Kvinna med laptop hemma som läser på om biverkningar av ADHD-medicin

Blogg · Rikta Psykiatri

ADHD-medicin och biverkningar, vad är vanligt och vad gör man?

Vad säger forskningen och FASS om biverkningar av ADHD-medicin? Vi går igenom preparat för preparat och hur vi bevakar din hjärthälsa under behandlingen.

Av Philip Lindersten 6 min läsning

Du ska kanske precis påbörja din första adhd-medicinering, eller fundera på att göra det, och har läst allt möjligt på nätet: från “det är helt riskfritt” till skrämmande forumtrådar om hjärtproblem. Ingetdera stämmer riktigt. Här går vi igenom vad forskningen och läkemedelsmyndigheterna faktiskt säger, preparat för preparat, och vad vi konkret gör för att bevaka din säkerhet under hela behandlingen.

Centralstimulantia: metylfenidat och lisdexamfetamin

De vanligaste adhd-läkemedlen, metylfenidat (till exempel Concerta, Ritalin, Medikinet) och lisdexamfetamin (Elvanse), tillhör gruppen centralstimulantia. FASS klassar huvudvärk, nedsatt aptit, muntorrhet, illamående, viktnedgång och en lätt höjning av puls och blodtryck som vanliga biverkningar, medan sömnsvårigheter och nervositet hör till de allra vanligaste för metylfenidat specifikt [1]. För lisdexamfetamin gäller samma mönster, men ofta något starkare: nedsatt aptit, sömnsvårigheter, muntorrhet, huvudvärk, magont och viktnedgång räknas som mycket vanliga, det vill säga att fler än var tionde patient upplever dem [2]. I en uppföljningsstudie över 52 veckor rapporterade knappt 16 procent nedsatt aptit [2].

Det är värt att förstå vad orden faktiskt betyder. “Mycket vanlig” innebär fler än 1 av 10, “vanlig” mellan 1 av 100 och 1 av 10, “mindre vanlig” mellan 1 av 1 000 och 1 av 100, och “sällsynt” mellan 1 av 10 000 och 1 av 1 000 [3]. En biverkan som klassas som “vanlig” betyder alltså inte att de flesta drabbas, snarare tvärtom.

Icke-centralstimulantia har en annan profil

Atomoxetin (Strattera) fungerar annorlunda än centralstimulantia och tar därför längre tid att verka, fyra till sex veckor innan full effekt uppnås [4]. Hos vuxna är illamående, muntorrhet, huvudvärk, nedsatt aptit och sömnproblem de vanligast rapporterade biverkningarna [4]. Hos barn och ungdomar under 18 år finns dessutom en varning för självmordstankar, och preparatet kan interagera med andra läkemedel som förlänger QT-tiden i hjärtat, något vi alltid kontrollerar innan förskrivning [4].

Guanfacin (Intuniv) skiljer sig ännu mer. Till skillnad från centralstimulantia sänker guanfacin snarare puls och blodtryck något [5]. Trötthet och dåsighet är de i särklass vanligaste biverkningarna, rapporterat av över 40 procent i studier, följt av huvudvärk och magont [5]. Guanfacin är godkänt för barn och ungdomar mellan 6 och 17 år, inte för vuxna, och behandlingen ska aldrig avslutas abrupt eftersom puls och blodtryck då riskerar att stiga hastigt tillbaka [5].

Snabböversikt: biverkningar per preparat

LäkemedelVanligaste biverkningarnaSärskilt att tänka på
Metylfenidat (Concerta, Ritalin, Medikinet)Huvudvärk, nedsatt aptit, sömnsvårigheter, muntorrhet, lätt förhöjd puls/blodtryckPuls och blodtryck följs särskilt tätt de första veckorna
Lisdexamfetamin (Elvanse)Nedsatt aptit, sömnsvårigheter, muntorrhet, huvudvärk, magont, viktnedgångOfta en något starkare effekt på aptiten än metylfenidat
Atomoxetin (Strattera)Illamående, muntorrhet, huvudvärk, nedsatt aptit, sömnproblemTar 4–6 veckor innan full effekt, varning för självmordstankar under 18 år
Guanfacin (Intuniv)Trötthet, dåsighet, huvudvärk, magontSänker snarare puls och blodtryck, godkänt endast 6–17 år, får inte avslutas abrupt

Så bevakar vi din hjärt-kärlhälsa under behandlingen

Innan någon medicinering påbörjas går vi igenom din hjärt-kärlhälsa: puls, blodtryck och eventuell ärftlighet för hjärtsjukdom eller plötslig död i unga år [6]. Normalt blodtryck ligger under 130/85, medan värden mellan 130–139/85–89 räknas som högt normalt och följs extra noga [7]. De första veckorna kontrollerar vi puls och blodtryck varje vecka, och därefter minst en gång i halvåret så länge behandlingen pågår [7]. För barn som medicineras följer vi dessutom längdtillväxten. En avvikelse nedåt på mer än 0,5 standardavvikelser per år, eller mer än 0,7 sammanlagt, ska alltid leda till en barnmedicinsk bedömning [8].

Vad säger forskningen om långtidsrisker?

Här är bilden inte helt entydig. En svensk registerstudie från Karolinska Institutet, publicerad i JAMA Psychiatry och baserad på data från omkring 278 000 personer med adhd mellan 6 och 64 år, fann att risken för hjärt-kärlsjukdom, framför allt högt blodtryck och kärlsjukdom, ökade med cirka 4 procent för varje ytterligare år med medicinering [9]. Sambandet var dock bara statistiskt säkerställt vid doser över 1,5 gånger den genomsnittliga dygnsdosen. Förstaförfattaren Le Zhang kommenterade att patienter inte bör bli oroliga, eftersom flera andra vanliga läkemedel visar en jämförbar riskökning vid långvarig användning [9].

Samtidigt fann en annan stor metaanalys, publicerad i JAMA Network Open och baserad på data från sex olika regioner, inget sådant samband alls mellan adhd-läkemedel och hjärt-kärlsjukdom [10]. De två studierna pekar med andra ord inte åt exakt samma håll, vilket är precis varför vi följer upp din hjärthälsa kontinuerligt snarare än att förlita oss på en enskild studie. En äldre svensk fallserie i Läkartidningen beskrev fem vuxna som utvecklat hjärtsvikt efter lång tids medicinering, men författarna betonade själva att ett kausalt samband aldrig gick att fastställa [11]. Det är just den typen av osäkerhet som gör regelbunden uppföljning viktigare än ett engångsbeslut om att starta eller avstå.

Vad gör du om du får biverkningar?

De flesta biverkningar är övergående och märks tydligast i samband med insättning eller dosökning. Nedsatt aptit, lätt huvudvärk och initiala sömnbesvär brukar avta efter några veckor när kroppen vänjer sig [1]. Har du sömnproblem hjälper det ofta att ta dosen tidigare på dagen, och ibland kan ett byte till atomoxetin eller guanfacin, som för vissa till och med förbättrar sömnen, vara ett bättre alternativ [12]. Påverkar medicinen aptiten mer än väntat följer vi din vikt löpande, och hos barn även längdtillväxten, precis som beskrivet ovan [8].

Vissa symtom ska du däremot aldrig vänta ut. Bröstsmärta, hjärtklappning, svimning, psykotiska symtom eller självmordstankar, särskilt hos barn och ungdomar, kräver akut kontakt med vården [4]. Allt annat, från aptitpåverkan till lindrig huvudvärk, kan du med gott samvete ta upp vid nästa ordinarie uppföljning i stället.

Vår uppföljning tar hand om resten

Du behöver med andra ord inte hålla reda på allt det här själv. Hos oss ingår tät uppföljning i alla medicineringsupplägg, från de täta kontrollerna under titreringen till den löpande uppföljningen med sjuksköterska och den årliga läkarbedömningen [13]. En helhetsbedömning inför start är avgörande, och det är precis vad varje patient hos oss får, oavsett vilket preparat som till slut passar bäst.

Boka ett gratis bedömningssamtal

Vill du veta om en fullständig utredning är rätt nästa steg för dig?

Boka ett gratis och förutsättningslöst bedömningssamtal med en av våra specialister. Samtalet tar 30 minuter och passar lika bra dig som misstänker adhd eller autism för första gången som dig som vill ha stöd genom NPF-coachning. Välj en tid direkt i vår kalender, eller mejla oss på support@riktapsykiatri.se med allmänna frågor. Skicka däremot inga känsliga uppgifter om din hälsa via e-post.

Är du i stället intresserad av att komma igång med medicinering? Fyll då i kontaktformuläret för ADHD-medicinering, så återkommer vi till dig så snart vi kan.

Referenser

[1] FASS. (u.å.). Concerta/Ritalin - produktresumé. fass.se

[2] FASS. (u.å.). Elvanse - FASS-text. fass.se

[3] FASS. (u.å.). Frekvensbeteckningar. fass.se

[4] FASS. (u.å.). Strattera - produktresumé. fass.se

[5] FASS. (u.å.). Intuniv - produktresumé. fass.se

[6] Läkemedelsboken, Läkemedelsverket. (2024). Biverkningar | Adhd. lakemedelsboken.se

[7] Nationellt vård- och insatsprogram (VIP) adhd. (u.å.). Uppföljning av medicinering med adhd-läkemedel. vardochinsats.se

[8] Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri (SFBUP). (2023). PM Centralstimulantia. slf.se

[9] Zhang, L., Li, L., Andell, P., et al. (2024). Attention-deficit/hyperactivity disorder medications and long-term risk of cardiovascular diseases. JAMA Psychiatry, 81(2), 178-187.

[10] Zhang, L., Yao, H., Li, L., et al. (2022). Risk of cardiovascular diseases associated with medications used in ADHD: A systematic review and meta-analysis. JAMA Network Open, 5(11), e2243597.

[11] Wikström, G., Kvidal, P., Hagström, E. (2012). Livshotande hjärtsvikt av ADHD-medicinering. Läkartidningen. lakartidningen.se

[12] Nationellt vård- och insatsprogram (VIP) adhd. (u.å.). Vid otillräcklig effekt eller biverkningar. vardochinsats.se

[13] Rikta Psykiatri. (u.å.). Priser. riktapsykiatri.se

Philip Lindersten porträtt

SKRIVET AV

Philip Lindersten

VD och verksamhetschef, Rikta Psykiatri

Philip har forskat vid Karolinska Institutet om behandlingsresistent depression och precisionspsykiatri. Genom Rikta Psykiatri utvecklar han datadrivna stödsystem för adhd och autism. Hans forskningsarbete uppmärksammades och belönades vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet, och han är publicerad i JAMA Network Open.

Se profil →

Rikta Psykiatri

Har du frågor om din situation?

Vill du prata med oss om ADHD, autism eller nästa steg? Skriv några rader så hör vi av oss, oftast inom 1–2 arbetsdagar. Kostnadsfritt och utan köpkrav.