Socialt & kommunikation
Svårt med ömsesidighet, blickkontakt, mimik och att tolka ironi eller undertext.
Autism märks tidigt i livet och finns på ett spektrum. Två personer kan bära samma diagnos men ha helt olika behov av stöd. Guiden hjälper dig förstå vad autism är, hur diagnoser ställs och hur vardagen kan anpassas.
Rikta Psykiatris team har samlat allt du behöver veta – utan medicinskt tungt språk.
Autism beskriver ett sätt att fungera som påverkar socialt samspel, kommunikation och flexibilitet. Spektrumet innebär att två personer kan ha samma diagnos men helt olika styrkor, intressen och stödbehov.
På 1940-talet beskrev Leo Kanner och Hans Asperger liknande mönster hos barn. Förklaringar som skuldbelade föräldrar är sedan länge avfärdade – i dag vet vi att orsakerna är komplexa och omfattar genetiska, biologiska och miljömässiga faktorer.
Varje person har en unik profil av styrkor och svårigheter. Många har dessutom tydliga styrkor i detaljseende, fokus och ärlighet.
Svårt med ömsesidighet, blickkontakt, mimik och att tolka ironi eller undertext.
Repetitiva beteenden, rutinbehov och starka specialintressen som skapar fokus men även oflexibilitet.
Känslighet för ljud, ljus, beröring eller dofter. Överstimulering kan leda till trötthet eller shutdown.
Vissa kommunicerar främst skriftligt eller med hjälpmedel. Svar kan dröja – tid och tydlighet behövs.
Två kriterier måste vara uppfyllda – och påverka vardagen i flera sammanhang.
Varaktiga svårigheter med ömsesidighet, kommunikation och relationer.
Minst flera aspekter som stereotypier, rutinbehov, specialintressen eller sensoriska skillnader.
Diagnosen omfattar även grad av stöd, samsjuklighet (t.ex. ADHD) och intellektuell profil.
Synligheten påverkas av ålder, krav och strategi.
Mest påtagligt när kraven ökar (förskola, skola, nya miljöer). Vuxna kan ha utvecklat fungerande strategier.
Flickor/kvinnor maskerar ofta genom att härma och överprestera – en strategi som kostar energi och kan leda till utmattning.
Svårigheter syns där kraven är störst – socialt, vid förändringar eller när specialintressen måste brytas.
Offentliga och privata utredningar följer samma byggstenar.
Läkare kartlägger hälsa och utesluter andra orsaker.
Strukturerade intervjuer om styrkor, svårigheter och tidslinje från barndom.
Föräldrar eller partner kompletterar bilden för att fånga vardagen.
Självskattningar och neuropsykologiska tester vägs in.
Tydligt besked, diagnos om kriterierna uppfylls och rekommendationer för studier, arbete och vardag.
Stolthet över barnets intressen kan samexistera med oro för skola, vänskap och framtid.
Små, konsekventa anpassningar gör stor skillnad i vardagen.
Dagliga rutiner, visuella scheman och tydliga svar på vad, när, hur länge och vad som händer sen.
Dämpa ljud och ljus, skapa en lugn plats och använd hjälpmedel (hörselskydd, taktila objekt) vid behov.
Låt specialintressen bli drivkraft i lärande och motivation.
Var konkret, undvik dubbeltydigheter som skapar stress och respektera alternativa kommunikationssätt.
Tydliga instruktioner, minskad distraktion, möjlighet till pauser och flexibilitet i uppgifter.
Social färdighetsträning, hjälp att kommunicera behov och stegvisa planer för självständighet.
Beteendeterapi, arbetsterapi, psykoedukation och familjestöd underlättar vardagen för alla inblandade.
Du får tid inom 48 timmar – via video eller telefon på tider som passar dig.
Kostnad: 0 kr. Samtalet leds av psykolog som guidar dig vidare mot utredning eller andra stödinsatser.