
Blogg · Rikta Psykiatri
ADHD-utredning för högpresterande vuxna: varför diagnosen missas
Hög begåvning kan maskera ADHD. Så ser en utredning ut för högpresterande vuxna och därför är klinisk bedömning viktigare än testpoäng.
Det finns en seglivad föreställning om att den som är duktig, smart och framgångsrik inte kan ha ADHD. Verkligheten är dock en annan. Många högpresterande vuxna lever med en oupptäckt ADHD, just därför att de länge lyckats kompensera. För dig som vill veta hur en sådan utredning ser ut i praktiken finns en dedikerad sida om vår ADHD-utredning för högpresterande.
Hög begåvning kan maskera ADHD
En viktig förklaring till att en ADHD-diagnos kan missas kommer från forskningen om intelligens och exekutiva funktioner. Milioni och kollegor undersökte kognitiv prestation hos 51 vuxna med ADHD, jämförda med 33 friska kontroller, och delade in ADHD-gruppen efter IQ-nivå, en grupp med IQ på minst 110 och en med lägre [1]. Gruppen med hög IQ presterade nästan lika bra på flera tester av exekutiv funktion som personer utan ADHD, trots samma funktionsnedsättning i vardagen. Slutsatsen var att en högre grad av intellektuell effektivitet kan kompensera för brister i exekutiva funktioner och därmed maskera diagnosen, något som försvårar en noggrann klinisk bedömning [1].
Kompensation har ett pris
Att ständigt kompensera är energikrävande. Högpresterare bygger ofta upp avancerade system av listor, larm, kontroller och lösningar i sista stund. Utåt ser det ut som att allt fungerar, men inombords går mycket energi åt till att hålla ihop vardagen. Detta gör att omgivningen inte ser ens t.ex. tidsblindhet, uppskjutande eller glömska.
Sammanbrottet vid livsövergångar
Förmågan att kompensera tenderar att braka ihop vid övergångar. När den yttre strukturen förändras, exempelvis vid universitetsstudier, en ny chefsroll eller föräldraskap, och de kognitiva kraven ökar bortom vad man orkar kompensera för, blir svårigheterna plötsligt synliga. Många söker hjälp först då, ofta med stress, utmattning eller nedstämdhet som ingång.
Varför vanliga screeningverktyg inte räcker
En högpresterande person passar inte alltid in i de checklistor som utformats utifrån en mer typisk symtombild. Därför är en bred klinisk bedömning avgörande. Inget enskilt instrument räcker för att avgöra om ADHD föreligger, och Socialstyrelsen har en uttrycklig rekommendation om att diagnos inte bör ställas utifrån enbart datoriserade uppmärksamhetstester [2][3]. För den som har hög begåvning bör utredningen därför göras särskilt noggrant med fokus på kliniska kriterier och nyanser snarare än på testpoäng [1].
Vad utredningen letar efter
Hos en högpresterande vuxen fokuserar utredningen inte på resultat på ytan, utan på hur mycket energi vardagen faktiskt kostar. Den strukturerade intervjun DIVA kartlägger symtom från barndom till nutid, och teamet analyserar förloppet: fanns svårigheterna redan i skolan, även om betygen var bra? [4] Här blir gamla minnen och närståendes beskrivningar viktiga, eftersom en duktig elev sällan väckte oro hos ens omgivning.
Varför det är värt att utreda
En diagnos förklarar varför så mycket kraft gått åt till att hålla ihop allt, och öppnar för stöd som gör vardagen mindre beroende av överkompensation. Hos Rikta kartlägger vi just kompensationsstrategier, stress och återkommande utmattning, och bedömer samsjuklighet som ångest och depression. Vuxenutredningen har ett fast pris på 29 000 kr med allt inkluderat och ett läkarutlåtande inom 10 arbetsdagar. Behöver du dela upp kostnaden finns räntefri delbetalning.
Boka ett kostnadsfritt samtal
Rikta Psykiatri erbjuder ett kostnadsfritt konsultationssamtal på 30 minuter för dig som misstänker att du har NPF, eller som redan har en diagnos och är intresserad av coachning, utredning eller medicinering.
Källor
[1] Milioni, A. L. V., Chaim, T. M., Cavallet, M., de Oliveira, N. M., Annes, M., dos Santos, B., m.fl. (2017). High IQ may “mask” the diagnosis of ADHD by compensating for deficits in executive functions in treatment-naïve adults with ADHD. Journal of Attention Disorders, 21(6), 455–464. https://doi.org/10.1177/1087054714554933
[2] Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2013). ADHD: diagnostik och behandling. SBU. https://www.sbu.se/
[3] Socialstyrelsen. (2024). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/riktlinjer-och-utvarderingar/adhd-och-autism/
[4] Nationellt vård- och insatsprogram adhd. (2024). DIVA. https://www.vardochinsats.se/adhd/kartlaeggning-och-utredning/diva/
Funderar du på en utredning?
Skriv några rader om din situation så hör vi av oss, oftast samma eller nästkommande vardag. Kostnadsfritt och utan förpliktelser.
Vi återkommer oftast samma eller nästkommande vardag.
