
Blogg · Rikta Psykiatri
Centralstimulerande eller inte? Skillnaden mellan de två typerna av ADHD-medicin
Så skiljer sig centralstimulerande och icke-centralstimulerande ADHD-läkemedel åt i verkningssätt, tid till effekt, narkotikaklassning och när det ena eller andra brukar väljas.
När man börjar läsa på om ADHD-medicin dyker snabbt två grupper upp. Å ena sidan centralstimulerande läkemedel, å andra sidan icke-centralstimulerande. Och skillnaden säger en hel del om hur medicinen verkar, hur snabbt den gör det och vad man behöver tänka på. Att förstå uppdelningen gör det lättare att förstå sin egen behandling.
Två grupper, två sätt att verka
Centralstimulerande läkemedel (ofta kallade centralstimulantia) omfattar metylfenidat (bland annat Concerta och Ritalin), lisdexamfetamin (Elvanse) och dexamfetamin (Attentin) [1]. De påverkar signalsubstanserna dopamin och noradrenalin så att signalerna i hjärnan blir tydligare [2].
Icke-centralstimulerande läkemedel omfattar atomoxetin (Strattera) och guanfacin (Intuniv) [1]. Atomoxetin hämmar återupptaget av noradrenalin, medan guanfacin verkar på särskilda mottagare för noradrenalin i hjärnan [3]. De påverkar alltså i hög grad samma system, men på andra sätt och utan den stimulerande komponenten.
Snabb eller långsam effekt
En av de tydligaste skillnaderna handlar om tid. Centralstimulerande medicin kan ge effekt redan efter första dosen, ofta samma dag [2]. Icke-centralstimulerande medicin tar däremot längre tid, och full effekt märks först efter flera veckor [2]. Det påverkar hur man tänker kring behandlingen. Med ett stimulerande preparat märks resultatet snabbt, medan ett icke-stimulerande kräver tålamod innan man kan bedöma om det fungerar.
Narkotikaklassning och risk för beroende
Vidare är centralstimulantia narkotikaklassade, medan atomoxetin och guanfacin inte är det [1][4]. Att ett läkemedel är narkotikaklassat betyder att det skulle kunna missbrukas, men det säger inte att behandling mot ADHD leder till beroende. Tvärtom ger behandlingsdoser mot ADHD varken rus eller beroende [2]. Forskning visar också att risken att utveckla ett substansberoende under behandlingen är mycket låg hos personer som inte redan har ett substansbruk [3]. Långverkande preparat har dessutom lägre risk för felaktig användning än kortverkande och väljs därför i första hand [3]. Atomoxetin och guanfacin saknar beroendepotential [3].
När väljs ett icke-stimulerande läkemedel?
Eftersom centralstimulantia är förstahandsval börjar behandlingen oftast där [4]. Ett icke-stimulerande läkemedel kan bli aktuellt i flera situationer, till exempel
- när centralstimulerande medicin gett otillräcklig effekt eller besvärande biverkningar [3],
- vid risk för skadligt bruk eller felaktig användning [3],
- vid svåra tics eller allvarlig sömnstörning [3],
- när man vill ha ett preparat som inte är narkotikaklassat.
Vid samtidig ångest eller nedstämdhet kan ett icke-stimulerande preparat ibland passa bättre, men detta val är alltid individuellt [3].
Vem får skriva ut vad?
Narkotikaklassade ADHD-läkemedel får bara sättas in av läkare med särskild specialistkompetens, till exempel inom psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri [1]. Atomoxetin, som inte är narkotikaklassat, får förskrivas av alla läkare [1]. Reglerna kan dock komma att ändras. Läkemedelsverket har på regeringens uppdrag sett över frågan om en utökad förskrivningsrätt [5].
Vad vet vi om långtidseffekterna?
Det finns starkt vetenskapligt stöd för att ADHD-läkemedel har god effekt på kort sikt. Kunskapen om effekten på lång sikt är däremot mer begränsad, eftersom de flesta studier följt patienter under en kortare tid [6]. Det betyder inte att läkemedlen saknar långsiktig nytta, utan att forskningen ännu inte gett ett fullständigt svar. Därför är regelbunden uppföljning och omprövning av behandlingen en självklar del av god vård.
Rätt val görs tillsammans
Vilken typ av läkemedel som passar bäst går inte att avgöra på förhand. Det beror på dina symtom, din situation, hur du svarar på behandlingen och vilka biverkningar du eventuellt får. På Rikta Psykiatri hjälper vi dig genom hela processen, från utredning till inställning och uppföljning av medicinering, och vi anpassar behandlingen efter dig, oavsett om det blir ett stimulerande eller icke-stimulerande preparat.
Undrar du hur en utredning för vuxna eller för barn och ungdomar går till? Kontakta oss för ett kostnadsfritt rådgivningssamtal på 30 minuter.
Källor
[1] Nationellt vård- och insatsprogram ADHD. (2026). Läkemedelsbehandling. https://www.vardochinsats.se/ADHD/behandling-och-stoed/laekemedelsbehandling/
[2] 1177. (2024). ADHD – läkemedelsbehandling. https://www.1177.se
[3] Läkemedelsverket. (2024). Behandling – ADHD. Läkemedelsboken. https://lakemedelsboken.se/terapiomraden/psykiatri/ADHD-och-autism/ADHD/behandling/
[4] Läkemedelsverket. (2024). Läkemedel vid ADHD – behandlingsrekommendation. https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/sok-behandlingsrekommendationer/lakemedel-vid-ADHD--behandlingsrekommendation
[5] Läkemedelsverket. (2025). Kunskapen om ADHD-läkemedel måste öka. https://www.lakemedelsverket.se/sv/nyheter/kunskapen-om-ADHD-lakemedel-maste-oka
[6] SBU. (2013). ADHD – diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet (rapport nr 217). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. https://www.sbu.se
Rikta Psykiatri
Har du frågor om din situation?
Vill du prata med oss om ADHD, autism eller nästa steg? Skriv några rader så hör vi av oss, oftast inom 1–2 vardagar. Kostnadsfritt och utan förpliktelser.
