
Blogg · Rikta Psykiatri
Så förbereder du dig inför din ADHD-utredning – och varför du inte kan 'göra fel'
En utredning är inte ett prov du kan klara eller kugga. Så förbereder du dig inför din ADHD-utredning, vad du kan ta med och varför ärlighet väger tyngre än att prestera.
Natten före utredningen ligger många vakna och repeterar. Tänk om jag glömmer ett viktigt exempel. Tänk om jag säger fel och det påverkar resultatet. Den oron är begriplig, men den bygger på ett missförstånd. En utredning är inte ett prov du kan klara eller kugga. Här går vi igenom hur du kan förbereda dig, och varför du faktiskt inte kan göra bort dig.
Varför du inte kan ‘göra fel’
En utredning bygger på flera informationskällor som vägs samman av en kliniker, inte på ett enda rätt svar. Klinikern är van att tolka det du berättar och räknar med att minnet är ofullständigt. Just därför hämtas information också från annat håll, till exempel gamla skolomdömen och uppgifter från närstående [1].
Att komma ihåg sin barndom exakt är svårt för de allra flesta. Forskning visar att vuxnas minnen av sina egna symtom från barndomen inte alltid stämmer överens med hur det faktiskt var (åt båda hållen) [2]. Detta innebär inte att du behöver minnas perfekt. Det är en av flera anledningar till att kompletterande uppgifter samlas in, så att bilden inte hänger på ditt minne ensamt.
Det här kan vara bra att ta med
Vissa underlag gör handläggningen enklare och bilden mer komplett:
- Gamla betyg eller skolomdömen, gärna från de tidiga åren.
- Tidigare vårdkontakter eller journalkopior om du har dem.
- Uppgifter från en förälder eller någon annan som kände dig som barn.
- Egna anteckningar om situationer där svårigheterna märks idag.
Har du inte tillgång till allt detta är det ingen katastrof. Ta med det du hittar. Resten löser sig i samtalet.
Ärlighet väger tyngre än att prestera
En del känner ett tryck att framstå på ett visst sätt, kanske att tona ner det som fungerar bra eller att överdriva det som är svårt. Det motverkar sitt syfte. Många har dessutom lärt sig att dölja sina svårigheter genom åren, något som ibland kallas maskering, och skickliga kliniker är medvetna om detta och frågar vidare för att komma runt det [1]. Ju ärligare du är, desto bättre underlag får bedömningen. Snarare än att prestera ett visst intryck vinner du på att beskriva hur det faktiskt är.
Kort sammanfattning
- Utredningen är ingen tentamen, den bygger på flera källor.
- Ta gärna med betyg, journaler och uppgifter från närstående, men perfekt minne krävs inte.
- Var ärlig, det ger det bästa underlaget.
Boka ett kostnadsfritt samtal
Vill du prata igenom hur en utredning skulle se ut för dig? Rikta Psykiatri erbjuder ett kostnadsfritt konsultationssamtal på 30 minuter. Det gäller dig som misstänker NPF eller som redan har en diagnos och vill ha stöd med coachning, terapi eller medicinering. Kontakta oss så bokar vi in en tid.
Källor
[1] Socialstyrelsen. (2024). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism. https://www.socialstyrelsen.se/
[2] Miller, C. J., Newcorn, J. H., & Halperin, J. M. (2010). Fading memories: Retrospective recall inaccuracies in ADHD. Journal of Attention Disorders, 14(1), 7–14. https://doi.org/10.1177/1087054709347189
Funderar du på en utredning?
Skriv några rader om din situation så hör vi av oss, oftast samma eller nästkommande vardag. Kostnadsfritt och utan förpliktelser.
Vi återkommer oftast samma eller nästkommande vardag.
