När stress och ångest känns i kroppen - och varför det ofta hänger ihop med ADHD hos vuxna

Många vuxna lever med diffusa kroppsliga stressymtom - hjärtklappning, magont, spända muskler - utan att förstå varför. Ofta avfärdas det som “bara stress” eller dålig sömn. Men för en del är förklaringen djupare rotad.

Vanliga fysiska symtom vid stress och ångest

När vi upplever ångest eller långvarig stress reagerar kroppen ofta med tydliga, fysiska signaler. Dessa symtom kan vara skrämmande om man inte förstår att de orsakas av stressystemet. Några vanliga kroppsliga stress- och ångestsymtom är:

• Hjärtklappning och tryck över bröstet: Det känns som att hjärtat slår hårt eller fort, ibland tillsammans med en tyngdkänsla över bröstet.
• Andnöd och yrsel: Du kan uppleva att det är svårt att ta djupa andetag – att du nästan kippar efter andan - samt känna dig svimfärdig eller ostadig.
• Svettningar och darrningar: Kroppen kan bli kallsvettig, och muskler kan börja darra eller skaka okontrollerat.
• Muskelspänningar och värk: Långvarig stress gör att muskler drar ihop sig. Många får spänningshuvudvärk, ont i nacke/rygg eller generell muskelvärk i axlar och käkar.
• Magproblem: Stress slår ofta mot magen. Akut ångest kan leda till magont, illamående eller lös mage (diarré) vid långvarig stress.

Listan ovan är inte komplett - stress kan praktiskt taget påverka hela kroppen. Immunförsvaret kan bli svagare, blodtrycket stiga, och du kan få svårt att sova. Poängen är att kroppen ofta berättar när ens sinne är överbelastat även om vi inte alltid förstår sambandet direkt.

När kroppens signaler misstolkas

De fysiska stressymtomen kan komma smygande. Många vänjer sig vid att alltid vara spända eller trötta och tänker att “det är nog inget, alla har väl lite ont i magen ibland”. Ibland misstolkar vi signalerna helt: hjärtklappning kan misstas för hjärtproblem, magbesvär för IBS eller trötthet för järnbrist. Visst kan sådana orsaker finnas - men det är också vanligt att psykisk stress ligger bakom kroppsliga besvär. Tyvärr är det lätt hänt att man behandlar symtomen (t.ex. tar värktabletter mot huvudvärk) istället för att förstå den bakomliggande stressen.

En annan vanlig situation är att man förklarar bort sina koncentrationssvårigheter och minnesproblem som “normal stress”. Kanske känner du igen dig i att vara disträ - du glömmer varför du gick in i ett rum, tappar tråden mitt i en uppgift eller zonar ut under möten. Man söker kanske på “disträ orsak” och finner tips om att sova mer eller dra ned på tempot. Och absolut, tillfällig disträhet kan bero på stress eller sömnbrist hos vem som helst. Men om problemen är ständiga, frånvarande av yttre stressfaktorer och har funnits i åratal kan något annat vara i spel. Alla kan ha svårt att fokusera och sitta stilla ibland, särskilt när man är trött eller stressad. Men för vissa vuxna är problemen ständigt närvarande och allvarligt funktionsnedsättande - då kan det röra sig om ADHD. Med andra ord: om du år ut och år in upplever att “det måste vara något fel på mig, varför klarar jag inte vardagen som alla andra?”, så bör du inte nöja dig med förklaringen att du är “lite stressad”. Då kan det vara läge att utreda om det finns en underliggande neuropsykiatrisk diagnos som ADHD (eller autism) i bilden.

Stress och ADHD - vad händer i kroppen?

Det råder en ”hönan eller ägget”-relation mellan stress/ångest och ADHD. Personer med ADHD har nämligen betydligt högre risk att utveckla ångestproblematik jämfört med andra - studier talar om upp till tre gånger högre risk. Varför? Dels finns en genetisk sårbarhet som kan göra samma person mer benägen att få både ADHD och ångest, dels innebär ADHD ofta en stormig vardag som skapar mycket stress. Svårigheter att möta omgivningens krav, bristande impulskontroll och återkommande misslyckanden (som att missa deadlines eller komma för sent) ger grogrund för oro. Med tiden byggs en kronisk stress upp: man går ständigt på högvarv för att “hinna ifatt” och undvika nästa misstag. Stressystemet - hjärna och nervsystem - överaktiveras om och om igen.

Vad innebär det rent fysiskt? Jo, stress innebär att kroppens alarmsystem slås på. Det sympatiska nervsystemet gasar: mängder av stresshormoner som adrenalin och noradrenalin pumpas ut, pulsen och blodtrycket ökar, kroppen går in i “fight or flight”-beredskap. Samtidigt bromsas det parasympatiska systemet (som normalt sköter vila och matsmältning). Även hjärnans hormonsystem (HPA-axeln) aktiveras och frisätter kortisol, vårt långsiktiga stresshormon. För en kort stund är detta reaktioner som hjälper oss att prestera under press. Men när stressen aldrig riktigt avtar blir effekten negativ. Efter en längre period av kronisk stress kan faktiskt stressaxeln bli “utmattad” - kortisolnivåerna sjunker till onormalt låga nivåer och man känner sig utmattad och kraftlös, trots att kroppen paradoxalt nog fortfarande kan känna sig uppvarvad inombords. Det är därför många med utmattningssyndrom beskriver en kombination av panikkänslor och total orkeslöshet.

För personer med ADHD kan det vara ännu svårare att bryta denna stresscykel. Studier och klinisk erfarenhet visar att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD (och autism) medför sänkt stresstolerans - man är helt enkelt känsligare för belastning. Situationer som andra kanske tar med ro (som ett vanligt jobb-möte eller ett besök i mataffären efter jobbet) kan för en person med ADHD utlösa obehag, överstimulans och stresspåslag. Hjärnan filtrerar inte intryck lika effektivt, uppmärksamheten hoppar och kräver ständig energi, vilket gör att stressreaktionen triggas oftare och starkare. En psykolog beskrev det som att många med ADHD lever med foten antingen “plattan i mattan” eller “tvärbroms” - antingen hyperfokus och stress, eller kollaps i utmattning. Faktum är att överaktivitet vid ADHD egentligen handlar om svårigheten att reglera aktivitetsnivån efter behov. Hos vuxna märks detta som oförmåga att varva ner: man är rastlös, uppe i varv, får sömnproblem, och sedan kommer perioder av extrem passivitet och utmattning. Denna pendling mellan uppvarvning och trötthet är ett typiskt mönster när man har både ADHD och mycket stress i vardagen.

En ond cirkel kan uppstå: ADHD-symtomen (t.ex. glömska, impulsivitet) skapar stressiga konsekvenser, stressen ökar ångesten och aktiverar kroppen (hjärtklappning, oro), vilket ytterligare försvårar koncentration och sömn - och då förvärras ADHD-problemen. Många med oupptäckt ADHD vittnar om denna rundgång. Kanske har man under flera år sökt för ångest och stressymtom i kroppen utan att få klart svar på varför behandling inte hjälper fullt ut - man löser tillfälligt ångesten men grundproblemet (ADHD:n) finns kvar och genererar nya stressmoment. Det är först när båda delarna (både ADHD och ångest/stress) adresseras som man kan bryta cirkeln. En kombinerad behandling med KBT (för att hantera ångest/oro), ADHD-medicinering och tydliga vardagsrutiner brukar ge bäst resultat - mer om detta strax.

ADHD hos vuxna - symtom och hur det kan se ut

Hur yttrar sig då ADHD hos vuxna? Många tänker på hyperaktiva barn som inte kan sitta still i klassrummet. Hos vuxna kan bilden vara annorlunda och mer subtil - men kärnsymtomen är fortfarande problem med uppmärksamhet, impulsivitet och aktivitetsreglering. Ofta märks det i vardagen genom återkommande svårigheter på flera områden. Här är några exempel på ADHD-symtom hos vuxna och hur de kan gestalta sig:

• Koncentration och “disträhet”: Du har svårt att behålla fokus, även när du vill koncentrera dig. Kanske tappar du tråden mitt i en föreläsning eller ett jobbmöte, trots att ämnet är viktigt. Många beskriver att de alltid har tusen tankar i huvudet på en gång och lätt blir distraherade av minsta lilla störning. Du kanske måste läsa om samma text flera gånger för att förstå den, eller glömmer av att slutföra påbörjade uppgifter. Den ständiga disträheten är något omgivningen kan påpeka - men orsaken är en bristande filtreringsförmåga i hjärnan, inte lathet.
• Organisering och tidsplanering: Vardagen kan kännas kaotisk. Du har svårt att strukturera stora projekt i små steg och uppskattar ofta fel hur lång tid saker tar. Det resulterar i kronisk tidsoptimism och att du ofta kommer för sent eller missar deadlines. Hemma kanske det märks på högar av obetalda räkningar eller halvfärdiga projekt i varje rum. Stress över att kalendern och “att-göra”-listan aldrig är under kontroll är ett ständigt bakgrundsbrus. Trots upprepade försök med nya appar, kalendersystem eller att “skärpa sig” så halkar allt snabbt tillbaka i oordning - vilket i sin tur ökar stressen och känslan av misslyckande.
• Impulsivitet och känsloreglering: Många vuxna med ADHD beskriver att de ibland agerar eller talar innan de tänker efter. Det kan handla om spontana beslut man senare ångrar - kanske säger du upp dig från jobbet i ett plötsligt vredesmod, köper något dyrt på impuls, eller slänger ur dig en sårande kommentar utan att mena det. Denna impulsivitet kan leda till praktiska problem (t.ex. ekonomiska svårigheter efter ogenomtänkta köp) men också social friktion. Man avbryter andra i samtal, har kort stubin och humöret svänger snabbt. Vissa upplever att de “lever i ständig berg-och-dalbana” känslomässigt. Små motgångar kan utlösa stark frustration eller gråt, för att sedan snabbt övergå i glad entusiasm när något roligt dyker upp. Denna känslolabilitet hänger ihop med ADHD och kan misstas för enbart stress eller “dålig självkontroll” av omgivningen.
• Hyperaktivitet och inre rastlöshet: Hos vuxna är hyperaktiviteten oftare inre än yttre. Du kanske inte springer runt fysiskt men inombords känns det som en motor som ständigt går. Många har svårt att koppla av helt - även på semestern eller under en lugn filmkväll måste de pilla med mobilen eller tänka på framtida projekt. Sömnproblem är vanliga; det är svårt att varva ner på kvällen eftersom hjärnan fortfarande är på helspänn. En del fysiska tecken finns dock: att trumma med fingrarna, skaka på foten, byta sittställning ofta eller prata ovanligt fort är typiska “överloppshandlingar” kroppen tar till för att lätta på den inre tryckkänslan. Omgivningen kanske ser dig som nervös eller superenergisk men själv känner du mest en frustration över att aldrig riktigt kunna få ro.

Det är lätt att förstå att dessa symtom kan ställa till problem. Hela ens livssituation påverkas ofta av ADHD när den är obehandlad. På jobbet kanske ineffektivitet och missade deadlines leder till ständiga omstarter eller konflikter med chefen. I relationer kan glömskan och bristande impulskontroll leda till missförstånd (“Du lyssnar ju aldrig på mig - du lovade ju fixa det här!”), eller att du reagerar känslomässigt starkt i gräl. Hemma kan högar av tvätt och röran i ekonomin skapa kaos. Och hälsan tar stryk: många med ADHD har oregelbundna sömnvanor, glömmer äta ordentligt och lever med en kronisk trötthet på grund av överbelastning.

En intressant sak är att ADHD-symtom hos vuxna ofta misstas för andra problem. Som vi nämnt kan man under lång tid tro att koncentrationsproblemen bara är “stress” eller “utmattning”. Särskilt kvinnor hamnar ofta i den fällan. Många kvinnor med ADHD lär sig tidigt att maskera sina svårigheter genom extremt kontrollbehov, hård ansträngning och perfektionism - tills de inte orkar längre. Istället för att någon fångar upp ADHD-dragen, söker dessa kvinnor hjälp för ångest, depression eller utmattning, vilket de faktiskt utvecklar som följd av åratal av överprestation. Det är först när strategierna kollapsar under en kris (t.ex. hög arbetsbelastning eller en förlossning) som insikten om ADHD kan komma. En svensk psykolog och forskare, Berkeh Nasri vid KI, har lyft att personer med ADHD löper betydligt högre risk för utbrändhet (utmattningssyndrom) än genomsnittet. I en studie på patienter med utmattningssyndrom bedömdes hela 24 % ha underliggande ADHD - och inklusive misstänkta fall upp mot hälften kunde ha ADHD och/eller PTSD som dold orsak. Det här visar hur ofta ADHD ligger och lurar bakom stressrelaterad ohälsa, utan att bli upptäckt. Många lever med symtomen i det tysta och tänker att “alla andra klarar ju livet, varför är det bara jag som är kaos?”. Svaret kan vara att din hjärna fungerar annorlunda - och att rätt diagnos och stöd kan vända mycket av det negativa.

Hjärnan, nervsystemet och sambandet med trötthet

En fråga som ofta dyker upp är: varför är jag så otroligt trött hela tiden? Både stress i sig och neuropsykiatriska tillstånd som ADHD kan ge en överväldigande hjärntrötthet. Låt oss förklara sambanden.

Normalt sett har hjärnan ett belöningssystem och uppmärksamhetssystem som reglerar vakenhet och fokus. Hos en person med ADHD är balansen i dessa systemen annorlunda - ofta pratar man om bristande dopamin- och noradrenalinreglering i vissa hjärnregioner. Praktiskt betyder det att det kräver mer ansträngning för en person med ADHD att utföra vanliga koncentrationsuppgifter. Att sitta still och jobba vid datorn en timme kan för en neurotypisk person vara lagom utmanande men för någon med ADHD motsvara ett maraton i mental energi. Hjärnan måste hela tiden kämpa mot impulser (“jag kanske ska kolla mejlen igen… nej fokusera nu!”) och mot alla yttre intryck som pockar på uppmärksamhet.

Denna ständiga självkorrigering är utmattande. Kognitiv och emotionell ansträngning leder snabbt till både fysisk och mental utmattning hos personer med ADHD. Man brukar säga att hjärnan “står på gasen och bromsen samtidigt” hela dagen - inte konstigt att bränslet tar slut. Långvarig stress spär dessutom på tröttheten. När kroppen befinner sig i ett ständigt stresstillstånd får vi inte den viktiga återhämtningen. Sömnen blir lidande, antingen för att man har svårt att somna eller för att man sover oroligt och vaknar ofta. Sömnbrist i sig försämrar koncentration, minne och impulskontroll, vilket skapar en negativ spiral. Forskning har även visat att kronisk stress faktiskt kan leda till mätbara förändringar i hjärnan - bland annat krymper volymen på hippocampus (minnescentrum) och delar av frontalloberna. Detta kan göra det ännu svårare att hantera minne och uppmärksamhet, och ökar risken för depression. Kombinationen av ADHD och ständigt stresspåslag kan alltså resultera i en “dubbel whammy” mot hjärnans energidepåer.

Många med ADHD beskriver att de pendlar mellan två lägen: överväxel och totalt slut. På förmiddagen kanske de går på högvarv (ibland med hjälp av koffein och adrenalin för att tvinga sig själva att få saker gjorda) men efter lunch eller så fort de kommer hem kraschar de i soffan, helt dränerade. Som en ADHD-coach uttryckte det: “Det är som att hjärnan kör Formel 1 hela dagen på en motor byggd för en familjebil - klart den blir överhettad.” Att ständigt leva med denna trötthet kan i sig leda till ångest och nedstämdhet, eftersom man känner sig otillräcklig. Här gäller det att förstå att tröttheten inte beror på lathet eller dålig karaktär, utan är en fysiologisk effekt av hur ens nervsystem fungerar under belastning. Den goda nyheten är att rätt strategier kan hjälpa en att hushålla med energin (mer om det nedan). Och om ADHD-symtomen kommer under bättre kontroll - genom medicinering eller stöd - ser vi ofta att både stressnivåerna och trötthetskänslan minskar markant. Prioritering av återhämtning är A och O för personer med ADHD; balans mellan aktivitet och vila måste läras in aktivt, eftersom kroppen själv inte alltid “säger till” förrän man redan är helt slutkörd.

När kan det vara aktuellt att utreda ADHD eller autism?

Efter att ha läst så här långt kanske du börjat känna igen dig i beskrivningarna. Kanske har du redan funderat på om du kan ha ADHD, eller så kommer tanken som en ny insikt. När ska man egentligen söka vård för en utredning? Generellt gäller: om du upplever varaktiga svårigheter i vardagen med uppmärksamhet, impulsivitet eller överdriven stresskänslighet - svårigheter som inte kan förklaras av tillfällig yttre stress eller andra psykiska problem - då kan en neuropsykiatrisk utredning vara befogad. I Sverige rekommenderas att man tar kontakt med vårdcentral eller psykiatrisk mottagning om man som vuxen misstänker ADHD. En utredning kartlägger din nuvarande situation och din historia (symtom sedan barndomen måste finnas för diagnos). Ofta får man först fylla i screeningformulär och prata med en psykolog, och vid stark misstanke går man vidare med en omfattande utredning med psykolog, läkare och ibland arbetsterapeut eller annan specialist.

Många drar sig för att söka hjälp - man kanske tänker “Mina problem är inte så allvarliga, jag klarar ju mig” eller “Tänk om de säger att det bara är stress…”. Men sanningen är att få liv förändras till det sämre av en utredning. Antingen får du veta att du inte uppfyller kriterierna för ADHD, och kan då gå vidare och leta andra förklaringar (stress, sömnstörning, depression, hormonella problem - vården hjälper dig vidare). Eller så får du faktiskt en diagnos - och därmed en förklaring och nyckel till rätt hjälp. Båda utfallen innebär ökad självförståelse.

Glöm inte heller att ADHD och autism ofta överlappar. En betydande andel av de som diagnostiseras med ADHD har också en autismdiagnos eller autistiska drag. Autism (ASD) hos högfungerande vuxna kan ibland döljas bakom stressproblematik liknande ADHD men kännetecknas mer av social kommunikationsproblematik, behov av rutiner/sammani, specialintressen och sensorisk känslighet. I praktiken är det inte ovanligt att en utredning behöver titta på både ADHD och autism parallellt, ifall din berättelse och symtom indikerar det. När är autism aktuellt att utreda? Om du, utöver koncentrationsproblemen, alltid har känt dig “annorlunda” socialt - haft svårt att läsa mellan raderna, behövt mycket egen tid för återhämtning, kanske haft intensivt fokus på särskilda intressen - då kan en autismutredning vara relevant. Även här gäller att det är varaktiga drag sedan barndomen. Autism och ADHD är inte samma sak men de är båda NPF-diagnoser med vissa gemensamma nämnare och kan absolut förekomma samtidigt. Vid stress och utmattningser vi dessutom ofta likartade symtom oavsett om grundorsaken är ADHD, autism eller båda; det krävs noggrann professionell bedömning för att reda ut detta.

Sammanfattningsvis: Sök en utredning om dina svårigheter påverkar din funktion och livskvalitet märkbart. Det kan vara när koncentrationsproblemen inte längre går att förklara med att du har det stressigt i perioder, utan utgör ett återkommande mönster sedan lång tid. Eller när du kanske “kraschat” i utmattning fler än en gång utan att förstå varför. Eller om du behandlats för ångest/depression men ändå känner att något underliggande inte fångats upp. Det är aldrig för sent - många får sin ADHD-diagnos i 30-40-årsåldern eller senare, och kan då se tillbaka med ett nytt ljus på sina tidigare livserfarenheter.

Behandling, stöd och coaching - vägar till att må bättre

Om det visar sig att du har ADHD (med eller utan samsjuklighet) finns det goda möjligheter att få hjälp. Behandlingen för vuxen-ADHD brukar vara multimodal, vilket betyder flera insatser samtidigt för bäst effekt. Här är några viktiga delar:

• Psykoedukation och förståelse: Först och främst handlar det om att förstå sin diagnos. Att lära sig vad ADHD innebär för dig - varför du funkar som du gör, att det inte handlar om personlig svaghet - kan vara enormt lättande. Ofta erbjuds utbildning för patienter och anhöriga. En förstående omgivning spelar stor roll; när familj, vänner och kollegor förstår dina utmaningar blir vardagen lättare. Skälet är enkelt: omgivningens bemötande kan avgöra hur allvarlig funktionsnedsättningen blir. Med kunskap och förståelse slipper man onödig skam och konflikter.
• Välstrukturerad vardag: En hörnsten för att hantera ADHD-stress är att bygga stödjande rutiner. Struktur handlar om allt från att ha en tydlig kalender och daglig plan, till att anpassa krav, förväntningar och miljö så att de inte överbelastar dig. Kanske behöver du skala bort vissa arbetsuppgifter, dela upp stora projekt i mindre delar eller skapa en lugnare miljö med färre distraktioner. Målet är att undvika onödig stress. Också hjälpmedel som påminnelselarm, tidshjälpmedel eller appar kan ge stöd i vardagen.
• Psykosociala insatser och coaching: Hit räknas terapi och praktisk hjälp för att hitta strategier. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är vanligt för att lära sig hantera negativ stress, ångest och få bättre planeringsvanor. En del går i ADHD-coaching, där fokus ligger på konkreta lösningar i vardagen - t.ex. att tillsammans med en coach bryta ned mål, införa rutiner, följa upp tidsplaner och träna på organisationsförmåga. Coaching och terapeutiskt stöd kan också hjälpa till med självkänslan som ofta fått sig en törn av år av misslyckanden. Målet är att du ska hitta arbetssätt som passar din hjärna istället för att ständigt kämpa mot den.
• Medicinering: För många (men inte alla) vuxna med ADHD innebär korrekt medicinering en stor skillnad. De vanligaste läkemedlen är centralstimulerande (t.ex. metylfenidat eller amfetamin-preparat) som ökar tillgängligheten av dopamin/noradrenalin i hjärnan. När medicinen fungerar kan personer uppleva att “bruset tystnar” - plötsligt går det att fokusera på en sak i taget, man känner sig mindre impulsiv och hjärnan hamnar mer i balans. Studier och klinisk erfarenhet visar att läkemedel ofta lindrar symtomen vid ADHD och underlättar vardagen. Medicin är dock inget trollspö; den fungerar bäst i kombination med ovan nämnda strategier och uppföljning av läkare. Det kan ta tid att hitta rätt sort och dos, och det är alltid frivilligt - en del väljer att klara sig med enbart strategier och stöd.
• Hälsa och egenvård: Glöm inte de grundläggande sakerna. Förvalta det du kan påverka: regelbunden motion, sömnvanor och bra kost. Fysisk aktivitet har visat sig minska stress och förbättra koncentrationen - det behöver inte vara avancerat, en daglig promenad räcker långt. Sömn är prioritet ett; sök hjälp för sömnstörningar om du har sådana, eftersom sömnbrist förvärrar både ADHD- och ångestsymtom. Lär dig också någon form av avslappning eller mindfulness för att lugna nervsystemet. Små pauser under dagen för djupandning eller meditation kan hjälpa till att resetta hjärnan när den går på högvarv.

Avslutningsvis vill vi understryka att det finns hjälp att få. Att leva med ADHD som vuxen kan vara utmanande - men det är också en lättnad när bitarna faller på plats och man förstår varför man känt som man känt. Stress och ångest behöver inte längre vara gåtor eller “fiender” som dyker upp oförklarligt; du kan lära dig känna igen dina varningssignaler och ta hand om dig själv i tid. Och om ADHD (och/eller autism) visar sig vara pusselbiten som fattats kan rätt diagnos öppna dörren till stöd som gör att du äntligen får utlopp för dina styrkor utan att köras över av svagheterna.

Källor

• Familjepsykiatri: “ADHD och ångest - Samband, symtom och behandling” (leg. psykolog K. Svensson)
• 1177 Vårdguiden: “ADHD hos vuxna” (officiell svensk sjukvårdsrådgivning)
• Riksförbundet Attention: “ADHD” (information från intresseorganisation)
• Hjärnfonden: “Vad är ADD hos vuxna?” (fact-granskad artikel av med. sakkunnig)
• Praktisk Medicin: “Fysiologiska stressreaktionen” (medicinskt kunskapsstöd för vårdpersonal)
• Läkartidningen: “PTSD och ADHD bakom många fall av utmattningssyndrom” (Brattberg, 2007 - studie om utmattning)
• Kognitiva Teamet: “ADHD-symtom - Checklista för vuxna” (privat psykologmottagning, 2025)