidare till Elvanse.

• Farmakologi: Detta är en så kallad “prodrug”. Det innebär att det aktiva ämnet (dexamfetamin) är bundet till en aminosyra (lysine) som måste brytas ner av röda blodkroppar innan det fungerar.
• Fördelen för vuxna: Effekten är ofta mer subtil i sin start och avslutning än metylfenidat. För vuxna med en lång arbetsdag är Elvanses långa verkningstid (upp till 14 timmar) ofta en avgörande faktor för att klara både jobb och familjeliv på kvällen.

Tredjehandsval och icke-stimulerande: Atomoxetin och Guanfacin

• Atomoxetin (Strattera): Detta är inte centralstimulerande och är inte narkotikaklassat. Det fungerar mer som en selektiv noradrenalinåterupptagshämmare (NRI). Det är ett utmärkt alternativ för vuxna med samtidig ångestproblematik eller de som har en historik av substansmissbruk, då det saknar missbrukspotential.
• Guanfacin (Intuniv): I Sverige är Intuniv främst godkänt för barn och ungdomar (6-17 år). För vuxna används det ibland “off-label” (utanför godkänd indikation) som ett komplement om man har svåra problem med impulsivitet eller blodtryckshöjningar av annan medicin.

Att hitta din personliga dos

Processen att ställa in medicinen kallas titrering. Det finns inget linjärt samband mellan kroppsvikt och dos när det gäller ADHD-medicin; en person på 100 kg kan behöva en lägre dos än någon som väger 60 kg, eftersom det handlar om metabolisk takt och receptorernas känslighet i hjärnan.

Under titreringen (som i Sverige ofta sköts av specialistpsykiatrin) träffar man en sjuksköterska eller läkare varannan till var fjärde vecka.

• Målsättning: Att hitta “the sweet spot” - där fokus och lugn maximeras utan att biverkningarna blir störande.
• Loggföring: Vuxna uppmanas ofta att använda skattningsskalor (som ASRS) för att objektivt mäta förändringar i vardagsfunktionen.

Vanliga biverkningar och strategier för vuxna

Biverkningar är vanliga men oftast övergående. (5) För vuxna är följande mest relevanta:

1. Kardiovaskulär påverkan: Höjd puls och något högre blodtryck. Detta kontrolleras strikt vid varje besök. Vuxna med kända hjärtproblem genomgår ofta EKG innan start.
2. Minskad aptit: Kan leda till viktnedgång eller irritation (“hangry”) framåt eftermiddagen. Strategin är att äta en energirik frukost innan medicinen tas.
3. Sömnsvårigheter: Särskilt vid insättning. Här är timing avgörande; medicinen bör tas så tidigt som möjligt på morgonen.
4. Muntorrhet: Ökar risken för karies. Som vuxen på ADHD-medicin är det viktigt med extra noggrann tandhygien och regelbundna tandläkarbesök.

Samsjuklighet (komorbiditet)

Det är mer regel än undantag att vuxna med ADHD har andra tillstånd, såsom depression, ångestsyndrom eller bipolär sjukdom.

• Prioriteringsordning: Enligt svenska riktlinjer behandlar man oftast det mest akuta först. Om en patient är djupt deprimerad behandlas depressionen innan ADHD-medicinering påbörjas. (1)
• Ångest: Intressant nog upplever många vuxna att deras ångest minskar av ADHD-medicin, eftersom ångesten ofta varit en konsekvens av den inre stressen och rädslan att misslyckas med vardagliga uppgifter.

Socialstyrelsens riktlinjer

De senaste riktlinjerna betonar vikten av tillgänglighet och individuellt stöd. (1)

• Multimodala insatser: Medicin ska inte ses som en “quick fix”. Det ska kombineras med kognitivt stöd (appar, kalendrar), anpassningar på arbetsplatsen och ofta KBT (kognitiv beteendeterapi) anpassad för ADHD.
• Långtidsuppföljning: Socialstyrelsen understryker att medicineringen ska utvärderas minst en gång per år. Om effekten inte längre är tydlig, bör man prova att göra ett uppehåll för att se om medicinen fortfarande behövs.

Juridik för vuxna med ADHD-medicin

Körkort och Transportstyrelsen

I Sverige innebär en ADHD-diagnos inte automatiskt problem med körkortet. Tvärtom visar forskning (bland annat från Karolinska Institutet) att medicinerade personer med ADHD är säkrare i trafiken. (6) Dock kräver Transportstyrelsen ofta ett läkarintyg som styrker att tillståndet är stabilt och att behandlingen fungerar väl.

Narkotikaklassning och resor

De flesta ADHD-mediciner (utom Atomoxetin och Guanfacin) är narkotikaklassade (förteckning II eller III).

• Schengenintyg: Om du reser inom Schengenområdet måste du ha ett intyg från ditt apotek för att bevisa att medicinen är för personligt bruk. (7)
• Utanför Schengen: Här krävs ofta ett läkarintyg på engelska och ibland godkännande från landets ambassad.

Arbetslivet

Du har ingen skyldighet att berätta för din arbetsgivare om din diagnos eller medicinering. Däremot omfattas ADHD av diskrimineringslagstiftning. Om du berättar har arbetsgivaren en långtgående skyldighet att göra “skäliga anpassningar” för att underlätta ditt arbete (t.ex. ett tyst rum, tydligare instruktioner eller flexibla arbetstider). (8)

Livsstilsfaktorer som påverkar effekten

Som vuxen har du kontroll över din miljö på ett sätt som barn inte har. Medicinen fungerar optimalt i kombination med:

• Sömnhygien: ADHD-hjärnan behöver sömn mer än andra, men har svårare att få den. Medicinen kan hjälpa till att reglera dygnsrytmen om den tas rätt.
• Motion: Fysisk aktivitet frisätter naturligt dopamin och kan förstärka medicinens positiva effekter.
• Koffein: Många vuxna har druckit 5-10 koppar kaffe om dagen som självmedicinering. I kombination med centralstimulantia kan detta leda till kraftig oro och darrningar.

Att börja med medicinering som vuxen handlar om att återta kontrollen över sitt liv. Det handlar om att kunna vara den förälder, partner eller anställd man vill vara, utan att ständigt hindras av en hjärna som söker stimulans på fel ställen.

Svensk vård har som mål att medicineringen ska leda till ökad självständighet. Med rätt uppföljning, tålamod under titreringen och en förståelse för hur medicinen interagerar med din livsstil finns alla förutsättningar för att ADHD-diagnosen ska bli en vändpunkt till det bättre. Du är alltid välkommen att höra av dig till oss på Rikta Psykiatri om du önskar hjälp med ADHD-medicinering.

Referenser

1. Socialstyrelsen (2022). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism. [Hämtad 2026-01-02]. En grundpelare för hur ADHD ska behandlas i Sverige med fokus på både medicin och psykopedagogik.
2. 1177 Vårdguiden. Läkemedel vid adhd. Nationell samlingsplats för medicinsk information godkänd av svenska regioner.
3. SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering). Adhd hos vuxna - diagnostik och stöd. En systematisk genomgång av det vetenskapliga stödet för behandlingseffekter.
4. Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling vid adhd - behandlingsrekommendation. Den officiella vägledningen för läkare gällande val av preparat och ordningsföljd.
5. FASS (Farmaceutiska Specialiteter i Sverige). Information om biverkningsprofiler och kontraindikationer för specifika läkemedel (Concerta, Elvanse, etc.).
6. Karolinska Institutet (2014). Studie: ADHD-medicinering minskar risken för trafikolyckor. Publicerad i JAMA Psychiatry. Visar på medicineringens skyddande effekt i trafiken.
7. E-hälsomyndigheten. Resa med narkotikaklassade läkemedel. Regler kring Schengenintyg och dokumentation vid utlandsvistelse.
8. Sveriges Riksdag. Diskrimineringslag (2008:567). Lagstiftning som skyddar personer med funktionsnedsättning i arbetslivet och samhället.

Testa om du har ADHD