
Blogg · Rikta Psykiatri
Andra opinion på din ADHD-medicinering när behandlingen inte fungerar
Har du provat ADHD-medicin i månader utan att effekten infinner sig? Så vanligt är det, vanliga orsaker och hur en ny bedömning av din behandling går till.
Du har provat medicin i flera månader. Dosen har justerats upp och ner utan att effekten riktigt infinner sig. Frågan är om du bara ska fortsätta som vanligt hos din nuvarande läkare, eller om det är dags att låta någon annan titta på hela bilden med nya ögon.
Hur vanligt är det att adhd-medicin inte ger önskad effekt?
Att medicineringen inte fungerar fullt ut är vanligare än många tror. Omkring 30 procent av dem som provar metylfenidat, förstahandsvalet vid adhd, svarar inte tillräckligt bra på behandlingen [1]. Siffran varierar mellan studier beroende på hur “tillräcklig effekt” definieras, men den ger ändå en fingervisning om hur vanligt det faktiskt är. I en jämförande studie fick 56 procent av deltagarna god effekt av metylfenidat, mot 45 procent på atomoxetin och 24 procent på placebo [2], vilket visar att preparatvalet i sig påverkar chansen till en fungerande behandling.
Vanliga orsaker till att medicinen inte biter
Flera saker kan ligga bakom. Ibland handlar det om dosen, som helt enkelt inte hunnit titreras till rätt nivå än. Ibland har en annan diagnos, till exempel bipolär sjukdom, missats, och riktlinjer rekommenderar då att den stabiliseras innan adhd-behandlingen påbörjas [3]. En annan, lätt förbisedd orsak är att medicinen inte tas som ordinerat, till exempel för att biverkningar gör det svårt att hålla en jämn rutin i vardagen. Och bristande följsamhet minskar effekten påtagligt, även när preparat och dos i grunden är rätt [4].
I andra fall är det själva preparatklassen som inte passar. En stor metaanalys visar att metylfenidat generellt fungerar bäst för barn och ungdomar, medan amfetaminbaserade preparat i analysen framstod som det bästa förstahandsvalet för vuxna [5], men individuella skillnader gör att den som inte svarar på en klass ibland svarar utmärkt på en annan. Svensk registerdata visar att metylfenidat är förstahandsval hos över 80 procent av patienterna, och att den som byter preparat i genomsnitt gjort det efter ungefär sju månader, oftast till lisdexamfetamin [6]. Att byta preparat är med andra ord en etablerad och väntad del av behandlingen, snarare än ett undantag.
Dosjustering hos din läkare eller en ny bedömning, vad är egentligen skillnaden?
En dosjustering sker inom den behandlingsrelation du redan har: din läkare höjer eller sänker dosen, byter preparat eller lägger till ett komplement, till exempel ett alfa-2-agonistpreparat, utifrån hur du svarar [4]. En ny bedömning är något annat. Den innebär att en helt ny läkare går igenom din utredning och behandling från grunden, med nya ögon.
Många tror nog att man alltid har en lagstadgad rätt till en så kallad second opinion hos en annan vårdgivare, bekostad av regionen. Så enkelt är det tyvärr inte. Patientlagens bestämmelse om “ny medicinsk bedömning” gäller enligt lagtexten den som har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada [7], en gräns som adhd normalt inte når upp till. Den formella rätten till en regionfinansierad andra opinion är alltså begränsad.
Desto viktigare blir då det fria vårdvalet. Patientlagen ger dig rätt att fritt välja vårdgivare inom offentligt finansierad öppen specialistvård var som helst i landet [8], och ingenting hindrar dig från att söka dig till en ny mottagning, till exempel oss på Rikta, för en fristående genomgång av din behandling. Du kan alltid kontakta en annan läkare för ett utlåtande oavsett diagnos, men får då själv stå för eventuella resekostnader om initiativet är helt ditt eget [9].
Vad gör vi annorlunda i en ny bedömning?
När du kommer till oss för det vi kallar övertag eller insättning går vi igenom hela din tidigare utredning och behandlingshistorik innan vi tar ställning till om nuvarande upplägg är rätt, eller om något behöver justeras. Våra aktuella priser hittar du på prissidan för ADHD-medicinering [10]. Riktlinjerna rekommenderar dessutom en årlig läkarbedömning av all pågående behandling, och för atomoxetin specifikt en omvärdering efter ett års stabil effekt [11], vilket gör en regelbunden ny bedömning till god praxis snarare än ett undantagsfall.
Så förbereder du dig inför en ny bedömning
En ny bedömning blir mest värdefull om den som utreder får hela bilden. Ta med tidigare utredningsunderlag, en lista över vilka doser och preparat du provat och när, samt en kort beskrivning av vad som fungerat och inte fungerat i vardagen. Har du fört anteckningar om till exempel sömn, aptit eller humör i samband med dosjusteringar underlättar det bedömningen ytterligare. Ju mer konkret informationen är, desto snabbare kan vi avgöra om det handlar om fel dos, fel preparat, eller om något annat behöver utredas vidare.
Boka ett gratis bedömningssamtal
Vill du veta om en fullständig utredning är rätt nästa steg för dig?
Boka ett gratis och förutsättningslöst bedömningssamtal med en av våra specialister. Samtalet tar 30 minuter och passar lika bra dig som misstänker adhd eller autism för första gången som dig som vill ha stöd genom NPF-coachning. Välj en tid direkt i vår kalender, eller mejla oss på support@riktapsykiatri.se med allmänna frågor. Skicka däremot inga känsliga uppgifter om din hälsa via e-post.
Är du i stället intresserad av att komma igång med medicinering? Fyll då i kontaktformuläret för ADHD-medicinering, så återkommer vi till dig så snart vi kan.
Referenser
[1] Chen, M., van der Pal, Z., Poirot, M. G., et al. (2025). Prediction of methylphenidate treatment response for ADHD using conventional and radiomics T1 and DTI features: Secondary analysis of a randomized clinical trial. NeuroImage: Clinical, 45.
[2] Newcorn, J. H., Kratochvil, C. J., Allen, A. J., et al. (2008). Atomoxetine and osmotically released methylphenidate for the treatment of ADHD: Acute comparison and differential response. American Journal of Psychiatry, 165(6), 721-730.
[3] CADDRA. (2011). Canadian ADHD Practice Guidelines, kapitel 2: Differential Diagnosis and Comorbid Disorders. caddra.ca
[4] Nationellt vård- och insatsprogram (VIP) adhd. (u.å.). Vid otillräcklig effekt eller biverkningar. vardochinsats.se
[5] Cortese, S., Adamo, N., Del Giovane, C., et al. (2018). Comparative efficacy and tolerability of medications for attention-deficit hyperactivity disorder in children, adolescents, and adults: A systematic review and network meta-analysis. Lancet Psychiatry, 5(9), 727-738.
[6] Giacobini, M., Ahnemark, E., Medin, E., et al. (2023). Epidemiology, treatment patterns, comorbidities, and concomitant medication in patients with ADHD in Sweden: A registry-based study (2018-2021). Journal of Attention Disorders, 27(12), 1309-1321.
[7] Sveriges riksdag. (2014). Patientlag (2014:821), 8 kap. 1 §. riksdagen.se
[8] Sveriges riksdag. (2014). Patientlag (2014:821), 9 kap. 1 §. riksdagen.se
[9] Västra Götalandsregionen. (u.å.). Frågor och svar om patientlagen. vgregion.se
[10] Rikta Psykiatri. (u.å.). Priser. riktapsykiatri.se
[11] FASS. (u.å.). Strattera - produktresumé. fass.se
Rikta Psykiatri
Har du frågor om din situation?
Vill du prata med oss om ADHD, autism eller nästa steg? Skriv några rader så hör vi av oss, oftast inom 1–2 arbetsdagar. Kostnadsfritt och utan köpkrav.
