
Blogg · Rikta Psykiatri
Vilka frågor ställs under en ADHD-utredning?
Varför frågar psykologen om din barndom, skolan och en vanlig morgon hemma? Så hänger frågorna under en ADHD-utredning ihop med diagnoskriterierna i DSM-5.
Tänk dig att du sitter i samtalsrummet, eller framför kameran, och psykologen börjar fråga om din barndom. Om skolan. Om hur en vanlig morgon ser ut hemma hos dig. Det kan kännas oväntat brett. Varför spelar årskurs tre roll när det är nu du har svårt att fokusera? Svaret ligger i hur diagnosen är uppbyggd.
Varför barndomen kommer upp
ADHD betraktas som en funktionsnedsättning som funnits sedan tidiga år. Enligt diagnosmanualen DSM-5 ska flera symtom ha visat sig före tolv års ålder [1]. Tidigare gick gränsen vid sju år, men den justerades uppåt i DSM-5. Därför frågar psykologen om din utveckling, om hur det gick i skolan och om det funnits tidiga tecken. Det handlar inte om att gräva i det förflutna för sakens skull, utan om att kriterierna kräver det.
Symtom i flera sammanhang
En annan sak psykologen eller psykiatrikern vill förstå är var svårigheterna dyker upp. DSM-5 kräver att symtomen finns i minst två olika miljöer, till exempel både på jobbet och hemma [1]. Av det skälet får du frågor om hur du fungerar på arbetet eller i studierna, i relationer och i vardagen på hemmaplan. Att bara ha svårt i en enda situation räcker inte enligt kriterierna.
De konkreta områdena
Under samtalet brukar följande områden beröras:
- Uppmärksamhet och koncentration, till exempel svårt att hålla fokus, slarvfel och glömska.
- Överaktivitet och impulsivitet, som rastlöshet eller att agera innan man tänkt klart.
- Barndom och skolgång, med tidiga tecken och hur inlärningen fungerade.
- Funktion i vardagen, alltså arbete, studier, relationer och hur du får ihop det praktiska.
- Mående och samsjuklighet, eftersom nedstämdhet, ångest och sömnproblem behöver vägas in.
Utöver detta ställs ofta frågor om alkohol och droger, om din fysiska hälsa och om det finns liknande svårigheter i släkten. Allt detta hör till kriterierna och till arbetet med att skilja adhd från annat som kan ge liknande besvär [1].
Kravet på funktionspåverkan
Ett symtom räknas först när det faktiskt skapar problem. DSM-5 slår fast att svårigheterna ska påverka vardagen i stor utsträckning, och att de inte bättre förklaras av något annat tillstånd [1]. Mot denna bakgrund handlar många frågor om just konsekvenserna. Som exempel: inte bara om du glömmer saker, utan vad glömskan leder till i ditt liv.
Kort sammanfattning
- Frågorna täcker barndom, skola, nuvarande funktion, mående och ärftlighet.
- Symtom ska ha börjat före tolv års ålder och finnas i minst två miljöer.
- Det räcker inte med symtom, de ska också påverka vardagen.
Boka ett kostnadsfritt samtal
Känner du igen dig? Ett kostnadsfritt konsultationssamtal på 30 minuter kan vara ett bra första steg, oavsett om du misstänker NPF eller redan har en diagnos och vill ha stöd med coachning, terapi eller medicinering. Vill du gå vidare med en fullständig ADHD-utredning berättar vi gärna hur den går till. Kontakta oss så bokar vi in en tid.
Källor
[1] American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed.). American Psychiatric Publishing. https://doi.org/10.1176/appi.books.9780890425596
Funderar du på en utredning?
Skriv några rader om din situation så hör vi av oss, oftast samma eller nästkommande vardag. Kostnadsfritt och utan förpliktelser.
Vi återkommer oftast samma eller nästkommande vardag.
