En ung kvinna berättar något för en äldre kvinna i en soffa

Blogg · Rikta Psykiatri

Att leva med AuDHD: den stora guiden till samtidig ADHD och autism

Den stora guiden till AuDHD, när ADHD och autism finns samtidigt: vardagen, utredning, behandling med evidens, stöd i samhället och strategier att pröva.

Av Philip Lindersten 37 min läsning
Boka gratis bedömningssamtal30 minuter med en specialist, utan remiss Välj tid

Klockan är kvart över åtta och du har redan bytt tröja två gånger. Den första kliade i nacken, och den andra kändes fel på ett sätt du inte riktigt kan förklara. I huvudet snurrar tre nya idéer till jobbprojektet, en podd du vill lyssna på och en molande känsla av att du har glömt något viktigt. Väl på jobbet visar det sig att morgonmötet har flyttats en timme, och hela dagen faller ihop som ett korthus. På eftermiddagen försvinner du in i en uppgift i fyra timmar utan att äta, och efter afterworken sitter du i bilen en kvart i tystnad innan du orkar köra hem.

Känner du igen dig kan du vara en av många vuxna som har både ADHD och autism, en kombination som på sociala medier ofta kallas AuDHD. Många beskriver kombinationen som en ständig dragkamp inom samma person eftersom en del av dig vill ha nytt, snabbt och spännande, medan en annan del behöver förutsägbarhet, tystnad och tid att landa.

Innehåll

  1. Vad är AuDHD?
  2. När ADHD och autism möts i vardagen
  3. Utredning och diagnos i Sverige
  4. Behandling och stöd som har evidens
  5. Vardagsstrategier
  6. Psykisk hälsa, suicidrisk och var du får hjälp
  7. Relationer, familj och föräldraskap
  8. Arbete och studier
  9. Barn och unga med AuDHD
  10. Stöd i samhället
  11. Styrkor och identitet
  12. Vanliga frågor om AuDHD
  13. Resurser och vidare läsning
  14. Så kan Rikta hjälpa dig
  15. Referenser

1. Vad är AuDHD?

Ett vardagsord, inte en diagnos

AuDHD är ett informellt ord som personer med båda tillstånden själva har myntat, och ordet finns inte i någon diagnosmanual. Vården ställer i stället två separata diagnoser, och var och en av dem behöver uppfylla sina egna kriterier. Men ordet fyller ändå en funktion. Många upplever nämligen att kombinationen känns som något eget snarare än som två tillstånd staplade på varandra, och ett gemensamt ord gör det lättare att hitta andra med liknande erfarenheter.

Därför fick man inte ha båda diagnoserna förr

Fram till 2013 fungerade autism som ett uteslutningskriterium för ADHD i den amerikanska diagnosmanualen DSM-IV. Den som hade en autismdiagnos kunde alltså formellt inte få en ADHD-diagnos, även om symtomen fanns där [1]. DSM-5 tog bort spärren 2013, och i dag kan kliniker diagnostisera båda tillstånden hos samma person [1][2]. Har du fått din autismdiagnos för länge sedan och fortfarande kämpar med koncentration, impulsivitet eller rastlöshet kan det därför vara värt att be om en bedömning av ADHD.

ICD-10-SE i dag, ICD-11 i morgon

Svensk vård rapporterar diagnoser enligt klassifikationen ICD-10-SE, men Sverige förbereder i dag övergången till WHO:s nyare ICD-11. Socialstyrelsen planerar att använda ICD-11 i dödsorsaksregistret från 1 januari 2027 och har som mål att hälsodataregistren ska följa efter från 1 januari 2028 [3]. E-hälsomyndigheten förvaltar klassifikationerna sedan 1 juni 2026 och påpekar att tidsplanen kan komma att ändras [3][4]. För dig som patient betyder övergången framför allt nya koder men själva bedömningen av dina svårigheter och behov står kvar.

Hur vanligt är det?

Forskarna landar i olika siffror beroende på vilka personer de undersöker och hur de mäter. En metaanalys av Rong och kollegor från 2021 fann att 38,5 procent av autistiska personer hade ADHD vid undersökningstillfället och att 40,2 procent hade haft ADHD någon gång under livet [5]. Vidare visade en översikt i Lancet Psychiatry, som byggde på 96 studier, i stället på 28 procent [6]. I en skolstudie från Katalonien hade knappt 33 procent av de autistiska barnen även ADHD [7]. Gruppen med båda tillstånden var dock liten, bara 19 barn, och knappt 16 procent av dem hade fått båda diagnoserna innan forskarna undersökte dem [7].

Kliniska urval ger högre siffror än befolkningsstudier, och i Lai-översikten hängde högre ålder ihop med lägre förekomst av ADHD [6]. Dock kan man säga att slutsatsen ändå står fast. Ungefär var tredje autistisk person har även ADHD, och kombinationen är alltså vanlig snarare än ett undantag. Den spanska studien antyder dessutom att många barn med båda tillstånden aldrig har fått båda diagnoserna.

Gemensamma gener

Ärftliga faktorer spelar stor roll vid både ADHD och autism, enligt Socialstyrelsen, men omgivningens krav och förväntningar påverkar också hur mycket svårigheterna märks [8]. Forskare vid Karolinska Institutet följde nästan 1,9 miljoner svenskar i nationella register och såg att autistiska personer oftare hade ADHD. Därtill hade släktingar till autistiska personer högre risk för ADHD än släktingar till andra, och risken var högre hos syskon än hos kusiner [9]. Forskarna tolkar detta mönster som ett tecken på en delvis gemensam ärftlig sårbarhet.

Överlappningen betyder däremot inte att autism och ADHD är samma sak, och ingen enskild “AuDHD-gen” finns. Hjärnforskningen pekar på delvis gemensamma och delvis olika mönster, men fynden räcker inte för att ställa diagnos med hjälp av hjärnbilder. Var därför skeptisk mot den som erbjuder hjärnskanningar eller gentester som diagnosverktyg.

Flickor, kvinnor och sen diagnos

Socialstyrelsens statistik visar att andelen kvinnor som hämtar ut ADHD-läkemedel nästan fördubblades, från 1,2 procent 2020 till 2,3 procent 2024. Ökningen var störst bland kvinnor mellan 20 och 24 år [10]. Siffran mäter läkemedelsuttag och inte förekomst. Den förklarar inte heller varför ökningen sker, men den passar ihop med bilden att fler kvinnor får sin diagnos senare i livet.

Kamouflering (som också kallas maskering/maskande), som vi beskriver längre ner, kan bidra till att svårigheterna syns sent. Många kvinnor berättar dessutom att de först fick en ångest- eller depressionsdiagnos och först långt senare en neuropsykiatrisk förklaring. Får du en diagnos i vuxen ålder är det vanligt att känna både lättnad och sorg på samma gång, lättnad över att äntligen förstå och sorg över åren som gick utan stöd.

2. När ADHD och autism möts i vardagen

Rutin mot nyhetshunger

Socialstyrelsen beskriver att personer med ADHD ofta har svårt med uppmärksamhet och impulskontroll, medan personer med autism har svårt med social kommunikation och med att hantera förändringar [8]. Riktlinjerna pekar dessutom ut en krock mellan tillstånden. Personer med ADHD kan söka extra stimulans, medan många med autism föredrar färre sinnesintryck och tydliga rutiner [8]. Enligt riktlinjerna är add, alltså ADHD utan överaktivitet och impulsivitet, den vanligaste ADHD-formen när båda tillstånden finns samtidigt, utom hos de yngsta barnen [8]. Många med AuDHD ser alltså inte “typiskt hyperaktiva” ut, och svårigheterna kan därför vara lätta att missa.

Många med AuDHD kallar krocken “push and pull”. Uttrycket kommer från levd erfarenhet och har inte studerats som ett eget fenomen, men det fångar en vardag där samma person både tröttnar på rutiner och behöver dem. Du kanske äter exakt samma frukost varje dag och ändå börjar ett nytt hobbyprojekt varje vecka. Båda behoven är på riktigt, och strategierna längre ner handlar mycket om att ge plats åt dem samtidigt.

Exekutiva funktioner, fokus och hyperfokus

Exekutiva funktioner är hjärnans förmåga att starta, planera, växla mellan uppgifter och hålla information i huvudet. Både ADHD och autism kan påverka funktionerna, men svårigheterna tar sig ofta olika uttryck. Vid ADHD blir det svårt att komma igång och att hålla ut med det tråkiga. Vid autism blir det snarare svårt att släppa en uppgift och växla till nästa, särskilt när bytet kommer oväntat.

Med båda tillstånden kan du alltså fastna åt två håll. Du skjuter upp något i veckor, och när du väl börjar går det inte att sluta. Hyperfokus, när du försvinner in i en uppgift i timmar och glömmer både mat och tid, beskrivs ofta i community:t. Begreppet är ändå ganska lite studerat, och forskningen kan ännu inte säga om hyperfokus vid ADHD och djupt fokus på specialintressen vid autism är samma fenomen.

Tid som bara är “nu” eller “inte nu”

Många med ADHD upplever tid i två lägen, “nu” och “inte nu”. En deadline om tre veckor känns abstrakt ända tills den plötsligt infaller i morgon. Svensk arbetsterapiforskning har studerat fenomenet under begreppet tidsuppfattning. I en randomiserad studie med forskare från Linköpings och Uppsala universitet deltog 38 barn med ADHD mellan 9 och 15 år [11]. Barnen som fick träning i tidsuppfattning tillsammans med tidshjälpmedel förbättrade sin tidsuppfattning mer än kontrollgruppen, och föräldrarna skattade att den dagliga tidshanteringen blev bättre. Barnens egna skattningar förändrades däremot inte [11].

En svensk forskargrupp har även prövat ett liknande upplägg för barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning [12]. Studier på vuxna med AuDHD saknas, men resultaten ger ändå en rimlig grund för att pröva tidshjälpmedel även i vuxen ålder.

Sinnen och stimming

Sensorisk känslighet ingår i diagnoskriterierna för autism, och kriterierna nämner både över- och underkänslighet för sinnesintryck [2]. Ljud, ljus, dofter, beröring och klädsömmar kan bli överväldigande. Samtidigt söker en del autistiska personer mer intryck, till exempel stark smak eller tryck mot kroppen. Med samtidigt ADHD kan du både behöva stimulans och bli överbelastad av den, ibland under samma eftermiddag.

Många autistiska personer använder upprepade rörelser eller ljud för att reglera sig, något som ofta kallas stimming. Diagnoskriterierna för autism tar upp stereotypa eller upprepade rörelser [2], men i community:t beskriver många stimming som något som lugnar och hjälper dem att fokusera. Den som har AuDHD kan uppleva att fidgetleksaker, att gå runt under telefonsamtal eller att gunga med foten hjälper både mot rastlösheten och mot överbelastningen. Stödet för strategin är erfarenhetsbaserat, och du behöver sällan sluta med en stimming som varken skadar dig eller någon annan.

Känslor, kroppssignaler och alexitymi

Många med ADHD har svårt att reglera känslor, och Socialstyrelsen lyfter KBT som ett sätt för ungdomar och vuxna med ADHD att hantera känslor och impulser [8]. Vid autism beskriver forskningen ofta alexitymi, alltså svårighet att identifiera och sätta ord på känslor. En systematisk översikt om autistisk utmattning pekar ut alexitymi som en bidragande faktor [13]. Många autistiska personer berättar också att de har svårt att uppfatta kroppssignaler som hunger, törst, värme eller trötthet, något forskarna kallar interoception.

I vardagen kan kombinationen betyda att du märker att du är hungrig, arg eller överbelastad först när det redan har gått för långt. Känslan kommer då snabbt och starkt, och omgivningen kan uppfatta reaktionen som oproportionerlig. För dig själv kan den snarare kännas som ett ras utan förvarning.

Meltdown och shutdown

Två ord från community:t dyker upp i nästan varje samtal om AuDHD. En meltdown är en okontrollerad reaktion när belastningen blir för stor, ofta med gråt, ilska eller ett starkt behov av att fly. En shutdown är motsatsen, när du stänger av, blir tyst och har svårt att tala eller röra dig. Ingen av termerna finns i diagnosmanualerna, och forskningen om dem är begränsad. Många autistiska vuxna beskriver ändå reaktionerna som ett tecken på överbelastning snarare än på trots eller dåligt humör.

Färre intryck, inga krav på att prata och tid brukar hjälpa mest. Kommer reaktionerna ofta kan de vara ett tecken på att vardagen innehåller mer belastning än du orkar bära, och då är det klokt att se över helheten tillsammans med vården.

Socialt samspel och dubbel empati

Teorin om det dubbla empatiproblemet föreslår att missförstånd mellan autistiska och icke-autistiska personer uppstår åt båda håll, och inte bara på grund av autistiska brister. Catherine Crompton och kollegor vid University of Edinburgh prövade teorin 2020. Forskarna lät 72 vuxna föra en berättelse vidare i kedjor om åtta personer och fann att autistiska personer förde vidare information lika bra till varandra som icke-autistiska gjorde. Informationen tappades mest i blandade kedjor, där deltagarna också upplevde sämre kontakt med varandra [14].

Samma forskargrupp upprepade studien i större skala med 311 deltagare och publicerade resultatet i Nature Human Behaviour 2025. Den här gången hittade forskarna ingen skillnad i hur mycket information blandade och renodlade kedjor förde vidare [15]. Blandade par upplevde däremot fortfarande sämre kontakt, och deltagarna föredrog ofta att interagera med någon som liknade dem själva [15]. Teorin om dubbel empati har alltså visst empiriskt stöd, särskilt när det gäller upplevd kontakt, men den är fortfarande en teori. För dig som har AuDHD kan teorin ändå vara en befriande påminnelse. Ett samtal som skaver behöver inte betyda att just du gör fel.

Kamouflering och maskering

Kamouflering, eller maskering, betyder att du medvetet eller omedvetet döljer autistiska drag. Du kanske tvingar fram ögonkontakt, övar in repliker inför ett samtal eller härmar kollegornas kroppsspråk. Forskare vid University of Birmingham sammanställde drygt 20 studier med nästan 5 900 autistiska deltagare och fann samband mellan mer kamouflering och mer ångest, social ångest och depression samt sämre välbefinnande [16]. En metaanalys från 2026 med 50 studier och nästan 17 000 deltagare fann ett måttligt samband mellan autistiska drag och kamouflering. Sambandet var starkare i befolkningsurval än hos personer med diagnos [17].

Sambanden bygger dock endast på korrelationer. Forskarna efterlyser därför studier som följer personer över tid, innan någon kan säga att kamouflering i sig orsakar ohälsa [16]. För många med AuDHD kan maskeringen ändå kännas som ett dubbelt arbete. Du döljer autistiska drag och försöker samtidigt hålla ADHD-impulserna i schack, och båda delarna kostar energi.

Autistisk utmattning

Autistisk utmattning, ofta kallat autistic burnout, är ännu ingen diagnos. En systematisk översikt i Clinical Psychology Review från 2025, skriven av Dorota Ali, Francesca Happé och kollegor vid bland annat King’s College London och University of Western Australia, sammanfattade 48 studier med omkring 4 000 autistiska personer [13]. Forskarna beskriver kärnan som utmattning, förlorade förmågor och en tendens att bli långvarig. Kamouflering, stigma, vardagens krav och alexitymi pekades ut som bidragande faktorer. Tillgång till stöd, bättre självförståelse och att prioritera behovet av vila och ensamhet verkade i stället skydda [13]. Deltagarna i studierna var dock främst sent diagnostiserade kvinnor utan intellektuell funktionsnedsättning, så resultaten gäller inte nödvändigtvis alla [13].

Forskare vid La Trobe University i Australien har börjat ta fram och validera mätinstrument för autistisk utmattning [18]. Gränsen mot depression och mot den svenska diagnosen utmattningssyndrom är ännu oklar. Utmattningssyndrom är dessutom en svensk diagnos, och regeringen har meddelat att den tas bort 2028 i samband med att ICD-11 införs [19]. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att ta fram nya kunskapsstöd för stress- och utmattningsrelaterade tillstånd [19].

Känner du igen dig i beskrivningen bör du prata med vården. Autistisk utmattning och depression kan likna varandra, men de kan kräva delvis olika åtgärder, och en depression behöver behandlas.

Populära begrepp och vad forskningen säger

Sociala medier har gett AuDHD-community:t ett rikt språk. Flera av orden hjälper människor att känna igen sig, men de har mycket olika vetenskaplig status.

  • Rejection sensitive dysphoria (RSD). Ett populärt begrepp för intensiv smärta vid upplevd kritik eller avvisning. Begreppet saknas i diagnosmanualerna och har mycket lite egen forskning. Svårigheter att hantera känslor och impulser vid ADHD tar Socialstyrelsen däremot upp [8].
  • Pathological demand avoidance (PDA). Beskrivs främst i Storbritannien som en profil med extremt kravundvikande. PDA är ingen diagnos i DSM-5 eller ICD-11, och forskningen är omdiskuterad.
  • Monotropism. En teori om att autistisk uppmärksamhet samlas kring få intressen åt gången. Teorin förklarar många upplevelser men är teori och inte fastställd kunskap.
  • Spoon theory. En metafor från kronisk sjukdom för begränsad energi, där varje aktivitet “kostar” ett antal skedar.
  • Body doubling. Att arbeta bredvid en annan person, på plats eller digitalt, för att komma igång. Erfarenhetsbaserat, med mycket begränsad forskning.
  • Dopaminmeny. En lista med aktiviteter som ger stimulans. Namnet antyder en hjärnmekanism som ingen har visat, men listan kan ändå fungera som ett planeringsverktyg.

3. Utredning och diagnos i Sverige

Stegen i en utredning

Enligt 1177 föregås utredningen av en inledande bedömning, och dina behov styr sedan hur omfattande utredningen blir. Utredningen ska ge underlag för fortsatt vård och stöd, oavsett om den leder till en diagnos [20]. Socialstyrelsen betonar att utredningen ska anpassas efter individen, vara öppen för flera möjliga förklaringar och utföras av minst en läkare och en psykolog [8][21]. Riktlinjerna anger att teamet bör bestå av en legitimerad psykolog och en specialistläkare eller ST-läkare i psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri eller barnmedicin [8]. Socialstyrelsen varnar också för att snabbutredningar kan leda till fel behandling och vill att utredningarna kopplas till lämpliga insatser [21].

Vad en neuropsykiatrisk utredning brukar innehålla

En utredning för vuxna innehåller ofta en strukturerad intervju om ADHD, till exempel DIVA-5, och flera skattningsformulär. Utredaren vill gärna intervjua en anhörig om din barndom, eftersom både ADHD och autism finns från tidig ålder. Ofta ingår också en strukturerad bedömning av autism, till exempel ADOS-2, och ibland kognitiv testning. Läkaren gör dessutom en psykiatrisk och somatisk bedömning för att utesluta andra förklaringar.

Vilka instrument teamet väljer varierar, eftersom Socialstyrelsen inte föreskriver ett fast testbatteri. Myndigheten skriver i stället att en avgränsad utredning ibland räcker, medan en mer komplex bild kräver en större [8]. Vid misstänkt AuDHD behöver utredaren ju bedöma två tillstånd samtidigt och dessutom reda ut vilka symtom som hör till vilket tillstånd.

Så förbereder du dig

En väl förberedd utredning går ofta smidigare. Rådet nedan bygger på erfarenhet snarare än forskning, men många utredare uppskattar när patienten tar med sig underlag.

  • Leta fram gamla betyg, skolomdömen och utvecklingssamtal.
  • Fråga en förälder, ett syskon eller någon annan som kände dig som barn om de kan delta i en intervju.
  • Skriv ner konkreta exempel från vardagen, till exempel situationer där du tappat tid, blivit överbelastad eller missförstått andra.
  • Anteckna vilka läkemedel du tar och vilka tidigare diagnoser du har fått.
  • Fundera på vad du vill att utredningen ska leda till, till exempel förståelse, medicinering eller anpassningar på jobbet.

Differentialdiagnostik

Ångest, depression, trauma, bipolär sjukdom, sömnstörningar, personlighetssyndrom och substansbruk kan likna eller dölja både ADHD och autism. Socialstyrelsen vill därför att utredaren håller öppet för flera möjliga diagnoser eller orsaker till problemen [21]. En bra utredare frågar sig alltså inte bara om du har ADHD eller autism, utan också vad som annars kan förklara bilden. Samtidigt kan flera saker vara sanna på en gång. Du kan ha AuDHD och dessutom en depression som behöver behandling.

Vårdval och väntetider

Du kan söka dig till en offentlig mottagning eller till en privat vårdgivare. 1177 anger att neuropsykiatriska utredningar ingår i vårdgarantin i en del regioner, och att vuxna då ska kallas inom 90 dagar och barn inom 30 dagar efter den inledande bedömningen [20]. Väntetiden varierar mellan mottagningar, och reglerna kan se olika ut i olika regioner [20].

Socialstyrelsens första nationella utvärdering från 2026 visar stora skillnader mellan regioner och kommuner. Endast knappt hälften av barn och unga med problem som kan tyda på ADHD eller autism fick insatser innan de fick diagnos, en andel som enligt Socialstyrelsen var oförändrad mellan 2015 och 2023 [22][23]. Var du bor spelar alltså stor roll. Kontrollera din regions aktuella siffror på 1177 eller hos regionen, och jämför gärna med privata alternativ om väntan blir lång.

Vad en diagnos ger och inte ger

En diagnos kan ge förklaring, tillgång till läkemedelsbehandling, underlag för anpassningar och i vissa fall rätt till samhällsstöd. Diagnosen ger däremot inga automatiska rättigheter. Socialstyrelsen betonar att stöd bör ges så tidigt som möjligt, ofta redan före en neuropsykiatrisk utredning [8][21]. För insatser enligt socialtjänstlagen krävs dessutom ingen särskild diagnos, eftersom behovet styr [8].

Många vuxna beskriver tiden efter diagnosen som omtumlande. Gamla minnen får plötsligt en ny förklaring, och relationer kan behöva omförhandlas. Ge dig själv tid, och sök gärna psykoedukation eller samtalsstöd för att landa i den nya bilden av dig själv.

4. Behandling och stöd som har evidens

Psykoedukation, att förstå sig själv

Psykoedukation betyder att du lär dig om dina tillstånd, hur de påverkar dig och vilka strategier som brukar hjälpa. Socialstyrelsen rekommenderar att personer som har fått en diagnos, eller deras vårdnadshavare, får psykoedukation [8]. I den s.k. PEGASUS-studien från Karolinska Institutet fick vuxna med ADHD och deras närstående psykoedukation i grupp, och deltagarnas kunskap om ADHD ökade tydligt jämfört med vanlig vård [24].

Även för autism finns svensk forskning. SCOPE är ett åttaveckors internetbaserat program med terapeutstöd för autistiska unga i övergången till vuxenlivet, utvecklat tillsammans med kliniker och autistiska unga vuxna. I en randomiserad studie rapporterade deltagarna bättre livskvalitet än kontrollgrupperna, både direkt efter programmet och tre månader senare [25]. Evidensläge: Måttligt för ADHD och autism var för sig, oprövat specifikt för kombinationen.

KBT, DBT-inspirerad färdighetsträning och mindfulness

Socialstyrelsen skriver att KBT kan hjälpa ungdomar och vuxna med ADHD att hantera känslor och impulser, och att KBT för personer med autism framför allt kan lindra ångest [8]. KBT för vuxna med ADHD fokuserar ofta på planering och prokrastinering. KBT för autistiska personer behöver i sin tur tydligare struktur, konkret språk och visuellt stöd. Vid AuDHD kan terapeuten behöva kombinera båda perspektiven, till exempel genom korta sessioner med tydlig agenda och skriftliga sammanfattningar.

I en svensk randomiserad studie fick vuxna med ADHD en DBT-inspirerad färdighetsträning i grupp. Bland deltagarna med stabil medicinering minskade ADHD-symtomen jämfört med kontrollgruppen [26]. Forskargruppen på Karolinska Institutets center för neuropsykiatri, KIND, har även prövat mindfulnessbaserad stresshantering på 77 autistiska vuxna i en randomiserad studie. Deltagarna i MBSR-gruppen minskade sin upplevda stress mer än de som fick vanlig vård [27]. Evidensläge: Måttligt för KBT vid ADHD och vid ångest hos autistiska personer, begränsat för övriga metoder vid AuDHD.

ACT och acceptans

Acceptance and commitment therapy, ACT, är en vidareutveckling av KBT som fokuserar på att leva efter dina värderingar även när svåra tankar och känslor finns kvar. Många med AuDHD uppskattar att ACT inte kräver att du ska “bli normal”, utan att du hittar ett sätt att leva som fungerar för dig. Forskningen om ACT specifikt vid AuDHD är dock begränsad, och vi har inte hittat svenska studier på gruppen. Evidensläge: Begränsat för AuDHD.

Arbetsterapi, tidshjälpmedel och NPF-coachning

Socialstyrelsen rekommenderar kognitivt och kommunikativt stöd, och riktlinjerna nämner arbetsterapeut och logoped bland kompetenserna som vid behov bör ingå i teamet [8]. Svensk forskning stödjer tidsträning och tidshjälpmedel för barn med ADHD [11], och ett liknande upplägg har prövats för barn med intellektuell funktionsnedsättning [12].

NPF-coachning är ett vidare begrepp. Coachning med en legitimerad arbetsterapeut bygger på arbetsterapins metoder för aktivitet och vardag. Arbetsterapeuten hjälper dig att kartlägga var vardagen kärvar, att testa strategier och hjälpmedel och att följa upp vad som faktiskt fungerar. Själva coachningsformatet har däremot begränsad forskning, framför allt för vuxna med både ADHD och autism. Evidensläge: Måttligt för tidshjälpmedel hos barn, begränsat för coachning hos vuxna.

Sömn och fysisk aktivitet

Sömnproblem är vanliga. I Lai-översikten hade 13 procent av de autistiska personerna en sömn-vakenhetsstörning [6], och Socialstyrelsens riktlinjer har ett eget avsnitt om sömnbehandling vid ADHD och autism [8]. Regelbundna sovtider, dagsljus på morgonen och mindre skärm sent på kvällen är rimliga första steg. Fysisk aktivitet kan förbättra både mående och sömn, men studierna på AuDHD är få. Prata med din läkare innan du provar sömnmedel eller melatonin. Evidensläge: Begränsat specifikt för AuDHD.

Läkemedel vid ADHD när du också har autism

Läkemedel påverkar ADHD-symtomen men inte autismen i sig. Socialstyrelsen skriver att ADHD-läkemedel alltid ska kombineras med andra insatser och följas upp regelbundet [8]. Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation från 2016 gäller tills en ny kommer [28], och i maj 2024 gav regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att se över och uppdatera den [29]. Vilket preparat som passar, till exempel metylfenidat, lisdexamfetamin eller atomoxetin, avgör läkaren utifrån din ålder, din samsjuklighet och läkemedlets godkända användning.

Förskrivningen av de centralstimulerande läkemedlen är i dag begränsad. Enligt regeringen kan specialister i allmänmedicin inte behandla vuxna med ADHD med centralstimulerande läkemedel, och i juni 2026 fick Läkemedelsverket i uppdrag att utreda en försöksverksamhet där sådana läkare kan söka dispens [30]. Myndigheten ska redovisa den delen senast den 15 december 2026 [30].

För barn och unga med autism och ADHD-symtom visar en Cochrane-översikt att metylfenidat kan minska hyperaktivitet och möjligen ouppmärksamhet på kort sikt. Evidensen håller dock låg kvalitet, och forskarna fann inget som tydde på att metylfenidat förbättrar eller försämrar autismens kärnsymtom [31]. Underlaget om biverkningar var mycket svagt, eftersom studierna var korta och uteslöt barn som inte tålde läkemedlet i början [31]. Läkaren brukar därför börja med en låg dos, höja den långsamt och följa blodtryck, puls, vikt och sömn.

En svensk registerstudie i BMJ 2025 fann att personer som påbörjade ADHD-läkemedel efter diagnos hade lägre risk för suicidalt beteende, substansmissbruk, trafikolyckor och brottslighet under de två följande åren [32]. Studien efterliknar en randomiserad studie med registerdata men kan inte helt utesluta andra förklaringar. Evidensläge: Starkt för ADHD generellt, begränsat vid samtidig autism.

Ångest och depression

Behandla samsjukligheten, inte bara grundtillstånden. Socialstyrelsen lyfter KBT som ett sätt att lindra ångest vid autism [8], och ångest och depression vid AuDHD behöver ofta både psykologisk behandling och anpassningar i vardagen. Mår du dåligt under lång tid är det därför viktigt att vården bedömer om du också har en depression eller ett ångestsyndrom, i stället för att allt förklaras med AuDHD.

5. Vardagsstrategier

Strategierna nedan är ett smörgåsbord och inte ett schema som du ska följa punkt för punkt. Välj en eller två att börja med, och utvärdera efter några veckor. Hela poängen är att hitta det som fungerar för just dig.

Struktur som tål variation

Bygg fasta rutiner för morgnar, måltider och kvällar, och tillåt variation inuti dem. Rutiner ger autism-sidan förutsägbarhet, medan variationen ger ADHD-sidan stimulans. Du kan till exempel alltid träna på tisdagar men välja fritt mellan löpning, simning och gym.

Övergångar och oväntade förändringar

Många med AuDHD tappar mest energi i skiftena mellan aktiviteter. Lägg in en kort buffert mellan möten, förbered dig med en påminnelse tio minuter innan något nytt börjar och be om ändringar skriftligt när det går. Har planen redan spruckit kan det hjälpa att skriva ner den nya planen direkt, så att hjärnan får något konkret att hålla fast vid.

Tid och tidshjälpmedel

Visuella timers, larm med text och tidslinjer på väggen gör tiden synlig. En analog klocka visar dessutom hur mycket tid som är kvar på ett sätt som en digital siffra inte gör. Många upplever också att det hjälper att uppskatta hur lång tid en uppgift tar, mäta det verkliga utfallet och jämföra.

Att komma igång

Bryt ner uppgiften till ett första steg som tar under fem minuter, till exempel att bara öppna dokumentet. Body doubling kan hjälpa vissa, liksom att para ihop en tråkig uppgift med musik eller en podd.

Planering och hem

Använd en enda kalender för allt, bestämda platser för nycklar och plånbok och gärna genomskinliga lådor så att du ser vad som finns i dem. Färre saker framme minskar både sinnesintryck och letande.

Ekonomi

Autogiro för fasta räkningar, ett separat konto för vardagsutgifter och en paus på ett dygn innan större köp kan minska både stress och impulsköp.

Mat och kroppssignaler

Ät enligt klockan i stället för efter hungerkänslan om du ofta missar signalerna. Ha enkla recept och grundläggande råvaror som du vet att du klarar av att laga även en dålig dag. Socialstyrelsen räknar ätstörningar till de vanliga samtidiga tillstånden och skriver att selektiv ätstörning, ARFID, är särskilt vanlig vid autism [8]. Äter du mycket begränsat eller går ner i vikt utan att vilja bör du därför söka vård för en bedömning.

Rörelse

Korta pauser med rörelse kan hjälpa både mot rastlöshet och mot överbelastning. Promenadmöten, ett ståbord eller en kort runda runt kvarteret efter lunch är enkla sätt att börja.

Sensoriska anpassningar

Brusreducerande hörlurar, dämpat ljus, solglasögon inomhus och mjuka kläder utan lappar kan göra stor skillnad. Kartlägg gärna vilka miljöer som tar mest energi och vilka som ger energi tillbaka.

Energi och återhämtning

Planera in återhämtning efter sociala händelser, på samma sätt som du planerar själva händelsen. Översiktsforskning om autistisk utmattning pekar på vila och ensamhet som skyddande [13]. Vissa för en enkel energidagbok i några veckor för att se mönster i vad som dränerar och vad som laddar.

Digital överbelastning

Stäng av notiser, samla meddelanden till fasta tider och använd fokusläge på telefonen. Flytta gärna de appar som stjäl mest tid bort från startskärmen.

6. Psykisk hälsa, suicidrisk och var du får hjälp

Ångest, depression och sömnproblem är vanliga hos autistiska personer. I Lai-översikten hade 20 procent ett ångestsyndrom, 13 procent en sömn-vakenhetsstörning och 11 procent en depression [6]. Socialstyrelsen räknar depression, ångestsyndrom och ätstörningar till de vanliga samtidiga tillstånden vid både ADHD och autism, och myndigheten konstaterar att olyckor, förkortad livslängd och suicid är vanligare än i resten av befolkningen [8].

En svensk registerstudie från Karolinska Institutet visade högre dödlighet hos autistiska personer, och gruppen med autism utan intellektuell funktionsnedsättning hade en tydligt förhöjd risk för suicid [33]. En brittisk studie av drygt 30 000 vuxna med diagnostiserad ADHD fann att den förväntade livslängden var 6,78 år kortare för män och 8,64 år kortare för kvinnor [34]. Forskarna påpekar samtidigt att de flesta vuxna med ADHD saknar diagnos, så resultatet gäller inte nödvändigtvis hela gruppen [34].

Siffrorna beskriver risker på gruppnivå, så de handlar inte om ditt öde. Mycket av risken hänger ihop med faktorer som går att påverka, som obehandlad depression, isolering och brist på stöd. Registerstudien om ADHD-läkemedel ovan visar dessutom att behandling kan hänga ihop med lägre risk för suicidalt beteende [32].

Behöver du hjälp nu?

Ring 112 om ditt eller någon annans liv är i fara.
Mind Självmordslinjen nås på 90101 och via chatt, dygnet runt [35].
Hjälplinjen 90390 finns för dig över 18 år och för anhöriga, dygnet runt [36][37].
Är du under 18 kan du kontakta Bris på 116 111 [38].
Ring 1177 om du behöver hjälp att hitta rätt vård [37].

7. Relationer, familj och föräldraskap

Nära relationer

Många med AuDHD beskriver att de längtar efter nära relationer men blir utmattade av dem. Tydlig kommunikation hjälper ofta båda parter. Säg vad du menar, fråga hellre en gång för mycket och kom överens om signaler för när du behöver dra dig undan. Teorin om dubbel empati påminner också om att ansvaret för förståelsen ligger på båda [14][15].

Vänskap kan se annorlunda ut med AuDHD. En del trivs bäst med några få vänner och gemensamma aktiviteter snarare än långa samtal i stora grupper. Forskningen tyder dessutom på att många autistiska personer upplever bättre kontakt med andra autistiska personer [15], och föreningar och nätverk för personer med NPF kan därför vara en väg till gemenskap.

Dejting och sex

Inom dejting och sex kan sensoriska preferenser, oskrivna regler och impulsivitet spela in. Tala om gränser och preferenser i förväg, välj gärna lugna mötesplatser och ge dig själv lov att vara konkret. Många uppskattar att få veta i förväg vad en dejt innebär, till exempel hur länge den ska pågå och vad ni ska göra.

Föräldraskap

Som förälder kan du behöva extra struktur, särskilt om även barnet har NPF, något som är vanligt eftersom tillstånden delvis är ärftliga [8][9]. Socialstyrelsens riktlinjer har ett eget avsnitt om stöd för föräldraskap, och de påpekar att många föräldrar på grund av ärftligheten själva har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning [8]. Visuella scheman för hela familjen, tydliga morgonrutiner och en partner som tar vissa sinnesbelastande uppgifter kan göra stor skillnad.

Till dig som är anhörig

Partner och anhöriga kan ha nytta av psykoedukation tillsammans med personen, och PEGASUS-programmet byggde just på att närstående deltog [24]. Som anhörig kan du hjälpa till genom att vara konkret, varna i förväg för förändringar och respektera behovet av återhämtning. Ta samtidigt hand om dig själv. Hjälplinjen tar även emot samtal från anhöriga [36].

8. Arbete och studier

Rättigheter på arbetsplatsen

Diskrimineringslagen räknar bristande tillgänglighet som diskriminering. Lagen beskriver det som att en person med funktionsnedsättning missgynnas när skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits [39]. Förbudet gäller arbetsgivare gentemot anställda och arbetssökande samt utbildningsanordnare, inklusive högskolor [39]. Arbetsmiljölagen anger att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende [40]. Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:2 kräver dessutom att arbetsgivaren fortlöpande tar reda på om någon behöver arbetsanpassning [41].

Du behöver inte berätta om din diagnos för arbetsgivaren, men arbetsgivaren kan ha svårare att anpassa om hen inte känner till dina behov. Många väljer därför att berätta om behoven snarare än om diagnosen. Texten här är allmän information, så kontakta facket, Diskrimineringsombudsmannen eller en jurist i ett enskilt ärende.

Vanliga anpassningar

  • Tydliga skriftliga instruktioner och prioriteringar.
  • En fast arbetsplats i en tyst miljö, eller möjlighet att arbeta hemifrån.
  • Färre men längre fokusblock och skyddad tid utan möten.
  • Förutsägbara möten med agenda som skickas i förväg.
  • Regelbundna avstämningar med chefen i stället för sällan förekommande stora utvecklingssamtal.

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan

Arbetsförmedlingen erbjuder bland annat SIUS, en särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd, och bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen [42]. Lönebidrag finns 2026 i tre former, nämligen lönebidrag för utveckling i anställning, lönebidrag för anställning och lönebidrag för trygghet i anställning [43].

Försäkringskassan administrerar aktivitetsersättning för dig mellan 19 och 29 år, sjukersättning vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga, merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag till föräldrar [44]. I en analys följde Försäkringskassan 3 500 personer födda 1998 som fick en ADHD- eller autismdiagnos som barn och vars föräldrar fick vårdbidrag. Som vuxna hade de betydligt större behov av stöd från socialförsäkringen än andra, och fyra av tio saknade helt inkomst det år de fyllde 25 [45]. Försäkringskassan påpekar samtidigt att barn som får diagnoserna i dag inte nödvändigtvis kommer att ha samma behov [45]. Siffrorna visar ändå varför tidigt stöd i övergången till vuxenlivet spelar så stor roll.

Studier

På högskolan kan du söka riktat pedagogiskt stöd, till exempel anteckningsstöd, mentor eller anpassad examination, via systemet Nais som Universitets- och högskolerådet driver [46]. Du kontaktar samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på ditt lärosäte, gärna redan innan terminen börjar. Många studenter med AuDHD har dessutom nytta av att planera in återhämtning efter föreläsningar och att plugga i korta block med pauser.

9. Barn och unga med AuDHD

Skollagen kräver att skolan ger extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen och utreder behovet av särskilt stöd när det finns risk att eleven inte når de kunskapsnivåer som minst ska uppnås. Rektorn beslutar om åtgärdsprogram när eleven behöver särskilt stöd [47]. Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, ger i sin tur stöd till skolor och elevhälsa [8].

BUP utreder och behandlar, och habiliteringen ger stöd till barn med autism. Socialstyrelsens riktlinjer anger som mål att barnet och familjen inte själva ska behöva ta ansvar för att samordna kontakterna, men riktlinjerna noterar att många vårdnadshavare efterfrågar bättre samordning [8]. Den nationella utvärderingen från 2026 visar dessutom att färre än hälften av barnen med tecken på ADHD eller autism får insatser före diagnos [23].

Som förälder kan du redan nu be skolan om extra anpassningar, även om utredningen inte är klar. Ett barn med AuDHD kan behöva både tydlig struktur och möjlighet att röra på sig, till exempel ett schema med bilder och korta rörelsepauser. Hemma hjälper ofta förutsägbara rutiner, förvarningar inför förändringar och en lugn vrå att dra sig tillbaka till.

10. Stöd i samhället

LSS omfattar alla med autism, medan personer med ADHD kan ingå i personkretsen i vissa fall, om funktionsnedsättningen är varaktig och tillräckligt omfattande [8][48]. Kommunen gör alltid en bedömning i varje enskilt fall [8]. Boendestöd och kontaktperson ges ofta i stället enligt socialtjänstlagen, och där krävs ingen särskild diagnos eftersom behovet styr [8].

Regionen förskriver kognitiva hjälpmedel, till exempel tidshjälpmedel, och habiliteringen erbjuder stöd för vuxna med autism i många regioner. Patientorganisationer som Riksförbundet Attention och Autism Sverige erbjuder dessutom gemenskap, kunskap och råd om rättigheter.

11. Styrkor och identitet

Neurodiversitetsperspektivet ser autism och ADHD som naturlig variation i hur människor fungerar. Det medicinska perspektivet beskriver i stället funktionsnedsättningar som kan behöva behandling och stöd. Båda perspektiven går att hålla samtidigt. Du kan uppleva AuDHD som en del av din identitet och ändå ha nytta av läkemedel, terapi och anpassningar.

Forskningen om styrkor är blandad, och vi undviker därför ordet “superkraft”. Många beskriver ändå kreativitet, intensivt engagemang, ärlighet, rättvisepatos och originella sätt att lösa problem, och sådana drag förtjänar en plats i hur du ser på dig själv. En arbetsplats eller utbildning som tar vara på intensiteten kan dessutom göra stor skillnad för hur mycket av styrkorna som syns.

12. Vanliga frågor om AuDHD

Är AuDHD en egen diagnos?

Nej. AuDHD är ett informellt ord. Vården ställer två separata diagnoser, autism och ADHD.

Kan man ha både ADHD och autism?

Ja. Sedan DSM-5 kom 2013 kan båda diagnoserna ställas hos samma person [1][2].

Hur vanligt är det att autistiska personer också har ADHD?

Metaanalyser landar mellan 28 och 40,2 procent beroende på urval och metod, alltså ungefär var tredje [5][6].

Hur vet jag om jag har AuDHD?

Endast en neuropsykiatrisk utredning kan svara på det. Onlinetest kan väcka frågor men ställer inga diagnoser.

Vad ingår i en utredning för vuxna?

Oftast intervjuer, skattningsformulär, strukturerad bedömning av ADHD och autism, anhörigintervju och ibland kognitiva test. Utredningen görs av minst en läkare och en psykolog [8][21].

Hjälper ADHD-medicin om man också har autism?

Den kan minska hyperaktivitet, men evidensen vid autism är svag, och läkaren brukar höja dosen försiktigt [31].

Vad är autistisk utmattning?

Ett tillstånd av långvarig utmattning och förlorade förmågor som autistiska personer beskriver. Tillståndet är ännu ingen diagnos [13].

Är maskering farligt?

Forskningen visar samband mellan mer kamouflering och mer ångest och depression, men orsakssambandet är inte fastställt [16].

Får man LSS vid AuDHD?

Autism ingår i LSS personkrets. ADHD kan i vissa fall också ge rätt till LSS, men kommunen bedömer alltid behovet individuellt [8][48].

Vilka anpassningar kan jag få på jobbet?

Arbetsgivaren ska vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet och fortlöpande ta reda på om du behöver arbetsanpassning [39][41].

Varför får kvinnor diagnos senare?

Kamouflering och en annan symtombild kan bidra till att svårigheterna syns sent, men forskningen kan ännu inte säga exakt varför [16][17].

Försvinner AuDHD med åldern?

Nej. Socialstyrelsen beskriver båda tillstånden som i allmänhet livslånga, men ADHD är vanligare hos yngre vuxna än hos äldre [8].

Måste jag ha diagnos för att få stöd?

Inte alltid. Socialstyrelsen betonar att stöd bör ges tidigt, ofta före utredning, och insatser enligt socialtjänstlagen kräver ingen diagnos [8][21].

13. Resurser och vidare läsning

Svenska myndigheter och offentliga källor

1177, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för ADHD och autism, Vård och insats (nationella vård- och insatsprogram), Autismforum och Habilitering & Hälsa i Region Stockholm, SPSM, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Svenska organisationer

Riksförbundet Attention och Autism Sverige.

Storbritannien och USA

I Storbritannien publicerar NICE riktlinjer för ADHD och för autism hos vuxna [49][50]. Där finns även NHS, National Autistic Society och Autistica. I USA har CDC och NIMH informationsmaterial, och CHADD och Understood vänder sig till personer med ADHD och deras familjer. ADDitude har mycket material men blandar forskning med kommersiellt innehåll.

Var skeptisk mot

  • Sidor som säljer kosttillskott eller “botemedel” mot autism eller ADHD.
  • Onlinetest som lovar en diagnos.
  • Hjärnskanningar eller gentester som marknadsförs som diagnosverktyg.
  • Inlägg som presenterar begrepp som RSD eller PDA som fastställda diagnoser.

14. Så kan Rikta hjälpa dig

Rikta Psykiatri finns för hela AuDHD-resan, från de första frågorna till vardagen efter diagnosen.

Utredning. Vill du förstå om dina svårigheter kan bero på ADHD, autism eller båda gör vi neuropsykiatriska utredningar för vuxna från 18 år och för barn och ungdomar. I utredningen ingår ett bedömningssamtal med specialistpsykiater, DIVA-5 och skattningsformulär. Du får ett skriftligt utlåtande, klart inom 30 dagar, och ett coachningssamtal på 45 minuter ingår.

Om tiden till utlåtandet. Vår rutin är att utlåtandet ska vara klart inom 30 dagar, men det är ett riktmärke och ingen garanti. Tiden beror på orten och på vilka psykologer och läkare vi har där. Villkor.

Coachning. NPF-coachningen sker med legitimerad arbetsterapeut och handlar om vardag, tid, struktur och energi, alltså mycket av det som den här guiden beskriver.

Terapi. Hos oss möter du legitimerade psykologer som arbetar med KBT, ACT eller annan evidensbaserad metod anpassad för NPF.

Medicinering. Specialistläkare i psykiatri sköter insättning och uppföljning av ADHD-läkemedel i ett löpande abonnemang.

Vi erbjuder både digitala och fysiska besök. Aktuella priser hittar du på vår prissida.

Misstänker du att du har NPF, eller har du redan en diagnos och vill ha coachning, utredning eller medicinering? Boka ett gratis bedömningssamtal (30 minuter) med en specialist, så hjälper vi dig att avgöra vilket nästa steg som passar dig.

Texten är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk rådgivning.

15. Referenser

[1] Leitner, Y. (2014). The co-occurrence of autism and attention deficit hyperactivity disorder in children - what do we know? Frontiers in Human Neuroscience, 8, Article 268. doi.org

[2] American Psychiatric Association. (2022). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed., text rev.). doi.org

[3] Socialstyrelsen. (u.å.). Övergång från ICD-10 till ICD-11. Hämtad 7 oktober 2026, från socialstyrelsen.se

[4] E-hälsomyndigheten. (u.å.). Internationell klassifikation av sjukdomar ICD-11. Hämtad 7 oktober 2026, från ehalsomyndigheten.se

[5] Rong, Y., Yang, C.-J., Jin, Y., & Wang, Y. (2021). Prevalence of attention-deficit/hyperactivity disorder in individuals with autism spectrum disorder: A meta-analysis. Research in Autism Spectrum Disorders, 83, Article 101759. doi.org

[6] Lai, M.-C., Kassee, C., Besney, R., Bonato, S., Hull, L., Mandy, W., Szatmari, P., & Ameis, S. H. (2019). Prevalence of co-occurring mental health diagnoses in the autism population: A systematic review and meta-analysis. The Lancet Psychiatry, 6(10), 819-829. doi.org

[7] Canals, J., Morales-Hidalgo, P., Voltas, N., & Hernández-Martínez, C. (2024). Prevalence of comorbidity of autism and ADHD and associated characteristics in school population: EPINED study. Autism Research, 17(6), 1276-1286. doi.org

[8] Socialstyrelsen. (2024). Nationella riktlinjer 2024 - ADHD och autism - Prioriteringsstöd till dig som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården eller socialtjänsten (Artikelnummer 2024-3-8958). socialstyrelsen.se

[9] Ghirardi, L., Brikell, I., Kuja-Halkola, R., Freitag, C. M., Franke, B., Asherson, P., Lichtenstein, P., & Larsson, H. (2018). The familial co-aggregation of ASD and ADHD: A register-based cohort study. Molecular Psychiatry, 23(2), 257-262. doi.org

[10] Socialstyrelsen. (2025). Fortsatt ökning av ADHD-läkemedel - särskilt bland unga kvinnor [Pressmeddelande]. Hämtad 7 oktober 2026, från socialstyrelsen.se

[11] Wennberg, B., Janeslätt, G., Kjellberg, A., & Gustafsson, P. A. (2018). Effectiveness of time-related interventions in children with ADHD aged 9-15 years: A randomized controlled study. European Child & Adolescent Psychiatry, 27(3), 329-342. doi.org

[12] Janeslätt, G., Wallin Ahlström, S., & Granlund, M. (2019). Intervention in time-processing ability, daily time management and autonomy in children with intellectual disabilities aged 10-17 years: A cluster randomised trial. Australian Occupational Therapy Journal, 66(1), 110-120. doi.org

[13] Ali, D., Bougoure, M., Cooper, B., Quinton, A. M. G., Tan, D., Brett, J., Mandy, W., Maybery, M., Magiati, I., & Happé, F. (2025). Burnout as experienced by autistic people: A systematic review. Clinical Psychology Review, 122, Article 102669. doi.org

[14] Crompton, C. J., Ropar, D., Evans-Williams, C. V. M., Flynn, E. G., & Fletcher-Watson, S. (2020). Autistic peer-to-peer information transfer is highly effective. Autism, 24(7), 1704-1712. doi.org

[15] Crompton, C. J., Foster, S. J., Wilks, C. E. H., Dodd, M., Efthimiou, T., Ropar, D., Sasson, N. J., Lages, M., & Fletcher-Watson, S. (2025). Information transfer within and between autistic and non-autistic people. Nature Human Behaviour, 9(7), 1488-1500. doi.org

[16] Khudiakova, V., Russell, E., Sowden-Carvalho, S., & Surtees, A. D. R. (2024). A systematic review and meta-analysis of mental health outcomes associated with camouflaging in autistic people. Research in Autism Spectrum Disorders, 118, Article 102492. doi.org

[17] Greig, L., Coundouris, S. P., & Henry, J. D. (2026). Autistic traits and camouflaging: A meta-analysis. Autism. Advance online publication. doi.org

[18] Mantzalas, J., Richdale, A. L., Li, X., & Dissanayake, C. (2024). Measuring and validating autistic burnout. Autism Research, 17(7), 1417-1449. doi.org

[19] Regeringskansliet. (2025, 3 april). Uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram kunskapsstöd inför att diagnosen utmattningssyndrom försvinner [Pressmeddelande]. Hämtad 10 oktober 2026, från regeringen.se

[20] 1177. (u.å.). Neuropsykiatrisk utredning. Hämtad 7 oktober 2026, från 1177.se

[21] Socialstyrelsen. (2024, 19 mars). Flera nyheter i nationella riktlinjer för ADHD och autism [Pressmeddelande]. Hämtad 7 oktober 2026, från socialstyrelsen.se

[22] Socialstyrelsen. (2026). Nationell utvärdering av vård vid ADHD och autism - Nationella riktlinjer 2026 (Artikelnummer 2026-3-10064). socialstyrelsen.se

[23] Socialstyrelsen. (2026, 6 mars). Stora brister i vården för barn med ADHD och autism [Pressmeddelande]. Hämtad 7 oktober 2026, från socialstyrelsen.se

[24] Hirvikoski, T., Lindström, T., Carlsson, J., Waaler, E., Jokinen, J., & Bölte, S. (2017). Psychoeducational groups for adults with ADHD and their significant others (PEGASUS): A pragmatic multicenter and randomized controlled trial. European Psychiatry, 44, 141-152. doi.org

[25] Backman, A., Roll-Pettersson, L., Mellblom, A., Norman-Claesson, E., Sundqvist, E., Zander, E., Vigerland, S., & Hirvikoski, T. (2024). Internet-delivered psychoeducation (SCOPE) for transition-aged autistic youth: Pragmatic randomized controlled trial. Journal of Medical Internet Research, 26, Article e49305. doi.org

[26] Hirvikoski, T., Waaler, E., Alfredsson, J., Pihlgren, C., Holmström, A., Johnson, A., Rück, J., Wiwe, C., Bothén, P., & Nordström, A.-L. (2011). Reduced ADHD symptoms in adults with ADHD after structured skills training group: Results from a randomized controlled trial. Behaviour Research and Therapy, 49(3), 175-185. doi.org

[27] Hirvikoski, T., Agius, H., Wettermark, G., Eriksdotter, C., Luoto, A.-K., Jayaram-Lindström, N., & Bölte, S. (2025). Effectiveness of mindfulness-based stress reduction groups for autistic adults: A randomized clinical trial. Autism in Adulthood. Advance online publication. doi.org

[28] Läkemedelsverket. (2016). Läkemedel vid ADHD - behandlingsrekommendation. lakemedelsverket.se

[29] Regeringskansliet. (2024, maj). Läkemedelsverket får uppdrag att öka kunskapen om ADHD och läkemedel [Pressmeddelande]. Hämtad 10 oktober 2026, från regeringen.se

[30] Regeringskansliet. (2026, juni). Läkemedelsverket får uppdrag om ADHD-läkemedel [Pressmeddelande]. Hämtad 10 oktober 2026, från regeringen.se

[31] Sturman, N., Deckx, L., & van Driel, M. L. (2017). Methylphenidate for children and adolescents with autism spectrum disorder. Cochrane Database of Systematic Reviews, 2017(11), Article CD011144. doi.org

[32] Zhang, L., Zhu, N., Sjölander, A., Nourredine, M., Li, L., Garcia-Argibay, M., Kuja-Halkola, R., Brikell, I., Lichtenstein, P., D’Onofrio, B. M., Larsson, H., Cortese, S., & Chang, Z. (2025). ADHD drug treatment and risk of suicidal behaviours, substance misuse, accidental injuries, transport accidents, and criminality: Emulation of target trials. BMJ, 390, Article e083658. doi.org

[33] Hirvikoski, T., Mittendorfer-Rutz, E., Boman, M., Larsson, H., Lichtenstein, P., & Bölte, S. (2016). Premature mortality in autism spectrum disorder. The British Journal of Psychiatry, 208(3), 232-238. doi.org

[34] O’Nions, E., El Baou, C., John, A., Lewer, D., Mandy, W., McKechnie, D. G. J., Petersen, I., & Stott, J. (2025). Life expectancy and years of life lost for adults with diagnosed ADHD in the UK: Matched cohort study. The British Journal of Psychiatry, 226(5), 261-268. doi.org

[35] Mind. (u.å.). Självmordslinjen. Hämtad 7 oktober 2026, från mind.se

[36] Hjälplinjen. (u.å.). Välkommen till Hjälplinjen. Hämtad 7 oktober 2026, från hjalplinjen.se

[37] 1177. (u.å.). Råd och stöd på mejl, chatt och telefon vid psykisk ohälsa och beroende. Hämtad 7 oktober 2026, från 1177.se

[38] Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP), Region Stockholm. (u.å.). Hjälplinjer och stöd. Hämtad 7 oktober 2026, från chis.regionstockholm.se

[39] Diskrimineringslag (SFS 2008:567). riksdagen.se

[40] Arbetsmiljölag (SFS 1977:1160). riksdagen.se

[41] Arbetsmiljöverket. (2023). Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om planering och organisering av arbetsmiljöarbete - grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar (AFS 2023:2). av.se

[42] Arbetsförmedlingen. (u.å.). Särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS). Hämtad 7 oktober 2026, från arbetsformedlingen.se

[43] Regeringen. (2025). Regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Arbetsförmedlingen. Statskontoret. statskontoret.se

[44] Försäkringskassan. (u.å.). Aktivitetsersättning för unga vuxna. Hämtad 7 oktober 2026, från forsakringskassan.se

[45] Försäkringskassan. (2025). Socialförsäkringen för personer med ADHD och autism (Korta analyser 2025:4). forsakringskassan.se

[46] Universitets- och högskolerådet. (u.å.). Nais - nationellt administrations- och informationssystem för samordnare. Hämtad 7 oktober 2026, från uhr.se

[47] Skolverket. (u.å.). Organisera extra anpassningar och särskilt stöd i förskola och skola, stöd till rektor. Hämtad 7 oktober 2026, från skolverket.se

[48] Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387). riksdagen.se

[49] National Institute for Health and Care Excellence. (2018, uppdaterad 13 september 2019). Attention deficit hyperactivity disorder: Diagnosis and management (NG87). nice.org.uk

[50] National Institute for Health and Care Excellence. (2012, uppdaterad 14 juni 2021). Autism spectrum disorder in adults: Diagnosis and management (CG142). nice.org.uk

Philip Lindersten porträtt

SKRIVET AV

Philip Lindersten

VD och verksamhetschef, Rikta Psykiatri

Philip har forskat vid Karolinska Institutet om behandlingsresistent depression och precisionspsykiatri. Genom Rikta Psykiatri utvecklar han datadrivna stödsystem för adhd och autism. Hans forskningsarbete uppmärksammades och belönades vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet, och han är publicerad i JAMA Network Open.

Se profil →

Rikta Psykiatri

Har du frågor om din situation?

Vill du prata med oss om ADHD, autism eller nästa steg? Skriv några rader så hör vi av oss, oftast inom 1–2 arbetsdagar. Kostnadsfritt och utan köpkrav.