ADHD och åldrande – förändras symtomen med åren?

ADHD har länge betraktats som något barn har och sedan växer ifrån. Den bilden stämmer illa. ADHD följer ofta med genom livet, men uttrycket förändras med åren. Frågan om vad som händer när man blir äldre är därför både angelägen och förvånansvärt lite utforskad.

Vad som förändras med åldern

De yttre, hyperaktiva dragen tenderar att tona ned med åren. Den som en gång inte kunde sitta still landar ofta i en mer inre rastlöshet. Uppmärksamhetssvårigheterna och de exekutiva utmaningarna är däremot mer beständiga. En vanlig uppskattning är att en betydande andel av dem som hade ADHD som barn fortfarande har kvarstående besvär i vuxen ålder, även om exakta siffror varierar mellan studier beroende på hur man mäter [1]. Men att symtomen ser ut att minska kan delvis vara en effekt av hur man ställer frågorna, inte bara av verklig förändring.

Varför äldre sällan får diagnos

I statistiken minskar graden av ADHD-symtom tydligt med stigande ålder, men det betyder inte att tillståndet försvinner. En stor del av förklaringen är att äldre generationer växte upp när ADHD knappt diagnostiserades i Sverige. De har helt enkelt aldrig blivit utredda. Därtill kommer en underdiagnostik i vården, där ADHD sällan är det första man tänker på hos en äldre person. Många har alltså levt ett helt liv med sina svårigheter utan att få ett namn på dem.

ADHD, minne och demens – läs försiktigt

Ett forskningsområde som fått stor uppmärksamhet gäller sambandet mellan ADHD och senare kognitiv svikt. Vissa studier har rapporterat en förhöjd risk för demens hos personer med ADHD [2]. Det avgörande är dock att sambandet är statistiskt och inte ett bevisat orsakssamband. När forskarna justerar för andra psykiatriska tillstånd krymper kopplingen betydligt, och den kvarvarande risken kan bero på en mängd faktorer som är svåra att skilja åt. Att säga att ADHD orsakar demens vore därför att gå långt bortom vad forskningen faktiskt visar. Det man med säkerhet dock kan säga är att området behöver fler och bättre studier.

Att skilja ADHD från annat hos äldre

Hos en äldre person kan ADHD vara svår att skilja från normalt åldrande och från tidiga tecken på kognitiv sjukdom. Glömska och sämre koncentration kan ha många orsaker. Skillnaden ligger ofta i tidslinjen. ADHD har funnits hela livet, medan en begynnande demens innebär en förändring från hur personen tidigare fungerat. En noggrann livshistoria blir därför särskilt viktig i den här åldern.

Läkemedel högre upp i åren

Läkemedelsbehandling kan hjälpa även äldre, men kräver mer eftertanke. Centralstimulerande medel påverkar puls och blodtryck, och hos äldre finns oftare hjärt-kärlsjukdom och annan medicinering att ta hänsyn till [3]. Det innebär inte att behandling är utesluten, utan att den behöver skötas med noggrann uppföljning och i samråd mellan läkare. En individuell bedömning är alltid grunden.

Aldrig för sent

En röd tråd genom allt detta är att ålder inte bör vara ett hinder för att söka hjälp. Att förstå sin ADHD, även sent i livet, kan ge både lättnad och praktiska verktyg. Rikta möter personer i vitt skilda åldrar, och en utredning kan vara meningsfull långt efter att man slutat räkna sig som ung.

Misstänker du att du har NPF och är intresserad av en utredning, eller har du redan en diagnos och vill komma vidare med coachning, terapi eller medicinsk behandling? Boka en kostnadsfri rådgivning på 30 minuter med Rikta Psykiatri, så tittar vi tillsammans på vad som passar just din situation.