ADHD-medicinering för barn och ungdomar

Att få en ADHD-diagnos kan väcka många tankar och känslor. Många undrar om medicinering verkligen kan hjälpa - och det kan den för de flesta, menar forskning. Rätt ADHD-läkemedel fungerar som ett stöd för hjärnan så att du lättare kan använda dina egna strategier i vardagen. Socialstyrelsen påpekar att både barn och vuxna ofta har stor nytta av läkemedelsbehandling för ADHD. (1) Forskning visar dessutom att omkring 80 procent av barn och ungdomar upplever minskade ADHD-symtom med behandling. (2) Det betyder ofta att både skolarbete, familjeliv och fritid kan bli lättare, t.ex. genom att du kan koncentrera dig bättre och på så sätt få mer gjort. För många ger det motivation och en känsla av hopp, något som underlättar vardagen för både dig och de runt omkring dig.

Så påverkar ADHD-medicin hjärnan

ADHD-mediciner påverkar signalsubstanser i hjärnan - framför allt dopamin och noradrenalin. Det gör det lättare att fokusera och kontrollera impulser. Vanligtvis delar man in medicinerna i centralstimulerande och icke-stimulerande preparat. Oavsett typ är de överlag effektiva. Effekterna kan sammanfattas ungefär så här:

• Ökad uppmärksamhet: Du kan fokusera längre på en uppgift och behålla koncentrationen längre.
• Minskad impulsivitet: Du känner dig inte lika rastlös och har lättare att tänka efter före än att agera impulsivt.
• Mindre hyperaktivitet: Många upplever att kroppen känns lugnare och att det blir enklare att sitta stilla när det behövs.
• Bättre vardagsfunktion: Studier visar att barn med ADHD ofta klarar skoluppgifter och sociala situationer bättre när de medicineras. Förutom ett lugnare humör kan det innebära bättre resultat i skolan och mer harmoni hemma och i vänkretsen.

Medicineringen “botar” alltså inte ADHD men skapar förutsättningar för stabilare rutiner och ökad livskvalitet. Det är viktigt att komma ihåg att medicinen inte ensam löser alla problem: den fungerar bäst tillsammans med andra insatser som struktur, stöd i skolan och hjälp med vardagsrutiner. (2)

Vanliga läkemedel vid ADHD (barn och ungdom)

I Sverige finns fem godkända ämnen för ADHD-behandling: metylfenidat, atomoxetin, lisdexamfetamin, dexamfetamin och guanfacin. De fyra förstnämnda är centralstimulerande medel (metylfenidat och amfetaminer) och de är narkotikaklassade. Guanfacin är ett icke-stimulerande preparat. I praktiken betyder det att metylfenidat (t.ex. Concerta, Ritalin, Medikinet, Equasym) i regel prövas först. Läkemedelsverket rekommenderar metylfenidat som förstahandsval vid typisk ADHD om inga andra tillstånd försvårar behandlingen. (2)

Om metylfenidat inte ger tillräcklig effekt eller orsakar för svåra biverkningar kan läkaren i stället prova amfetaminderivat, till exempel lisdexamfetamin (Elvanse) eller dexamfetamin (Attentin). Om inte heller det hjälper finns icke-stimulerande alternativ som atomoxetin (Strattera) eller guanfacin (Intuniv). (3) Vilket läkemedel och vilken dos som passar bäst avgörs alltid tillsammans med dig som patient (och med dina föräldrar om du är minderårig) utifrån dina behov och mål. Tillsammans med läkare eller sjuksköterska går ni igenom för- och nackdelar för varje medicin och bestämmer vilken inriktning som känns bäst för just dig.

Exempel på ADHD-läkemedel:

• Metylfenidat - Concerta, Ritalin, Medikinet, Equasym
• Lisdexamfetamin - Elvanse
• Dexamfetamin - Attentin
• Atomoxetin - Strattera
• Guanfacin - Intuniv

Socialstyrelsens riktlinjer om medicinering

De nya nationella riktlinjerna för ADHD och autism poängterar att läkemedelsbehandling är en central del i många barns vård. Riktlinjerna slår fast att barn och ungdomar i åldern 6-17 år bör erbjudas centralstimulerande läkemedel om inget annat talar emot. Medicinen ska dock aldrig ges isolerat utan alltid ingå i ett mer heltäckande behandlingsprogram - det vill säga kombineras med stödinsatser som psykoedukation, kognitivt stöd och anpassningar i skolan. (1)

Viktigt att följa upp

En ADHD-medicinering kräver noggrann uppföljning. Och eftersom både vinster och biverkningar måste vägas är tät kontakt med vården viktigt. Hos oss på Rikta Psykiatri planerar vi regelbundna uppföljningar efter uppstarten: vi mäter bland annat puls, blodtryck, vikt och längd hos växande barn och ungdomar. Du kommer även få frågor om hur du mår på medicinen - både vad som fungerar och eventuella besvär. Beroende på hur det går justerar vi dosen eller byter preparat. På så sätt blir medicinen så anpassad som möjligt för dig.

Att tänka på vid medicinering:

• Tydliga mål: Fundera tillsammans med din behandlare vad du vill få hjälp med - kanske bättre koncentration i skolan, lättare kvällar utan rastlöshet eller lugnare sömn. Klara mål gör det lättare att utvärdera om medicinen fungerar.
• Tät uppföljning: Boka in regelbundna möten (t.ex. varannan vecka i början) när dosen trappas upp. På så vis kan vi snabbt ändra om du får biverkningar eller inte känner önskad effekt.
• Kombination med annat stöd: Medicinering är ett verktyg, inte hela lösningen. Fortsätt använda hjälpmedel i vardagen - som listor, påminnelser och struktur - och ta emot stöd i skolan och hemmet. Tillsammans med medicinen gör detta att du oftast får bäst resultat.
• Feedback och dialog: Berätta alltid hur du mår på medicinen. Känner du av positiva förändringar? Får du exempelvis ökat matsug eller problem med sömn? Eller fungerar allt fint? Din upplevelse är viktig - ju mer vi vet, desto bättre kan vi justera behandlingen.
• Biverkningar: De vanligaste är minskad aptit och sömnsvårigheter. Dosen sätts in så att besvären blir så små som möjligt. Ofta lindras biverkningarna genom att ha låga doser, justera tidpunkten för medicinering eller periodvis ta paus på helger. Vi finns tillgängliga som stöd för dig för att hantera just sådant under vägen.

Att få medicinen att “fungera i vardagen” - små justeringar som gör stor skillnad

När man pratar om effekt är det lätt att tänka att medicinen antingen fungerar eller inte. I praktiken blir resultatet ofta bäst när läkemedlet får sällskap av tre saker: tydliga mål, smarta rutiner och regelbunden återkoppling. Det här är också ett sätt att stärka både barnets/ungdomens (och föräldrarnas) självständighet - ni lär er tillsammans vad som hjälper och varför.

Gör en enkel “före-efter”-check (gärna i 2-3 veckor):

• Hur ser morgnarna ut (klädbyte, frukost, komma iväg)?
• Hur går det med start på uppgifter i skolan och hemma?
• Hur fungerar relationer och konfliktnivå i familjen?
• Hur blir kvällarna (varva ner, sömn, skärmtid)?

Skriv gärna ner 1-2 konkreta exempel per vecka. Det gör uppföljningen med vården mer träffsäker och minskar risken att ni bara minns “de tuffaste dagarna”.

Praktiska vardagstips som ofta hjälper vid centralstimulerande behandling:

• Mat som strategi: aptiten kan minska. Satsa på en stabil frukost och planera in mellanmål innan effekten klingar av.
• Sömn som grund: om insomningen blir svårare kan dos- eller tidpunktsjustering vara aktuell. Håll en lugn kvällsrutin och ta upp förändringar tidigt med behandlaren.
• Timing i skolan: ibland behövs en plan för när effekten ska vara som bäst (t.ex. första lektionerna eller efter lunch). Skolan kan samtidigt anpassa krav, pauser och struktur.
• Koffein och energidryck: hos tonåringar kan det förstärka oro och sömnsvårigheter. Gör det till en trygg samtalspunkt - utan skuld.

När ska ni be om en extra kontakt?

Hör av er om ni ser tydliga biverkningar, om barnet blir nedstämt, får ökade konflikter eller om effekten “tar slut” för tidigt på dagen. Det betyder inte att medicinen är fel - ofta handlar det om finjusteringar, byte av beredningsform eller att komplettera med andra insatser.

Stärk ditt barns delaktighet: Förklara att medicinen är ett hjälpmedel, inte ett “betyg”. Fråga: “Vad vill du ska bli lättare?” och “När märker du att det flyter bättre?” Det stärker självkänslan och hjälper barnet förstå sin egen hjärna.

Slutligen är vårt tips att påminna er själva om att framsteg ofta syns i små steg. Att ditt barn klarar att börja en läxa utan bråk, att en skolmorgon blir enklare eller att ni får fler lugna stunder tillsammans - det är viktiga signaler. Ni gör inte fel om det tar tid. Med uppmuntran, tydlig feedback och ett gemensamt team (hem-skola-vård) går det ofta att hitta en behandling som håller över tid.

Så går behandlingen till

1. Bedömning och beslut: Först gör vi en grundlig utredning och pratar om hur du har det. Vi sätter tillsammans upp mål för behandlingen och försäkrar oss om att du (och din familj) känner er trygga med att pröva medicin.
2. Titrering: Vi börjar med en låg dos och träffas ofta (t.ex. varannan vecka) för att utvärdera effekten. Vid varje besök frågar vi om symtomförändringar, biverkningar och vardagsfunktion. Utifrån det justerar vi dosen stegvis tills du mår så bra som möjligt.
3. Uppföljning: När rätt dos hittats följer vi upp regelbundet (t.ex. några gånger per år). Vi ser till att effekten består, att tillväxt och vikt utvecklas normalt och att inga nya biverkningar dyker upp.

Att prova ADHD-medicinering kan kännas stort men det kan också öppna dörrar till en vardag med bättre fokus och självständighet. Våra psykiatrer på Rikta Psykiatri följer Socialstyrelsens riktlinjer och arbetar nära dig och din familj för att hitta rätt medicin och dos. Kom ihåg att tålamod ofta krävs - ibland behövs flera försök innan man hittar perfekt inställning. Men många upplever (precis som forskningen visar) att medicinen underlättar skolarbete och socialt liv. Med rätt stöd och uppföljning finns goda förutsättningar att nå de mål du har satt upp, och vi tar gärna steg framåt tillsammans med dig.

Referenser

1. Socialstyrelsen, “Nu kommer nationella riktlinjer för adhd och autism”, Socialstyrelsens pressrum, publicerad 20 oktober 2022, hämtad 2 januari 2026, https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/nu-kommer-nationella-riktlinjer-for-adhd-och-autism/
2. Region Uppsala, “Medicinering vid adhd”, Infoteket om funktionshinder, hämtad 2 januari 2026, https://regionuppsala.se/infoteket/hamta-kunskap/fakta-om-funktionsnedsattningar/adhd/medicinering-vid-adhd/
3. ADHD, “Kunskapsstöd för vårdgivare”, uppdaterad oktober 2025, hämtad 2 januari 2026, https://kunskapsstodforvardgivare.se/omraden/psykisk-halsa/regionala-kunskapsstod/adhd

Testa om du har ADHD