Sen ADHD-diagnos: utredning efter 30, 40 och 50

Att få en ADHD-diagnos först i vuxen ålder är vanligt och blir allt vanligare. För många kommer insikten efter år av stress, självkritik eller en känsla av att aldrig riktigt räcka till. I den här artikeln försöker jag förklara varför diagnosen ofta dröjer, och vad som skiljer en utredning efter 30, 40 eller 50 från en utredning av ett barn.

ADHD försvinner inte med åldern

ADHD är ett tillstånd som debuterar under barndomen och ofta kvarstår genom livet. En sen diagnos handlar därför nästan aldrig om att tillståndet uppstått sent, utan om att det missats tidigare. Forskningen talar för att en ADHD-debut i vuxen ålder är mycket ovanlig. Man hävdar i stället att symtomen fanns redan i barndomen men uppmärksammades inte [1].

Varför dröjer diagnosen?

Flera saker spelar in. Många klarade skolan tack vare goda strategier, en stödjande omgivning eller hög begåvning, och svårigheterna blev tydliga först när kraven ökade i arbetsliv, föräldraskap eller studier. Socialstyrelsen lyfter särskilt fram att svårigheterna ofta upptäcks sent hos äldre, hos flickor och kvinnor samt hos personer med annat förstaspråk än svenska [2]. Dessutom har ADHD länge betraktats som ett barndomstillstånd, något som gjort att vuxna i stället fått förklaringar som stress, ångest eller depression.

Vad är annorlunda i en utredning av en äldre vuxen?

Minnet av barndomen

Diagnosen kräver att flera symtom funnits före tolv års ålder [3]. Ju äldre du är, desto längre tillbaka behöver utredningen blicka. Den strukturerade intervjun DIVA kartlägger därför både barndom och nutid [4].

Komparentuppgifter när föräldrar inte längre finns

Uppgifter från någon som kände dig som barn är värdefulla, eftersom många minns sitt eget tidiga beteende dåligt i efterhand. För dig som är vuxen kan föräldrarna ha gått bort. Då kan äldre syskon, gamla betyg, skolomdömen eller fotografier fungera som underlag i stället.

Differentialdiagnostik mot åldrande och kognitiv svikt

Hos äldre måste utredningsteamet skilja ADHD från begynnande kognitiv svikt. Vid misstänkt ADHD hos äldre behöver frågan om demens alltid ingå i utredningen, så att somatiska orsaker, bristtillstånd eller en begynnande demensutveckling kan vägas in [5]. Vad gäller just avvägningen mellan ADHD och demens så är den avgörande skillnaden förloppet: ADHD-symtom har funnits hela livet, medan en demenssjukdom innebär en försämring från en tidigare fungerande nivå [5].

Hormoner och symtomförändring hos kvinnor

Många kvinnor beskriver att symtomen förvärras i perimenopaus och klimakteriet, och att fokus, minne och känsloreglering blir sämre när östrogennivåerna sjunker. Detta bör tolkas försiktigt. Sambandet beskrivs av forskare och i internationella kliniska sammanställningar, men det är ännu inte fastställt i svenska myndighetsriktlinjer och forskningsläget utvecklas fortfarande. Märker du en sådan förändring är det ändå värt att ta upp den i en utredning.

Är det värt att utreda sent i livet?

Ja. En diagnos ger en förklaring, men framför allt tillgång till stöd, strategier och eventuell behandling. Obehandlad ADHD hos vuxna är som grupp kopplad till lägre utbildningsnivå, högre arbetslöshet och fler sjukskrivningar [2].

Så går det till hos Rikta

Hos oss börjar du med ett kostnadsfritt bedömningssamtal på 30 minuter. Därefter följer skattningsformulär, DIVA, en medicinsk bedömning och en samlad teamutvärdering av ditt case. Läkarutlåtandet kommer inom 10 arbetsdagar och hela utredningen är vanligen klar inom 2 till 4 veckor. Vuxenutredningen kostar 29 000 kr med allt inkluderat (inklusive en sessions coachning), och vid behov finns räntefri delbetalning via Medical Finance efter kreditprövning.

Boka ett kostnadsfritt samtal

Rikta Psykiatri erbjuder ett kostnadsfritt konsultationssamtal på 30 minuter för dig som misstänker att du har NPF, eller som redan har en diagnos och är intresserad av coachning, utredning eller medicinering.