Emotionell dysreglering vid ADHD: att känna starkare

En kollega kommenterar din rapport. Innan du hinner tänka känns det som att golvet försvinner. Resten av dagen snurrar tankarna, och du växlar mellan ilska och en tung känsla av att inte duga. På kvällen förstår du att reaktionen var större än vad situationen faktiskt var. Detta mönster (att känslorna kommer snabbt och slår hårt) är vad forskare kallar emotionell dysreglering.

Ett kärnsymtom som länge glömts bort

Att känna starkare är inte en bihändelse vid ADHD. Redan i de tidiga beskrivningarna av tillståndet fanns känslor med, men i och med DSM-III blev de en associerad egenskap snarare än ett diagnoskriterium [1]. Idag argumenterar tunga forskare för att emotionell dysreglering hör till kärnan. En av världens främsta forskare på ADHD, Russell Barkley, använder begreppet DESR, deficient emotional self-regulation, för att beskriva impulsiva känslor kombinerat med svårigheter att dämpa dem [2].

Vad siffrorna säger

En ofta citerad artikel av Shaw och kollegor uppskattar att brister i känsloreglering finns hos ungefär 25 till 45 procent av barn och hos 34 till 70 procent av vuxna med ADHD [1]. Spannen är breda, och det säger något viktigt. Alla med ADHD har inte påtaglig emotionell dysreglering, men för en stor andel är den en av de mest funktionsnedsättande delarna. I en klinisk jämförelse rapporterade omkring 60 procent av vuxna med ADHD drag av DESR, jämfört med runt 15 procent i en kontrollgrupp [3].

Vad som händer i hjärnan

Forskning pekar på att samspelet mellan amygdala, som reagerar snabbt på känsloladdade situationer, och prefrontala cortex, som ska dämpa och reglera, fungerar annorlunda vid ADHD [1]. Känsloreglering är en exekutiv funktion, och det är just de exekutiva funktionerna som påverkas. Detta hänger i sin tur ihop med hur hjärnans belöningssystem och dopamin fungerar vid ADHD. Det förklarar varför en känsla kan slå över så fort och varför den är svår att bromsa.

Nyanseringen som behövs

En metaanalys bekräftar att emotionell dysreglering är ett centralt drag vid ADHD hos vuxna [4], men det betyder inte att den är unik för ADHD. Liknande svårigheter förekommer vid flera tillstånd, till exempel vid emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Emotionell dysreglering vid ADHD handlar dock om kortvariga, provocerade och ofta situationsspecifika känslor, till skillnad från de mer ihållande stämningslägena vid en förstämningssjukdom [2]. Skillnaden är klinisk och viktig, eftersom en felaktig tolkning kan leda till fel behandling. En besläktad upplevelse som många känner igen är avvisningskänslighet (RSD), som ofta beskrivs som ett uttryck för samma dysreglering.

Vad som hjälper

Kognitiv beteendeterapi och färdigheter hämtade från dialektisk beteendeterapi kan hjälpa dig att känna igen känslor tidigt och möta dem på nya sätt. Läkemedelsbehandling vid ADHD kan minska den impulsiva känslostyrningen för många. På Rikta kombinerar vi medicinsk behandling med coachning där du arbetar med självkänsla, känsloreglering och strategier för att minska uppskjutande.

Vanliga frågor

Är starka känslor ett symtom på ADHD?

För många med ADHD, ja. Forskare räknar idag emotionell dysreglering som ett kärndrag, även om alla inte har det.

Skiljer sig detta från bipolär sjukdom?

Ofta ja. Vid ADHD är känslorna kortvariga och utlösta av något, medan förstämningssyndrom ger mer ihållande stämningslägen.

Kan behandling hjälpa?

Ja. Läkemedel kan dämpa impulsiva känsloreaktioner, och terapi ger verktyg för att känna igen och hantera känslor tidigare.

Gratis rådgivning

Om känslorna ofta tar över, så bör du veta att det finns hjälp att få och att det inte är ett tecken på svaghet. Rikta erbjuder en kostnadsfri rådgivning på 30 minuter för dig som misstänker NPF och är intresserad av en utredning, eller som redan har en diagnos och vill ha coachning, terapi eller medicinering. Boka en tid så pratar vi om vad som skulle hjälpa just dig.