
Blogg · Rikta Psykiatri
Hur går en ADHD-utredning till? Steg för steg
Faktisk genomgång av hur en ADHD-utredning går till: vilka steg som ingår, vilka tester som används, vad som mäts och hur lång tid det tar.
En ADHD-utredning är en neuropsykiatrisk utredning som genomförs av ett team bestående av en legitimerad psykolog och en specialistläkare i psykiatri. Syftet är att avgöra om de svårigheter du upplever uppfyller kriterierna för ADHD enligt DSM-5 eller ICD-11, eller om de bättre förklaras av något annat. Den här artikeln går igenom exakt vad som händer i varje steg, vilka tester och formulär som används, vilka prover som tas och hur lång tid utredningen tar.
Hos Rikta Psykiatri består processen av fem steg och tar normalt 2–4 veckor från första samtal till skriftligt utlåtande. Pris: kostnadsfritt 30-minuters bedömningssamtal, därefter 29 000 kr för full utredning. Allt ingår.
De fem stegen i en ADHD-utredning
Steg 1: Kostnadsfritt bedömningssamtal (30 minuter)
Det första samtalet är en kort konsultation med en specialist där du beskriver varför du söker, vilka svårigheter du har och hur länge de funnits. Specialisten avgör om en full neuropsykiatrisk utredning är motiverad eller om något annat passar bättre. Inga formella tester görs i detta steg och samtalet är inte en del av själva utredningen. Det är kostnadsfritt och utan förpliktelser.
Steg 2: Fördjupade intervjuer och självskattningsformulär
En legitimerad psykolog genomför en strukturerad klinisk intervju som täcker din historik från barndom till nutid. Fokus ligger på skolgång, arbete, relationer, sömn, känsloreglering och vardagsfungerande. Den vanligaste intervjun är DIVA-5 (Diagnostic Interview for ADHD in Adults, version 5), som är den standardiserade utredningsintervjun för vuxen-ADHD i Sverige.
Parallellt fyller du i validerade självskattningsformulär:
- ASRS (Adult ADHD Self-Report Scale) – screeningformulär utvecklat av WHO.
- WURS (Wender Utah Rating Scale) – retrospektiv skattning av barndomssymtom.
- Formulär för samsjuklighet (ångest, depression, sömn, autism, stress).
För barn används istället K-SADS eller strukturerade föräldraintervjuer samt skolunderlag.
Steg 3: Psykologisk testning och medicinsk bedömning
Du genomför kognitiva tester av uppmärksamhet, arbetsminne och exekutiva funktioner. Testningen ger ett objektivt komplement till självskattningarna och hjälper till att skilja ADHD från andra tillstånd som kan ge liknande svårigheter (ångest, depression, sömnstörningar, trauma, autism, begåvningsfrågor).
En specialistläkare i psykiatri genomför en medicinsk och psykiatrisk genomgång. Syftet är att utesluta somatiska orsaker till symtomen och bedöma samsjuklighet.
Steg 4: Teamanalys och diagnos
Psykolog och specialistläkare väger samman hela bilden: intervjuer, formulär, testresultat, utvecklingshistoria och medicinsk bedömning. Beslutet baseras på om kriterierna i DSM-5 eller ICD-11 är uppfyllda – det vill säga om mönstret av ouppmärksamhet och/eller hyperaktivitet-impulsivitet funnits sedan barndomen, är genomgripande i minst två livsområden och orsakar tydlig funktionsnedsättning.
Steg 5: Återkoppling och skriftligt utlåtande
Du kallas till ett återkopplingssamtal där slutsatserna presenteras muntligt. Du får ett skriftligt läkarutlåtande inom 10 arbetsdagar. Utlåtandet innehåller:
- Diagnos (eller besked om att kriterierna inte är uppfyllda)
- Klinisk motivering
- Bedömning av samsjuklighet
- Rekommendationer för fortsatt stöd: medicinering, coachning, terapi, arbets- eller skolanpassningar
- Underlag som kan användas för Försäkringskassan, CSN, arbetsgivare eller annan vårdgivare
Vilka tester och instrument används?
Det finns inget enskilt test som ensamt avgör en ADHD-diagnos. Beslutet bygger på en sammanvägning av intervju, formulär, testning och medicinsk bedömning.
Tas blodprov vid en ADHD-utredning?
Ibland, men inte alltid. Blodprov är inte ett test för ADHD i sig. När prover tas är syftet att utesluta andra orsaker till symtomen, till exempel sköldkörtelrubbning (TSH, fritt T4) eller järnbrist (ferritin, Hb). Blodprov beställs när den medicinska genomgången ger anledning, inte rutinmässigt. För barn kan kompletterande somatisk bedömning av syn, hörsel och sömn vara aktuell.
Tas drogtest vid en ADHD-utredning?
Drogtest är inte ett standardmoment i en ADHD-utredning. Det kan bli aktuellt om det finns specifik klinisk grund: pågående eller misstänkt substansbruk som behöver kartläggas, eller om planerad medicinering med centralstimulerande läkemedel kräver det. Drogtest är inte en del av själva diagnostiken utan en del av behandlingsplanering.
Vad är GAF?
GAF står för Global Assessment of Functioning och är en skala från 1 till 100 som beskriver hur mycket symtomen påverkar din funktion i vardagen. Den används som ett kompletterande verktyg för att beskriva funktionsnivå, inte för att ställa diagnos. GAF ingår ibland i utlåtandet eftersom Försäkringskassan och andra instanser efterfrågar funktionsbedömning.
Vilka frågor ställs under en ADHD-utredning?
Frågorna täcker sex huvudområden:
- Uppmärksamhet och koncentration – fokus, slarvfel, igångsättning, distraherbarhet.
- Hyperaktivitet och impulsivitet – rastlöshet (inre och yttre), avbryta andra, otålighet.
- Barndomshistoria – skolgång, kompisar, familj, om svårigheterna funnits tidigt.
- Vuxenlivet – arbete, studier, ekonomi, relationer, vardagslogistik.
- Samsjuklighet – ångest, depression, sömn, autism, trauma, stress.
- Funktionspåverkan – hur svårigheterna konkret påverkar ditt liv.
För att kunna ställa diagnos ADHD i vuxen ålder behöver symtomen ha funnits redan under barndomen (före 12 års ålder), även om de inte uppmärksammades då.
Behöver en anhörig delta?
Inte obligatoriskt, men ofta värdefullt. En förälder, partner eller någon som känt dig länge kan bidra med information om hur svårigheterna sett ut över tid. Det görs antingen genom ett kort samtal med psykologen eller via ett skriftligt formulär. Du behöver inte gamla journaler, betyg eller läkarintyg från barndomen.
För barnutredningar är skolans bidrag centralt: vi samlar in pedagogformulär och vid behov genomför vi observation eller samtal med skolan.
Hur lång tid tar en ADHD-utredning?
Hos Rikta tar hela processen normalt 2–4 veckor från första bedömningssamtalet till skriftligt utlåtande. Tiden beror på hur snabbt formulär fylls i, om en anhörig medverkar och hur många besök som behövs.
I offentlig vård är väntetiden längre. Enligt Socialstyrelsens nationella väntetidsstatistik (SKR) varierade väntetiden till påbörjad neuropsykiatrisk utredning mellan flera månader och över ett år beroende på region under 2024–2025.
Vad händer efter utredningen?
Tre möjliga utfall:
ADHD-diagnos ställs. Du får en plan som kan inkludera medicinering, coachning, terapi och anpassningar i arbete eller skola. Specialistläkaren kan diskutera läkemedelsuppstart vid återkopplingen. På Rikta sker utredning, medicinering och coachning i samma team, så du behöver inte börja om hos en ny vårdgivare.
Annan diagnos eller samsjuklighet identifieras. Om symtomen bättre förklaras av till exempel utmattning, ångest, depression eller autism får du en plan baserad på det.
Inga kriterier uppfylls. Du får ändå en bedömning, förklaring och rekommendationer för det stöd som passar din situation.
Sammanfattning
En ADHD-utredning är en strukturerad klinisk process i fem steg som kombinerar intervjuer, validerade formulär, kognitiv testning och medicinsk bedömning. På Rikta Psykiatri tar processen 2–4 veckor och kostar 29 000 kr efter det kostnadsfria bedömningssamtalet. Blodprov tas vid klinisk indikation, drogtest är inget standardmoment, och utlåtandet levereras inom 10 arbetsdagar.
Vill du veta mer eller boka det kostnadsfria bedömningssamtalet? Läs om vår ADHD-utredning för vuxna eller kontakta oss direkt.
Funderar du på en utredning?
Skriv några rader om din situation så hör vi av oss, oftast samma eller nästkommande vardag. Kostnadsfritt och utan förpliktelser.
Vi återkommer oftast samma eller nästkommande vardag.
