
Blogg · Rikta Psykiatri
Vad ingår i en ADHD-utredning? Tester, prover och formulär
Vad händer egentligen under en ADHD-utredning? Vi går igenom anamnes, formulär, prover och kognitiva test – och varför en utredning inte är ett prov du kan klara eller kugga.
Du sitter framför datorn och har kanske precis bokat in en utredning. Sedan kommer frågorna. Vad ska egentligen hända? Ska du göra prov? Räknas det som ett test man kan klara eller kugga? Många föreställer sig något slags prov, men en ADHD-utredning fungerar annorlunda. Den bygger på flera olika informationskällor som vägs samman av legitimerad personal. Nedan går vi igenom vad som brukar ingå, varför de olika delarna finns där och vad proverna faktiskt används till.
En utredning bygger på flera källor, inte ett enskilt prov
Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism vilar en utredning på flera ben [1]. Ingen enskild del avgör resultatet. I stället samlar teamet in information från olika håll och jämför den med de diagnoskriterier som gäller. Ett sådant upplägg minskar risken för diverse feltolkningar eftersom en enda källa sällan ger hela bilden.
Vanligtvis medverkar också flera yrkesgrupper. En legitimerad psykolog ansvarar ofta för den psykologiska bedömningen, medan en läkare gör den medicinska delen och tar ställning till diagnos och eventuell behandling. På Rikta arbetar vi utifrån samma modell, med legitimerad psykolog och specialistläkare i teamet i vår ADHD-utredning för vuxna.
Anamnes och strukturerad intervju
Grunden i utredningen är samtalet. Här kartläggs din utveckling från barndomen fram till idag, hur du fungerar i vardagen och hur eventuella svårigheter tar sig uttryck i olika sammanhang. Ofta används en strukturerad eller halvstrukturerad intervju (till exempel DIVA) som utgår från de diagnostiska kriterierna och hjälper psykologen att ställa samma frågor på ett systematiskt sätt [1].
Därtill väger information från personer som känt dig länge tungt. Uppgifter från en förälder, en partner eller gamla skolomdömen kan bekräfta eller nyansera bilden – särskilt när det gäller hur du var som barn.
Skattningsformulär
Formulär som du fyller i själv är ett vanligt inslag. De fångar upp hur du upplever dina egna svårigheter och fungerar som ett komplement till samtalet. Däremot ställer inget formulär en diagnos på egen hand. Ett formulär ger med andra ord en indikation, inte ett facit, och resultatet tolkas alltid av en kliniker tillsammans med övrig information [2]. Mer om just DIVA, ASRS och RAADS kan du läsa i en separat artikel. Vill du prova ASRS själv finns det som ett kostnadsfritt ADHD-test här på sajten.
Somatisk bedömning och prover
En kroppslig bedömning ingår för att utesluta andra förklaringar till besvären. Sköldkörtelrubbningar, blodbrist, sömnstörningar och vissa andra tillstånd kan ge symtom som liknar adhd, och därför kan de behöva vägas in [1]. Prover tas inte rutinmässigt på alla, utan väljs utifrån din situation och din sjukdomshistoria.
Blir det aktuellt med centralstimulerande läkemedel gör läkaren dessutom en kontroll inför behandlingen. Då ingår normalt puls, blodtryck och en genomgång av hjärt-kärlhälsa, eftersom dessa läkemedel påverkar just puls och blodtryck [3]. På så sätt handlar proverna mindre om att bevisa adhd och mer om att göra en trygg och säker bedömning. Läs mer om hur ADHD-medicinering följs upp om det blir aktuellt.
Kognitiva test, då?
Många tror att neuropsykologiska test, som datoriserade uppmärksamhetstest eller begåvningstest, alltid krävs. Så är det inte. Sådana test ger ofta värdefull information men utgör inget obligatoriskt “bevis” för adhd [1]. Din ansvarige psykolog eller läkare avgör om de tillför något i just ditt fall.
Kort sammanfattning
- Utredningen bygger på flera källor: samtal, formulär, information från närstående och en medicinsk bedömning.
- Prover används främst för att utesluta annat och inför eventuell medicinering, inte för att bevisa adhd.
- Kognitiva test är ett möjligt komplement, inte ett krav.
- Legitimerad personal väger samman allt och tar ställning till diagnos.
Boka ett kostnadsfritt samtal
Undrar du om en utredning är rätt för dig? Rikta Psykiatri erbjuder ett kostnadsfritt konsultationssamtal på 30 minuter till dig som misstänker NPF, eller som redan har en diagnos och vill ha stöd med coachning, terapi eller medicinering. Behöver du dela upp priset finns räntefri delbetalning. Kontakta oss så bokar vi in en tid.
Källor
[1] Socialstyrelsen. (2024). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism. https://www.socialstyrelsen.se/
[2] Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). (2013). ADHD: Diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet (SBU-rapport nr 217). https://www.sbu.se/
[3] Läkemedelsverket. (2016). Läkemedelsbehandling vid adhd – behandlingsrekommendation. https://www.lakemedelsverket.se/
Funderar du på en utredning?
Skriv några rader om din situation så hör vi av oss, oftast samma eller nästkommande vardag. Kostnadsfritt och utan förpliktelser.
Vi återkommer oftast samma eller nästkommande vardag.
