Intyg vid ADHD och autism – en praktisk guide

När diagnosen är satt kommer ofta en ny fråga. Vilka intyg behövs, vem skriver dem och vad kan de faktiskt användas till? Området är snårigt och reglerna ändras, så den här guiden går igenom de vanligaste situationerna. En sak återkommer genom hela texten. Ett intyg beskriver nästan alltid hur en funktionsnedsättning påverkar dig, inte bara att du har en diagnos.

En viktig sak har dessutom ändrats nyligen, och den är lätt att missa. Sedan den femtonde januari 2026 ställer Transportstyrelsen inte längre några särskilda medicinska krav på ADHD eller autism vid körkort. Äldre information på nätet är därför i den delen inaktuell.

Vem får skriva intyg, och måste de?

Intyg i vården regleras av Socialstyrelsens föreskrifter [1]. Den som skriver ska ha rätt kompetens, vara opartisk och tydligt skilja mellan egna iakttagelser och det du själv berättat. Man får till exempel inte utfärda intyg om sig själv eller en närstående. Ett intyg om själva vården har du rätt att få på begäran, vilket framgår av både patientdatalagen och patientlagen [2]. Ett mer bedömande utlåtande, exempelvis om arbetsförmåga, är däremot inte något en läkare måste skriva om det saknas medicinska skäl.

Försäkringskassan – funktion, inte diagnos

Hos Försäkringskassan är det avgörande hur ditt tillstånd påverkar din förmåga, inte diagnosen i sig. Myndigheten skriver själv att det egentligen inte är diagnosen som gör att man kan få ersättning, utan hur den påverkar förmågan att arbeta [3]. Bedömningen följer den så kallade DFA-kedjan, från diagnos till funktionsnedsättning till aktivitetsbegränsning. Läkaren lämnar de medicinska uppgifterna, medan Försäkringskassan gör helhetsbedömningen.

För barn finns omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, som sedan 2019 ersatt de tidigare vårdbidraget och handikappersättningen. Dessa förmåner regleras i socialförsäkringsbalken [4]. Det är värt att veta att avslagen är många. Inspektionen för socialförsäkringen har visat att över nittio procent av föräldrar som ansöker om merkostnadsersättning för sina barn får avslag [5]. En diagnos ger alltså ingen automatisk rätt till ersättning, och ett välskrivet underlag som beskriver de faktiska svårigheterna gör stor skillnad.

Körkort – de nya reglerna 2026

Här har alltså mycket förändrats. Från och med den femtonde januari 2026 prövas inte längre ADHD eller autism som egna medicinska hinder vid körkort [6]. Det gäller vid ansökan om körkortstillstånd, vid förlängning av högre behörigheter som lastbil och buss, samt vid taxiförarlegitimation. Transportstyrelsen motiverar ändringen med att så gott som alla ändå fick tillstånd i den tidigare prövningen, och att forskningen inte gav något entydigt svar om olycksrisk.

En nyansering är dock viktig, så att ingen drar för långtgående slutsatser. Den allmänna regeln gäller fortfarande. Varje medicinskt förhållande som innebär en trafiksäkerhetsrisk är ett hinder, oavsett diagnos. Centralstimulerande läkemedel är narkotikaklassade, och även om läkemedel som tas enligt recept inte i sig är ett hinder, bedöms fortfarande påverkan och eventuellt missbruk. Diagnosen ADHD utlöser i sig ingen anmälningsplikt för läkaren, men en behandlande läkare ska fortfarande anmäla om någon av medicinska skäl bedöms olämplig att köra.

Skola, prov och studier

I skolan behövs det ingen diagnos för att ha rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd. Rätten till stöd utgår från elevens behov (alltså inte från ett papper som ju är allt det utlåtandet är) vilket framgår av skollagen och Skolverkets vägledning. En diagnos kan hjälpa till att förstå vilket stöd som passar, men den avgör inte rätten till det.

Vid högskoleprovet ser reglerna annorlunda ut, och här behövs intyg. Förlängd skrivtid ges endast vid dyslexi eller synnedsättning, alltså inte vid ADHD eller autism [7]. Den som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan i stället få en anpassad provsituation, till exempel en mindre lokal eller särskild placering. För detta krävs ett intyg som laddas upp senast sista anmälningsdag. Vid universitet och högskola finns dessutom riktat pedagogiskt stöd, som kräver dokumentation men inte nödvändigtvis en diagnos.

LSS – autism och ADHD bedöms olika

Lagen om stöd och service, LSS, delar in de berättigade i tre personkretsar [8]. Autism hör till personkrets ett. ADHD i sig gör det däremot inte, utan kan endast ge rätt till stöd genom personkrets tre, som utgår från stora och varaktiga svårigheter i den dagliga livsföringen. Att tillhöra en personkrets ger inte automatiskt insatser. Varje insats prövas separat utifrån behov. Här är alltså ett tydligt underlag som beskriver konsekvenserna i vardagen avgörande.

Arbetsliv och diskrimineringsskydd

På jobbet gäller vanliga regler om sjukintyg. Vid längre sjukfrånvaro behövs vanligen läkarintyg från den åttonde dagen, och arbetsgivaren kan i vissa fall med särskilda skäl begära förstadagsintyg [9]. Arbetsgivaren har ett rehabiliteringsansvar, men har inte rätt att få veta din diagnos, bara hur din arbetsförmåga påverkas.

Vidare räknas ADHD och autism som funktionsnedsättningar enligt diskrimineringslagen [10]. Det innebär bland annat ett skydd mot bristande tillgänglighet, och en skyldighet för arbetsgivare och utbildningsanordnare att vidta skäliga anpassningsåtgärder. Diskrimineringsombudsmannen är den myndighet som utövar tillsyn på området.

Ett par praktiska saker

Skilj på det stora utredningsutlåtandet och ett riktat intyg för ett bestämt syfte. Utlåtandet beskriver hela utredningen, medan intyget skräddarsys för en mottagare, som Försäkringskassan eller en skola. Tänk också på att intyg i regel inte omfattas av högkostnadsskyddet, så du får ofta betala för dem själv. Ta med ett tydligt syfte, vem intyget ska till och tidigare dokumentation, så blir intyget så användbart som möjligt.

Vi hjälper dig vidare

Rikta gör neuropsykiatriska utredningar och kan i förekommande fall skriva de intyg som hör till vården och utredningen. Vi kan också vägleda dig kring vilket underlag olika instanser behöver.

Misstänker du att du har NPF och är intresserad av en utredning, eller har du redan en diagnos och vill komma vidare med coachning, terapi eller medicinsk behandling? Boka en kostnadsfri rådgivning på 30 minuter med Rikta Psykiatri, så tittar vi tillsammans på vad som passar just din situation.