Vad är autism (AST)?

Två personer kan båda ha en autismdiagnos och ändå uppfattas som väldigt olika av sin omgivning. Den ena kanske pratar mycket och gärna om ett ämne som fullständigt engagerar henne, medan den andra behöver god tid för att svara och blir uttömd av mycket socialt umgänge. Den ena klarar sig utan stöd i vardagen, den andra behöver hjälp med sådant som andra tar för givet. Ändå delar de samma diagnos. Just den variationen är kärnan i vad ordet spektrum faktiskt betyder, och något som ofta missförstås när autism diskuteras.

Vad betyder autism och AST

Autism, eller autismspektrumtillstånd (AST) som är den kliniska termen, är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hur hjärnan hanterar socialt samspel, kommunikation och sinnesintryck. Diagnosen beskrivs i det amerikanska diagnossystemet DSM-5 utifrån två huvudsakliga kriterieområden. Det första gäller varaktiga svårigheter inom socialt samspel och social kommunikation i flera olika sammanhang. Det andra gäller begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter, dit även ovanliga reaktioner på sinnesintryck räknas [1]. Symtomen ska ha funnits sedan tidig utveckling och tydligt påverka vardagen för att diagnosen ska vara aktuell.

Även Världshälsoorganisationens diagnossystem ICD-11 använder en enda samlad diagnos som beskrivs på ett liknande sätt: varaktiga svårigheter att inleda och upprätthålla ömsesidig social interaktion och kommunikation, tillsammans med begränsade, repetitiva och oflexibla mönster i beteende, intressen eller aktiviteter [2]. Diagnosen delas därefter in i undergrupper beroende på om personen även har en samtidig utvecklingsrelaterad kognitiv funktionsnedsättning och hur det språkliga fungerandet ser ut, inte utifrån hur “svår” autismen är [2].

Fram till 2013 fanns flera separata diagnoser inom det som i dag räknas som autismspektrum, bland annat autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och genomgripande störning i utvecklingen utan närmare specifikation. När DSM-5 infördes slogs de här diagnoserna samman till ett enda, autismspektrumtillstånd, med tre nivåer som beskriver hur mycket stöd en person behöver, inte hur uttalade svårigheterna är i sig [1]. Termen Aspergers syndrom används därför inte längre kliniskt, även om många fortfarande identifierar sig med begreppet.

Varför kallas det ett spektrum

Ordet spektrum syftar på just den variation som beskrevs inledningsvis. Autism ser olika ut beroende på vilken kombination av drag en person har, hur uttalade de är och vilket stöd personen har tillgång till [1]. Två personer med samma diagnos kan därför ha helt olika vardag, olika styrkor och olika behov av anpassningar. Den variationen är också anledningen till att en utredning alltid görs individuellt och aldrig utifrån en checklista som, så att säga, bockas av mekaniskt.

Hur vanligt är autism

I Sverige hade drygt 155 000 personer mellan 2 och 64 år en autismdiagnos 2023, vilket motsvarar ungefär två procent av befolkningen [3]. Andelen är högst bland unga vuxna mellan 18 och 24 år, där nästan fem procent av männen och fyra procent av kvinnorna har diagnosen. Sedan 2010 har antalet nya diagnoser bland flickor mellan 10 och 17 år sexdubblats, samtidigt som pojkar oftare fortsätter att få sin diagnos redan i tidig ålder [3].

Internationellt uppskattar Världshälsoorganisationen att omkring en av hundra barn har autism [4]. En stor amerikansk kartläggning från 2025, baserad på data från 2022, fann att autism identifierats hos ungefär en av 31 åttaåringar, en ökning jämfört med tidigare mätningar [5]. Global sjukdomsbördestatistik uppskattar att omkring 62 miljoner människor världen över, ungefär en av 127, befann sig inom autismspektrumet 2021 [6]. Siffrorna varierar mellan länder och över tid, delvis för att diagnoskriterier, medvetenhet och tillgång till utredning förändrats, inte nödvändigtvis för att autism i sig blivit vanligare i motsvarande takt.

Autism och andra diagnoser

Autism förekommer sällan helt isolerat. I Sverige har omkring hälften av alla med autismdiagnos även adhd, vilket är en stor del av anledningen till att de båda tillstånden ofta utreds och behandlas tillsammans under samlingsbegreppet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, en modell som bland annat Rikta Psykiatri arbetar efter [3]. Ångest och depression är också vanligare i den här gruppen än i befolkningen som helhet, och internationell forskning uppskattar att så många som sju av tio personer med autism någon gång får minst en annan psykiatrisk diagnos under livet [7]. Det är därför sällan tillräckligt att bara utreda autism för sig. En helhetsbild av personens mående behöver finnas med, både vid utredningen och i det stöd som följer efteråt.

Autism genom livet

Autism finns med från tidig barndom även om diagnosen inte alltid ställs då. Hos många barn syns svårigheterna tydligt redan i förskoleåldern, medan andra, särskilt flickor, utvecklar strategier för att smälta in som gör att svårigheterna märks först i tonåren eller vuxenlivet [8]. Vuxna som får sin diagnos sent beskriver ofta en känsla av lättnad snarare än chock. Äntligen finns en förklaring till mönster de känt igen sig i under hela livet, och diagnosen öppnar ofta dörren till stöd och anpassningar som tidigare inte fanns tillgängliga.

Misstänker du autism hos dig själv går vi igenom vanliga tecken hos vuxna, hur du kan tänka kring ett självtest och hur en utredning i Sverige faktiskt går till i vår artikel om hur man vet om man har autism.

Nästa steg

Autism är en varaktig funktionsnedsättning, men rätt förståelse och rätt stöd förändrar hur mycket den påverkar vardagen. Hos Rikta Psykiatri börjar allt med ett kostnadsfritt och förutsättningslöst samtal på 30 minuter med en specialist, oavsett om du misstänker autism hos dig själv och är intresserad av en autismutredning eller redan har en diagnos och vill ha stöd i form av terapi, coachning eller medicinering. Välkommen att höra av dig till oss!