
Blogg · Rikta Psykiatri
Vem passar atomoxetin (Strattera) för, och varför är det ett andrahandsval?
Atomoxetin är icke-centralstimulerande och används oftast som andrahandsval vid ADHD. Så fungerar det, för vem det passar och vad du bör veta om effekt, biverkningar och uppföljning.
Alla mår inte bra av centralstimulerande medicin. För en del ger den för mycket biverkningar, för andra finns en oro för beroende eller ett önskemål om ett preparat som inte är narkotikaklassat. Ibland handlar det helt enkelt om att behöva effekt över hela dygnet, även på morgonen innan dagens första dos hunnit verka. I de lägena kommer ofta atomoxetin på tal, mer känt under varumärket Strattera.
Vad är atomoxetin?
Atomoxetin är ett icke-centralstimulerande läkemedel. Det verkar genom att hämma återupptaget av signalsubstansen noradrenalin i hjärnan [1]. Till skillnad från metylfenidat och amfetaminpreparat är atomoxetin inte narkotikaklassat, och det får därför förskrivas av alla läkare [2]. Läkemedlet tas en gång om dagen och ger effekt över hela dygnet [3]. Det är godkänt för behandling av ADHD från 6 års ålder, hos ungdomar och hos vuxna [3].
Varför andrahandsval?
I svenska rekommendationer är centralstimulerande läkemedel förstahandsval, och atomoxetin räknas som ett andrahandsval [4]. Det beror på att effekten på gruppnivå i genomsnitt är något mindre än för centralstimulantia, och på att den kommer långsammare [1]. Samtidigt kan atomoxetin i vissa fall vara ett förstahandsval. Läkemedelsboken rekommenderar atomoxetin som första val för patienter som har svåra tics, allvarliga sömnproblem eller en ökad risk för missbruk [1]. Även vid samtidig ångest kan ett icke-stimulerande preparat ibland passa bättre.
Tänk på att effekten dröjer
En viktig sak skiljer atomoxetin från centralstimulerande medicin. Effekten kommer inte direkt. Full behandlingseffekt märks först efter flera veckor, ofta i storleksordningen fyra till sex veckor [5]. Det är lätt att bli otålig och tro att medicinen inte fungerar, men just därför är det viktigt att inte avbryta för tidigt. Så ge behandlingen den tid den behöver, såklart i dialog med din läkare.
Biverkningsprofil
De vanligaste biverkningarna liknar delvis dem för centralstimulantia. Hos barn handlar det ofta om huvudvärk, buksmärta och minskad aptit, och särskilt under den första månaden om illamående, kräkningar och trötthet [3]. Hos vuxna är illamående, muntorrhet, huvudvärk, minskad aptit och sömnsvårigheter vanligast [3]. Atomoxetin kan också ge en lätt ökning av puls och blodtryck [3].
Allvarliga varningstecken att känna till
I detta sammanhang är två varningstecken viktiga att lyfta eftersom de påverkar hur behandlingen följs.
Den första gäller självmordsrelaterat beteende. I kontrollerade studier var det en mindre vanlig biverkan, men det förekom oftare hos barn och ungdomar som fick atomoxetin än hos dem som fick placebo, där inga fall rapporterades [3]. Hos vuxna sågs ingen sådan skillnad [3]. Därför ska särskilt barn och ungdomar följas noga, framför allt under de första behandlingsmånaderna, och närstående bör vara uppmärksamma på tecken som nedstämdhet eller irritabilitet [3].
Den andra gäller levern. I mycket sällsynta fall har atomoxetin kopplats till leverpåverkan, som förhöjda leverenzymer och gulsot, och i enstaka fall till akut leversvikt [3]. Om tecken på leverskada uppstår ska läkemedlet sättas ut och inte återinsättas [3]. Detta är alltså sällsynt, men det är ett skäl till att man bör kontakta sin vårdgivare vid symtom som gulfärgad hud eller ögonvitor.
Uppföljning
Vid behandling med atomoxetin följer din vårdgivare puls och blodtryck efter dosjusteringar och därefter regelbundet [3]. Vid allvarliga biverkningar kan läkemedlet sättas ut direkt, annars trappas det ned gradvis [3]. På Rikta Psykiatri kan atomoxetin vara ett alternativ för dig som föredrar ett icke-narkotiskt preparat eller där centralstimulantia av olika skäl inte passar. Våra läkare gör alltid en individuell bedömning av vad som är lämpligt utifrån din situation.
Vill du diskutera medicinering vid ADHD, eller går du i tankar om utredning för vuxna eller barn och ungdomar? Kontakta oss för ett kostnadsfritt rådgivningssamtal på 30 minuter.
Källor
[1] Läkemedelsverket. (2024). Behandling – ADHD. Läkemedelsboken. https://lakemedelsboken.se/terapiomraden/psykiatri/ADHD-och-autism/ADHD/behandling/
[2] Nationellt vård- och insatsprogram ADHD. (2026). Läkemedelsbehandling. https://www.vardochinsats.se/ADHD/behandling-och-stoed/laekemedelsbehandling/
[3] FASS. (2024). Strattera (atomoxetin), produktresumé (rev. 2024-12-09), avsnitt Indikation, Varningar och Biverkningar. https://fass.se/health/product/20131214000044/fass-text
[4] Läkemedelsverket. (2024). Läkemedel vid ADHD – behandlingsrekommendation. https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/sok-behandlingsrekommendationer/lakemedel-vid-ADHD--behandlingsrekommendation
[5] 1177. (2024). ADHD – läkemedelsbehandling. https://www.1177.se
Rikta Psykiatri
Har du frågor om din situation?
Vill du prata med oss om ADHD, autism eller nästa steg? Skriv några rader så hör vi av oss, oftast inom 1–2 vardagar. Kostnadsfritt och utan förpliktelser.
