Guanfacin (Intuniv) och dess annorlunda biverkningsprofil

De flesta ADHD-mediciner har en sak gemensamt. De piggar upp, dämpar aptiten och kan göra det svårare att sova. Guanfacin fungerar tvärtom. I stället för att aktivera gör läkemedlet snarare motsatsen, och det märks tydligt både i hur det verkar och i vilka biverkningar det ger. För den som inte tål centralstimulerande medicin kan det vara just den skillnaden som behövs.

Vad är guanfacin?

Guanfacin, som säljs under namnet Intuniv, är ett icke-centralstimulerande läkemedel [1]. Det verkar på en särskild typ av mottagare i hjärnan, alfa-2A-receptorer i pannloben, och efterliknar på så sätt kroppens eget noradrenalin [1]. Läkemedlet är inte narkotikaklassat och tas som en depottablett en gång om dagen [2]. Ursprungligen är den besläktade substansen ett blodtrycksläkemedel, något som förklarar en del av biverkningsprofilen.

Främst för barn och ungdomar

En viktig skillnad mot flera andra ADHD-läkemedel är att guanfacin bara är godkänt för barn och ungdomar mellan 6 och 17 år [2]. Läkemedlet har inte studerats hos vuxna med ADHD, och är därför inte godkänt för den gruppen [2]. Det är ett av skälen till att guanfacin i praktiken används mest till barn. I den svenska behandlingstrappan ligger det dessutom långt ner, som ett tredjehandsval. Läkemedlet subventioneras bara när behandling med centralstimulantia och atomoxetin gett otillräcklig effekt eller bedöms olämplig [2].

En omvänd biverkningsprofil

Här skiljer sig guanfacin tydligt från stimulantia. I stället för att dämpa aptiten och pigga upp är de vanligaste biverkningarna dåsighet och trötthet [2]. Enligt produktresumén är sömnighet den vanligaste biverkningen och rapporteras av omkring fyra av tio, och många får också huvudvärk, trötthet och buksmärta [2]. Bland de mer betydelsefulla biverkningarna finns lågt blodtryck, viktökning, långsam puls och i sällsynta fall svimning [2].

Här är det viktigt att påtala skillnaden mot centralstimulerande medicin. Där stimulantia ofta ger minskad aptit och en lätt ökning av puls och blodtryck, ger guanfacin snarare viktökning och en sänkning av puls och blodtryck [2]. Dåsigheten och tröttheten är oftast mest märkbara i början av behandlingen och vid dosökningar, och brukar avta efter ett par veckor [2].

Att sätta ut guanfacin kräver eftertanke

Vidare bör guanfacin aldrig sättas ut tvärt på egen hand. Eftersom läkemedlet påverkar blodtrycket kan ett plötsligt avslut ge en stegring av puls och blodtryck [3]. I mycket sällsynta fall har allvarlig påverkan på hjärnan till följd av kraftigt blodtryck rapporterats vid abrupt utsättning [3]. Därför trappas dosen ner stegvis, med en minskning om högst 1 mg var tredje till sjunde dag, medan puls och blodtryck följs [3]. Detsamma gäller vid start, då dosen trappas upp långsamt [2]. Om du behöver avsluta behandlingen ska det alltså alltid ske i samråd med din läkare.

Uppföljning och vardag

Vården mäter puls och blodtryck före insättning och vid varje doshöjning [2]. Eftersom guanfacin kan göra dig dåsig och yr, särskilt i början, är det klokt att vara försiktig i situationer som kräver skärpa tills du vet hur du reagerar [2]. På Rikta Psykiatri utreder och behandlar vi både barn och ungdomar och vuxna. För barn där centralstimulerande medicin inte passar kan guanfacin vara ett alternativ, och vi lägger då stor vikt vid noggrann upptrappning och tät uppföljning av puls, blodtryck och hur barnet mår.

Vill du diskutera medicinering eller boka ett kostnadsfritt rådgivningssamtal på 30 minuter? Kontakta oss så hittar vi en tid.