Avvisningskänslighet (RSD) vid ADHD: vad det är och vad forskningen säger

Din vän har läst meddelandet men inte svarat på flera timmar. För de flesta blir det en axelryckning. För dig växer en känsla i bröstet som nästan gör fysiskt ont, en blandning av skam och en övertygelse om att du gjort något fel. Många med ADHD känner igen detta långt innan de hör förkortningen RSD.

Vad RSD är, och vad det inte är

RSD står för rejection sensitive dysphoria, på svenska ungefär avvisningskänslig dysfori. Begreppet lanserades av den amerikanske psykiatern William Dodson och beskriver en intensiv, ofta nästan fysisk smärta som utlöses av upplevd eller verklig avvisning och kritik [1]. Värt att nämna är dock att RSD inte är en diagnos i DSM-5 eller ICD [2].

Vad forskningen säger, och inte säger

Dodson har utifrån klinisk erfarenhet uppskattat att nära 99 procent av personer med ADHD upplever avvisningskänslighet och att omkring en tredjedel beskriver den som den mest funktionsnedsättande delen av tillståndet [1]. Dessa siffror bör läsas med försiktighet. De bygger på Dodsons egna kliniska observationer och inte på validerade epidemiologiska studier. En genomgång konstaterar att det ännu bara finns en handfull studier som på allvar undersökt RSD, och att det saknas ett validerat och tillförlitligt mätinstrument [3]. Utan ett sådant går det inte att säkert säga vad RSD är, om det skiljer sig från närliggande begrepp, eller hur vanligt det egentligen är.

Kopplingen till emotionell dysreglering

Det som däremot har starkare stöd är den bredare emotionella dysregleringen vid ADHD. Forskning visar att mellan 34 och 70 procent av vuxna med ADHD har betydande svårigheter med känsloreglering [4]. Dodson beskriver RSD som ett uttryck för denna dysreglering. Den underliggande mekanismen, att prefrontala cortex har svårare att dämpa snabba känsloreaktioner, är alltså väl underbyggd även om själva RSD-etiketten inte är det.

Varför sårbarheten byggs upp

Många med ADHD bär på återkommande erfarenheter av kritik och tillrättavisningar under uppväxten. En kvalitativ studie av vuxna med ADHD visar hur sådana upplevelser sätter djupa spår och kan skapa en beredskap att tolka situationer som avvisande [5]. Det handlar alltså både om ett känsligt nervsystem och om en livshistoria.

Vad som hjälper

Eftersom RSD inte är en egen diagnos finns ingen specifik evidensbaserad behandling för just RSD. Det som hjälper riktar sig i stället mot ADHD och den emotionella dysregleringen. Läkemedelsbehandling kan dämpa den impulsiva känsloreaktionen, och psykologiska insatser kan ge verktyg för att hantera skam och självkritik. På Rikta erbjuder vi både medicinsk bedömning och coaching där du arbetar med självbild och känsloreglering.

Vanliga frågor

Är RSD en diagnos?

Nej. RSD finns inte i DSM-5 eller ICD. Det är ett kliniskt begrepp, inte ett validerat forskningskonstrukt.

Hur vanligt är RSD vid ADHD?

Det vet vi inte säkert. De höga siffror som ibland nämns bygger på kliniska uppskattningar, inte på studier med validerade mätinstrument.

Vad kan hjälpa mot avvisningskänslighet?

Insatser mot ADHD och känsloreglering, som medicin och terapi, snarare än behandling riktad mot just RSD.

Gratis rådgivning

Om rädslan för avvisning gör att du undviker relationer eller sammanhang, finns hjälp att få. Rikta erbjuder en kostnadsfri rådgivning på 30 minuter för dig som misstänker NPF och är intresserad av en utredning eller redan har en diagnos och vill ha coachning, terapi eller medicinering. Boka en tid så pratar vi om vad som skulle hjälpa just dig.