ADHD och sömn hos vuxna – varför hjärnan inte stänger av

Kroppen är trött, men hjärnan vägrar. Klockan blir midnatt, sedan ett, och tankarna snurrar vidare på gårdagens samtal och morgondagens att-göra-lista. För många vuxna med ADHD är kvällen den svåraste stunden på dygnet. Sömnbesvär är påfallande vanliga vid ADHD, och de förtjänar att tas på allvar, eftersom de påverkar allt annat i livet.

En förskjuten dygnsrytm

En del av förklaringen ligger i dygnsrytmen. Forskning kopplad till forskningsgruppen Kooij har visat att vuxna med ADHD och kroniska insomningsbesvär ofta har en förskjuten inre klocka, där kroppens signal om att det är dags att sova kommer senare än normalt [1]. Denna studie undersökte dock personer som redan valts ut för sina insomningsbesvär, så den säger inte att alla med ADHD har sömnproblem. Den belyser däremot en verklig mekanism hos en stor undergrupp.

Sömnbrist som härmar ADHD

Sömn och ADHD hänger ihop åt båda hållen. ADHD gör det svårare att sova, men otillräcklig sömn förvärrar i sin tur koncentration, humör och impulskontroll. Detta skapar en diagnostisk utmaning, eftersom kronisk sömnbrist i sig kan ge symtom som påminner om ADHD. Därför hör sömnen alltid hemma i en ordentlig bedömning, både som möjlig del av bilden och som något att behandla parallellt.

Melatonin i Sverige

Melatonin nämns ofta i samband med ADHD och sömn. En viktig sak att känna till är att melatonin i Sverige är ett läkemedel och inte ett kosttillskott [2]. Receptfritt är det godkänt endast för kortvarig behandling av jetlag hos vuxna, medan behandling av mer varaktiga sömnbesvär kräver recept och läkarbedömning. Det finns forskning som tyder på att melatonin kan tidigarelägga insomningen hos vuxna med ADHD, men underlaget är fortfarande begränsat och effekten på själva ADHD-symtomen är oklar [3]. Melatonin bör därför ses som en möjlig pusselbit att diskutera med läkare och inte som en universallösning.

Det som har bäst stöd

För långvariga sömnbesvär är kognitiv beteendeterapi vid insomni, ofta förkortat KBT-i, förstahandsval. Metoden behandlar de tankar och vanor som håller sömnlösheten vid liv och har god effekt på sikt. Vårdguiden 1177 beskriver både egenvård och när det är dags att söka hjälp [4]. Det ska även sägas att generella sömnhygienråd, alltså de välkända tipsen om mörker och skärmfri kväll, har svagt stöd som ensam behandling. De kan ingå som en del, men de ersätter inte KBT-i vid egentlig insomni.

Att skjuta upp läggdags

Ett fenomen som många känner igen är att medvetet skjuta upp läggdags för att ta tillbaka lite egen tid efter en fullspäckad dag. I vardagligt tal kallas det ibland hämndläggning. Det finns forskning om att skjuta upp läggdags i största allmänhet, men den mer laddade hämndvarianten är främst ett populärt uttryck [5]. Oavsett namn känns mönstret igen hos många med ADHD, och det går att bryta genom att bygga en mjukare övergång till natten snarare än att ställa krav på ren disciplin.

Vägen till bättre nätter

Sömn är sällan löst med ett enda grepp. En rimlig ordning är att först behandla ADHD:n väl, kartlägga dygnsrytmen, pröva KBT-i vid ihållande besvär och diskutera melatonin med läkare där det är motiverat. I Riktas coachning får kvällsrutiner och återhämtning ofta ett konkret utrymme, eftersom en fungerande sömn är grunden för det mesta annat.

Misstänker du att du har NPF och är intresserad av en utredning, eller har du redan en diagnos och vill komma vidare med coachning, terapi eller medicinsk behandling? Boka en kostnadsfri rådgivning på 30 minuter med Rikta Psykiatri, så tittar vi tillsammans på vad som passar just din situation.