Blogg · Rikta Psykiatri
NPF och skolfrånvaro: därför blir skolan för svår för vissa barn
Varför blir skolan så tung för barn med ADHD eller autism? Om exekutiva svårigheter, sinnesintryck och uttröttning – och vad forskningen faktiskt visar.
Ett barn kan klara det mesta i skolan och ändå komma hem helt tömd. Läxorna blir gjorda, proven går bra, men vid tretiden orkar ditt barn knappt prata. Efter några veckor börjar morgnarna bli tunga, och till slut säger ditt barn att det inte går att gå dit längre. För utomstående ser det ut som att något plötsligt hände. Men för ditt barn har det byggts upp under lång tid.
För barn med ADHD eller autism är skolan ofta mer krävande än den ser ut att vara. I den här texten går vi igenom varför. Vi tittar på de mekanismer som gör skoldagen svår, på vad forskningen faktiskt visar om sambandet mellan NPF och frånvaro, och på hur en utredning kan hjälpa till att göra stödet rätt.
Skolan är byggd för en viss sorts hjärna
En vanlig skoldag ställer stora krav på förmågor som många tar för givna. Man ska planera sitt arbete, hålla flera saker i huvudet samtidigt, byta mellan aktiviteter, tolka sociala signaler och sortera bort ovidkommande intryck. För ett barn med neuropsykiatriska svårigheter är just dessa förmågor ofta de som är mest ansträngande.
Professor Sven Bölte, föreståndare för forskargruppen KIND vid Karolinska Institutet, pekar på att skolan har strukturella drag som gör det svårare för elever med NPF [1]. Dit hör inriktningen på självorganiserat arbete och de ostrukturerade stunderna före och efter skolan, på rasten och i matsalen. Det är sällan lektionen i sig som fäller avgörandet, utan allt det runt omkring som förutsätter förmågor ditt barn kämpar med.
Exekutiva funktioner, att komma igång och hålla ordning
Med exekutiva funktioner menas hjärnans förmåga att planera, komma igång, lösa problem och organisera. Forskning vid Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet visar att barn med autism och problematisk skolfrånvaro ofta har större svårigheter just här, tillsammans med en lägre social drivkraft [2]. Att starta en uppgift, att komma på hur man ska ta sig an den och att hålla ordning på vad som ska göras kan kräva en ansträngning som inte syns utanpå.
När de här svårigheterna möter en skolmiljö som förutsätter självständigt arbete uppstår en ojämn ekvation. Ditt barn lägger mer energi än sina klasskamrater på samma uppgift, och energin tar förr eller senare slut. Något som ofta feltolkas som ovilja är i själva verket uttröttning.
Sinnesintryck och en matsal som tar all energi
Känslighet för sinnesintryck är i dag en del av de diagnostiska kriterierna för autism [3]. Ljud, ljus, lukter och trängsel kan upplevas långt starkare än vad omgivningen anar. Matsalen är ett typexempel. Bölte beskriver hur ljudnivån och trängseln där kan bli outhärdlig, och han påpekar att skolan gör mycket för specialkost men sällan för att måltiden ska bli lugn [1].
För ett barn som redan arbetar hårt för att hålla ihop dagen kan en enda sådan miljö vara det som tippar över. Rasten som skulle vara vila blir i stället en påfrestning. Därtill kommer att övergångar mellan lektioner och byten av rum eller lärare kräver energi. På så sätt kan skoldagen tömma ditt barn på kraft långt innan sista lektionen är slut.
Uttröttning, när det tar slut
Bölte lyfter att även elever utan NPF, men med svagare kognitiv kapacitet, blir kognitivt utmattade av att hänga med [1]. För barn med ADHD eller autism är effekten ofta starkare. Denna uttröttning märks kanske inte i skolan (där ditt barn håller ihop så gott det går) utan hemma, där allt släpper. Många föräldrar känner igen bilden av ett barn som fungerar för lärarna men rasar ihop vid köksbordet.
Med tiden kan den upprepade överbelastningen göra att ditt barn börjar undvika skolan för att skydda sig. Frånvaron blir då en följd av utmattning, inte en orsak till problemen. Att förstå den ordningen är viktigt, eftersom den avgör vilken hjälp som behövs.
Vad säger siffrorna?
Att sambandet mellan NPF och skolfrånvaro finns är väl belagt, men siffrorna ska läsas med försiktighet. En norsk studie av elever i vanlig skola fann att skolvägran var betydligt vanligare bland barn med autism än bland andra, 42,6 procent jämfört med 7,1 procent, och att den pågick längre [4]. En finländsk studie visade att omkring 16 procent av ungdomarna med ADHD hade varit borta minst fem till tolv dagar under tolv veckor, ungefär dubbelt så många som bland jämnåriga utan ADHD [5]. Vidare fann en stor registerstudie från Wales med drygt 414 000 elever att barn med en neuropsykiatrisk diagnos hade ungefär dubbelt så hög risk för hög frånvaro [6].
En ofta återgiven svensk uppgift kommer från Habilitering och Hälsa, som utifrån ett projekt i Salems kommun anger att så mycket som 75 procent av eleverna med hög frånvaro kan ha en NPF [1]. Siffran är dock en indikation på gruppnivå, inte ett vetenskapligt fastställt värde, och den säger ingenting om sannolikheten för ett enskilt barn. Gemensamt för all den här forskningen är att den visar samband, inte orsak. NPF är överrepresenterat bland barn med frånvaro, men frånvaron uppstår i mötet mellan ditt barn och skolan, och den påverkas av många andra faktorer. Att ett barn är borta betyder alltså inte att det har en NPF, lika lite som en diagnos med nödvändighet leder till frånvaro.
Därför är en utredning mer än en etikett
När man förstår hur mycket av svårigheterna som handlar om exekutiv belastning, sinnesintryck och uttröttning, blir det också tydligt varför en utredning kan vara så värdefull. Den handlar inte om att sätta en stämpel, utan om att kartlägga hur just ditt barn fungerar. Med den kunskapen kan skolan anpassa på rätt sätt, och du som förälder kan förstå vad ditt barn faktiskt behöver.
På Rikta Psykiatri utreder vi ADHD och autism hos både barn och vuxna. Vi erbjuder coachning genom legitimerade arbetsterapeuter, som kan hjälpa ditt barn att hitta strategier för planering, struktur och energihushållning, och medicinsk behandling när det är aktuellt. Ofta blir en utredning startpunkten för ett stöd som gör skolan möjlig igen. Undrar du hur du märker att skolans egna insatser inte räcker kan du läsa vidare i vår text om när det är dags att söka hjälp.
Boka en kostnadsfri rådgivning
Behöver ni stöd för att vända situationen hemma och i skolan? Vi hjälper er med föräldrastöd eller insatser kring NPF oavsett om ditt barn har en diagnos eller inte. Boka en kostnadsfri rådgivning på 30 minuter.
Källor
[1] Habilitering & Hälsa. (2020). Många med hög frånvaro har NPF. Region Stockholm.
[2] Gillbergcentrum. (2021). Problematic school absenteeism. Göteborgs universitet.
[3] American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed.). American Psychiatric Publishing.
[4] Munkhaugen, E. K., Gjevik, E., Pripp, A. H., Sponheim, E., & Diseth, T. H. (2017). School refusal behaviour: Are children and adolescents with autism spectrum disorder at a higher risk? Research in Autism Spectrum Disorders, 41-42, 31-38.
[5] Niemi, S., Lagerström, M., & Alanko, K. (2022). School attendance problems in adolescent with attention deficit hyperactivity disorder. Frontiers in Psychology, 13, 1017619.
[6] John, A., Friedmann, Y., DelPozo-Banos, M., Frizzati, A., Ford, T., & Thapar, A. (2022). Association of school absence and exclusion with recorded neurodevelopmental disorders, mental disorders, or self-harm: A nationwide, retrospective, electronic cohort study of children and young people in Wales, UK. The Lancet Psychiatry, 9(1), 23-34.
