Att vara förälder med ADHD – vardag, struktur och tålamod

Morgonen ska bara fungera. Matlådor, ytterkläder, en borttappad gympapåse och en klocka som obönhörligt tickar mot avgång. För en förälder med ADHD kan just de här återkommande rutinerna vara det allra svåraste, eftersom de kräver planering, tidsuppfattning och impulskontroll på samma gång. Den här texten handlar om föräldern som har ADHD.

ADHD går ofta i arv

ADHD har en stark ärftlig komponent. Tvillingstudier landar i en ärftlighet på omkring sjuttiofyra procent [1]. I praktiken innebär det att en förälder med ADHD har en klart förhöjd sannolikhet att också ha ett barn med ADHD, även om det på intet sätt är givet. Denna insikt kan väcka oro, men också ge något värdefullt. En förälder som känner igen sina egna svårigheter i barnet kan ofta möta det med en förståelse som få andra har.

När vardagen krockar med diagnosen

Föräldraskap ställer just de krav som ADHD gör svåra. Rutiner ska hållas, känslor ska rymmas och tålamod ska räcka till även när det egna är slut. Många föräldrar med ADHD beskriver också en högre nivå av stress och en känsla av otillräcklighet, särskilt i faser med små barn. Men det är samtidigt viktigt att påtala att dessa svårigheter handlar om reglering och struktur, inte om bristande kärlek.

Behandla föräldern eller barnet först?

En vanlig tanke är att man bör behandla förälderns ADHD innan man tränar föräldraskapet, med antagandet att en lugnare förälder lär sig strategierna bättre. Tanken är rimlig, men forskningsstödet är blandat och långtifrån entydigt [2]. Vissa studier tyder på att förälderns egna ADHD-symtom kan minska effekten av föräldraträning, medan andra inte hittar någon sådan effekt. Vi kan därför inte dra några starka slutsatser men vi på Rikta Psykiatri vet att upplägget ofta behöver anpassas efter familjen.

Det som brukar hjälpa

Även utan enkla svar pekar erfarenheten mot några hållpunkter. Yttre struktur avlastar en hjärna som har svårt att bära allt internt. Fasta platser för nycklar och papper, delade kalendrar och påminnelser i telefonen gör mer nytta än ännu en föresats att skärpa sig. Behandling av den egna ADHD:n, psykoedukation och coachning kan ge både verktyg och en känsla av kontroll. I Sverige finns dessutom föräldrastödsprogram genom kommuner och regioner, och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har ett nationellt ansvar för området [3].

Läkemedel under graviditet och amning

En fråga som ofta väcks gäller ADHD-läkemedel i samband med graviditet och amning. Det är en fråga som måste avgöras individuellt tillsammans med behandlande läkare, utifrån aktuell kunskap. Läkemedelsverket och kunskapsstödet Janusmed fosterpåverkan ger vägledning här, och besluten väger nytta mot risk i varje enskilt fall [4]. Ta därför alltid upp detta med din läkare i god tid, hellre än att sätta ut eller fortsätta på egen hand.

En känslig men viktig sak

En ADHD-diagnos hos en förälder är i sig inget skäl till oro kring dennes omsorgsförmåga. Att söka hjälp för sina svårigheter är tvärtom ett tecken på ansvar. Rikta möter många föräldrar som med rätt stöd får vardagen att fungera bättre, både för sig själva och för sina barn.

Misstänker du att du har NPF och är intresserad av en utredning, eller har du redan en diagnos och vill komma vidare med coachning, terapi eller medicinsk behandling? Boka en kostnadsfri rådgivning på 30 minuter med Rikta Psykiatri, så tittar vi tillsammans på vad som passar just din situation.