Kan autism hos barn medicineras? Vad föräldrar behöver veta

Ditt barn har fått en autismdiagnos, och som förälder sitter du med en rad frågor. En av de vanligaste är också en av de mest naturliga. Finns det en medicin som hjälper?

Det ärliga svaret är att ingen medicin behandlar autism i sig. Men detta betyder inte att det inte finns något att göra. Tvärtom finns mycket stöd som gör vardagen lättare, och i vissa fall kan läkemedel hjälpa mot sådant som ofta följer med. Här går vi igenom vad som gäller.

Autism är ett sätt att fungera, inte en sjukdom att bota

Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det handlar om skillnader i socialt samspel och kommunikation samt om begränsade och repetitiva beteenden och intressen. (1)

Dessa drag går inte att medicinera bort, och det är heller inte målet. Målet är i stället att barnet ska få rätt förutsättningar att må bra och utvecklas. I ljuset av detta lyfter Socialstyrelsen fram anpassning, pedagogiskt stöd och kunskap hos omgivningen som själva grunden.

Ingen medicin mot autismen, men stöd som fungerar

Enligt 1177 finns ingen medicin mot själva autismen. (2) I stället bygger insatserna på tidiga och pedagogiska åtgärder. Det kan handla om tydliggörande pedagogik med struktur och förutsägbarhet, om anpassningar i förskola och skola, och om föräldrastöd där du som förälder får verktyg och kunskap. Sådana insatser har stöd i forskning och utgör förstahandsvalet.

När kan läkemedel bli aktuellt?

Även om medicin inte behandlar autismen kan en läkare i vissa fall överväga läkemedel mot annat som barnet har samtidigt. Här är de vanligaste situationerna.

Samtidig ADHD. Många barn med autism har också ADHD. (3) Då kan ADHD-medicinering bli aktuell, precis som för andra barn med ADHD. Beslutet fattas alltid av en läkare utifrån barnets behov.

Sömnsvårigheter. Sömnproblem är vanliga vid autism. Melatonin används för att hjälpa barnet att somna, och i Europa finns ett särskilt melatoninpreparat framtaget för barn. (4) En läkare behöver bedöma om detta kan vara lämpligt.

Kraftig irritabilitet. Vid uttalad irritabilitet eller aggressivitet som påverkar ditt barn mycket kan en läkare i undantagsfall pröva antipsykotika, till exempel risperidon. Här är det dock viktigt att förstå två saker. För det första dämpar dessa läkemedel irritabilitet, men de förbättrar inte det sociala samspelet och behandlar inte autismen i sig. (5) För det andra har de biverkningar, exempelvis viktuppgång, och används därför försiktigt och under noggrann uppföljning. (6)

Värt att veta är att risperidon i Sverige inte är godkänt specifikt för autism, utan för ihållande aggression hos barn med nedsatt eller under genomsnittlig begåvning. Vid autismrelaterad irritabilitet används det därför efter läkarens individuella bedömning, inte som en rutinåtgärd.

Det viktigaste är rätt stöd runt barnet

Sammantaget kan läkemedel lindra vissa saker, men det är stödet runt barnet som gör den stora skillnaden. Struktur, förutsägbarhet, kunniga vuxna och anpassningar i vardagen hjälper barnet att använda sina styrkor och möta det som är svårt.

Så kan vi på Rikta hjälpa er

På Rikta Psykiatri utreder och behandlar vi NPF hos både barn och vuxna. Vi kan hjälpa till med utredning om ni ännu inte har en diagnos, och med stöd och behandling efter en diagnos. Finns det samsjuklighet som ADHD kan vi även bistå med medicinsk bedömning och behandling.

Kostnadsfritt samtal, 30 minuter

Misstänker du NPF hos ditt barn och önskar utredning, eller har ditt barn en diagnos och ni vill ha stöd med terapi, coachning, föräldrastöd eller medicinering? Boka ett kostnadsfritt samtal på 30 minuter, så ser vi tillsammans på vad som skulle hjälpa er bäst.