Maskering vid ADHD: att dölja symtom och vad det kostar

Du ler och nickar på mötet, men inombords kämpar du för att inte tappa tråden. Du har lärt dig att repetera meningar i huvudet innan du säger dem, att dölja rastlösheten och att låtsas att du hänger med. Efteråt är du helt slut och behöver flera dagar för att hämta dig. Detta kallas maskering, eller camouflaging.

Vad maskering är

Maskering handlar om att ändra sitt beteende för att dölja eller kompensera för sina symtom, ibland medvetet och ibland som en automatisk vana [1]. Begreppet har mest studerats hos autistiska personer, och du kan läsa mer om det i vår text om maskering och autism. Men forskning visar att även personer med ADHD maskerar av liknande skäl, för att passa in och undvika stigma [2].

Vad forskningen säger

En studie från 2026, ledd av Marisa Mylett vid Simon Fraser University, undersökte social maskering hos 202 vuxna med ADHD med en medelålder på 29 år. En majoritet av deltagarna var kvinnor. Studien visade att 91,6 procent uppgav att de maskerade sina ADHD-drag i en rad sociala situationer, som på jobbet, i det offentliga rummet och i nära relationer [2]. Deltagarna beskrev strategier som att dölja och låtsas, att dämpa impulser och att kompensera genom att överförbereda sig. Motiven handlade om att passa in, att bli omtyckt och att fungera i ett samhälle byggt för neurotypiska.

Vad det kostar

Priset är högt. Studien fann att maskering ofta leder till utmattning, ångest, nedstämdhet och låg självkänsla [2]. Många beskrev en känsla av att inte vara äkta, en inre konflikt mellan trygghet och autentiskt uttryck. Som seniorforskaren Grace Iarocci, professor i psykologi vid Simon Fraser University, uttrycker det handlar det inte om att personer med ADHD ser världen fel. De svarar på verkliga sociala krav och förväntningar och använder maskering för att klara sig [2]. Den långvariga ansträngningen kan över tid bidra till utmattning.

En viktig vetenskaplig reservation

En kritisk analys i British Journal of Psychiatry menar att maskering ännu inte kan betraktas som ett validerat konstrukt inom ADHD-forskningen [3]. Begreppet saknar tydliga operationella gränser och ADHD-specifika mätinstrument. Kritiken pekar på att man inte strategiskt kan dölja något man inte är medveten om, och att beteendeförändringarna ibland snarare speglar en omedveten anpassning. Maskering är alltså en högst relevant upplevelse för många men forskningsläget är fortfarande i sin linda.

Att ta av masken

Att sluta maskera tar tid, eftersom mönstret ofta är djupt inövat sedan barndomen. Ett första steg är ökad förståelse för sig själv, gärna med stöd av någon som kan NPF. På Rikta erbjuder vi utredning som kan ge svar, samt coachning där du får arbeta med självkänsla och strategier i en miljö som utgår från hur din hjärna faktiskt fungerar.

Vanliga frågor

Vad är maskering vid ADHD?

Att dölja eller kompensera för sina symtom för att passa in, till exempel genom att “överförbereda” sig eller dämpa impulser.

Är maskering skadligt?

Det kan kosta mycket energi. Forskning kopplar maskering till utmattning, ångest och nedstämdhet.

Är maskering vetenskapligt fastställt?

Delvis. Upplevelsen är verklig för många, men som forskningsbegrepp vid ADHD är maskering fortfarande omdiskuterat.

Gratis rådgivning

Känner du att du lägger all energi på att hålla masken uppe? Rikta erbjuder en kostnadsfri rådgivning på 30 minuter för dig som misstänker NPF eller redan har en diagnos och vill ha coaching, utredning eller medicinering. Boka en tid så pratar vi om vad som skulle hjälpa just dig.