Skolstart och NPF 2026: nästan hälften av föräldrarna får inget tydligt svar från skolan

Om undersökningen

Under augusti 2026 samlade Rikta Psykiatri in svar från 339 föräldrar till barn med adhd och/eller autism om hur familjer faktiskt förbereder sig inför skolstarten. Enkäten spreds anonymt i svenska NPF-föräldragrupper på Facebook.

Syftet var att undersöka något som befintlig statistik, till exempel Riksförbundet Attentions årliga skolenkäter, inte täcker: alltså inte bara hur orolig man är inför skolstarten, utan vad man faktiskt gör och vad man möter i kontakten med skolan. Urvalet är självselekterat och inte nationellt representativt.

Om de svarande

• Diagnos: 41 % har barn med både adhd och autism, 29 % autism, 23 % adhd, resterande har en pågående utredning eller misstänker NPF utan att utredning inletts.
• Skolstadium: 30 % börjar högstadiet, 28 % mellanstadiet, 22 % gymnasiet, 13 % lågstadiet och 8 % förskoleklass.
• 82 % går i kommunal skola, 16 % i friskola.

Nästan hälften får inget tydligt svar av skolan

72 % av föräldrarna tog kontakt med skolan eller elevhälsan i förväg för att säkerställa att anpassningar skulle finnas på plats.

48 % av dem fick inget tydligt svar, eller ett rent nej.

Med andra ord: bland de föräldrar som var proaktiva och själva sökte upp skolan inför terminsstarten fick nästan hälften ingen klarhet i om deras barn skulle få det stöd som redan är beslutat, eller som barnet har rätt till enligt skollagen.

Anpassningar följer sällan med automatiskt

62 % av föräldrarna vars barn haft anpassningar sedan tidigare upplevde en informationsöverföring som brast.

Bland de barn där anpassningar redan var på plats föregående läsår, och där frågan alltså var relevant, uppgav endast 21 % att anpassningarna följde med automatiskt till i år. 46 % upplevde att överföringen var bristfällig eller ofullständig, och 16 % var tvungna att begära anpassningarna på nytt helt och hållet. Resterande 17 % visste ännu inte hur det skulle bli vid tidpunkten för svaret.

Skolstart tar tid, och kostar arbete

78 % av föräldrarna har någon gång tidigare behövt ta ledigt eller minska sin arbetstid i samband med skolstart eller de första skolveckorna.

56 % räknar med att behöva göra det igen i år.

55 % lade minst sex timmar över sommaren på att förbereda skolstarten. Bland dem hade nästan sex av tio, motsvarande 32 % av alla svarande, lagt mer än tio timmar.

Adhd och autism påverkar alltså inte bara barnet i skolan, utan får konkreta konsekvenser för föräldrarnas arbetsliv och ekonomi, år efter år.

Vad föräldrarna själva lyfter

Utöver flervalsfrågorna fick föräldrarna svara fritt på vad som oroar dem mest inför skolstarten, och vad som hade hjälpt dem mest men som de inte har fått. Nedan sammanfattas de återkommande mönstren i svaren.

Vad oroar föräldrarna mest?

• Bristande stöd och anpassningar: Den största oron rör skolans förmåga eller vilja att tillhandahålla nödvändiga anpassningar och resurser. Föräldrar befarar att stödet uteblir, att lärare saknar tillräcklig NPF-kompetens eller att personalbyten leder till att tidigare framsteg går förlorade då kunskap om barnets behov inte förs vidare.
• Psykisk ohälsa och skolfrånvaro: Många föräldrar fruktar att skolsituationen leder till ökad ångest, självskadetankar, utbrott och maskering hos barnet. En stark oro finns för att en pressad miljö resulterar i skolvägran, att deras barn blir hemmasittare eller rent av kraschar av utmattning.
• Förändringar och nya miljöer: Övergångar vid skolstarter, byten av lärare, mentorer, klasskamrater eller lokaler skapar också stor oro. Föräldrar är rädda att bristande kontinuitet och förutsägbarhet gör att barnets grundtrygghet går förlorad, och att nya vuxna saknar den kunskap som krävs för att möta barnet rätt.
• Social utsatthet och mobbning: En betydande rädsla rör det sociala samspelet, där barn riskerar att bli utanför, ensamma eller utsatta för mobbning. Föräldrar oroar sig för att deras barn inte hittar vänner och att svårigheter i kommunikation eller sociala koder leder till att deras barn känner sig missförstått av både kamrater och lärare.

Vad hade hjälpt mest?

• Ökad kunskap och förståelse: Föräldrar efterfrågar en högre kompetensnivå hos skolpersonalen gällande NPF, samt en mer genuin förståelse från vården och samhället. Många vill bli sedda och trodda som vårdnadshavare, snarare än att behöva utbilda personalen själva.
• Bättre samordning och kommunikation: Det saknas ofta samverkan mellan skola, BUP och socialtjänst. Föräldrar tvingas fungera som egna samordnare, jurister och projektledare, och efterfrågar en tydlig kontaktperson som kan driva ärenden och säkerställa att insatser faktiskt genomförs.
• Fler resurser och individanpassat stöd: Det finns ett stort behov av mer personal, mindre klasser och dedikerade resurspersoner. Föräldrar betonar vikten av att insatser sätts in tidigt, utifrån barnets faktiska behov snarare än generella diagnoser eller ekonomiska ramar.
• Förutsägbarhet och mjukstart: Föräldrar efterfrågar mer framförhållning inför skolstarten, till exempel scheman i god tid, möjlighet till besök i klassrummet och tydliga introduktioner, vilket minskar stressen för både barn och föräldrar.
• Avlastning och ekonomiskt stöd: Många föräldrar upplever extrem utmattning och efterfrågar både praktisk avlastning i hemmet och bättre ekonomiska möjligheter att gå ner i arbetstid, utan att drabbas av ekonomisk stress eller ohälsa.

Metod och underlag

Bas per fråga. Alla frågor besvarades inte av alla. Diagnos, skolstadium, kontakt med skolan och tidsåtgång: samtliga 339. Överföring av anpassningar: 212 svarande vars barn haft anpassningar sedan tidigare. Ledighet och arbetstid: föräldrar vars barn inte börjar sitt första år i skolan.

Begränsningar. Urvalet är självselekterat och inte nationellt representativt. Rekrytering via NPF-föräldragrupper innebär sannolikt en övervikt för föräldrar som är engagerade i frågan och för dem som haft negativa erfarenheter. Siffrorna beskriver den här gruppen svarande, inte samtliga NPF-familjer i Sverige. Andelar är avrundade till hela procent, vilket gör att vissa fördelningar summerar till 99 eller 101 procent.

Samtliga resultat

Använd gärna siffrorna

Diagram och resultat får återges fritt, i sin helhet eller i delar, under förutsättning att Rikta Psykiatri anges som källa och att en länk till den här sidan följer med i digitala sammanhang.

Så här citerar du undersökningen:

Rikta Psykiatri (2026). Skolstart och NPF 2026: föräldraundersökning om skolstart, anpassningar och tidsåtgång. Riktningskliniken AB, Stockholm. Hämtad från https://riktapsykiatri.se/blogg/skolstart-npf-2026/

Skriver du en uppsats, en artikel eller en rapport och behöver korstabeller, frågeformuläret i sin helhet eller nedbrytningar som inte redovisas här? Hör av dig till info@riktapsykiatri.se, så delar vi underlaget.

Om Rikta Psykiatri

Rikta Psykiatri är en specialistklinik som arbetar med utredning och stöd för adhd och autism, för både barn och vuxna. Kliniken är registrerad vårdgivare hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO).