ADHD hos vuxna – så känns det och så får du hjälp

Klockan är åtta på morgonen och mejlkorgen är redan full. Du vet precis vad som behöver göras i dag, ändå blir det svårt att komma igång. Tankarna hoppar mellan uppgifter, telefonen lockar med en förvånansvärd kraft, och klockan hinner bli elva innan något egentligen är klart. På kvällen ligger du vaken och går igenom allt du borde ha gjort annorlunda. På det här sättet beskriver många vuxna med ADHD sin vardag – inte som en enstaka jobbig dag, utan som ett mönster som följt med sedan barndomen.

Vad ADHD faktiskt innebär för vuxna

ADHD (attention-deficit/hyperactivity disorder) beskrivs ofta som svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet, men hos vuxna ser bilden delvis annorlunda ut än hos barn. Den fysiska rastlösheten som märks tydligt hos ett barn övergår ofta i en mer inre oro hos den vuxna personen, en känsla av att aldrig riktigt kunna varva ner [1]. Många vuxna med ADHD beskriver i stället svårigheter med koncentration, planering och uthållighet som det som stör vardagen mest [1].

Forskaren Russell Barkley, ett av de mest inflytelserika namnen inom fältet, menar att ADHD i grunden handlar om självreglering och exekutiva funktioner snarare än enbart uppmärksamhet [2]. Med det menas förmågan att hålla information i huvudet medan man arbetar, planera och organisera uppgifter, hantera tid och komma igång med sådant man egentligen inte har lust med. När de här funktionerna inte fungerar som de ska blir konsekvensen ofta en känsla av att tiden rinner iväg utan att man hinner med – nära det som i vardagligt tal brukar kallas tidsblindhet.

Till detta kommer en komponent som forskningen på senare år lyft fram allt tydligare, nämligen svårigheter att reglera känslor [3][4]. Flera studier pekar mot att snabba humörsvängningar, stark frustration och en känsla av att känslorna tar överhanden hör till kärnan av vuxen-ADHD, även om det ännu inte är ett formellt diagnoskriterium [3]. Just den känslomässiga delen är ofta det som gör mest ont i relationer och på jobbet, och den syns sällan utåt.

Hur vanligt är ADHD hos vuxna?

Uppskattningarna varierar något beroende på hur studierna är upplagda, men flera stora sammanställningar pekar åt samma håll. En global systematisk översikt uppskattar att omkring 2,6 procent av världens vuxna har en ADHD som kvarstår från barndomen, medan en bredare definition som även räknar in symtom utan full diagnos landar närmare 6,8 procent [5]. Världshälsoorganisationens (WHO) stora befolkningsundersökning i tjugo länder kom fram till ett liknande snitt på 2,8 procent [6]. Och i Sverige har antalet vuxna som får en ADHD-diagnos ökat stadigt under de senaste tjugo åren, en trend som ännu inte visar tecken på att plana ut [7].

Att andelen diagnostiserade vuxna ökar behöver inte betyda att fler människor faktiskt har ADHD i dag jämfört med tidigare. Snarare handlar det troligen om en kombination av ökad kunskap bland läkare och allmänhet, bredare diagnoskriterier och minskat stigma kring att söka hjälp [8]. Med andra ord upptäcks fler av dem som redan har svårigheterna, i stället för att svårigheterna i sig blir vanligare.

Tecken du kan känna igen i vardagen

ADHD ser sällan likadan ut hos två personer, men vissa mönster återkommer. Många vuxna berättar till exempel om svårigheter att komma igång med uppgifter som känns tråkiga eller krävande – trots att de vet att de borde göras. Andra kämpar med att hålla ordning på papper, nycklar och deadlines, eller märker att de tappar tråden mitt i ett samtal. Impulsivitet kan vidare visa sig som att avbryta andra, spendera pengar utan eftertanke eller fatta snabba beslut som man senare ångrar.

Ett annat vanligt inslag är svårigheten att reglera uppmärksamheten i båda riktningarna. Vissa uppgifter är nästan omöjliga att fokusera på, medan andra – ofta sådant som känns genuint intressant – kan suga in en så totalt att timmarna försvinner utan att man märker det. Det kallas ibland hyperfokus och kan upplevas som en styrka lika ofta som ett problem, beroende på situationen.

Att svårigheterna får fortsätta obehandlade har ofta ett pris. Vuxna med obehandlad ADHD har som grupp lägre utbildningsnivå, högre arbetslöshet och sämre privatekonomi än befolkningen i övrigt, och separationer är vanligare [9]. För en person med ADHD handlar det inte om bristande vilja, utan om att vardagen är byggd kring krav på planering, uthållighet och minne som exekutiva svårigheter gör svårare att möta. Många som får rätt stöd upplever i stället att just det mönstret vänder, och det är en av anledningarna till att en utredning kan vara värd att göra även sent i livet.

Vägen till diagnos i Sverige

Utredning av ADHD hos vuxna görs inom psykiatrin. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer bör ett utredningsteam bestå av minst en läkare och en psykolog, ofta kompletterat med en arbetsterapeut eller kurator [10]. Under utredningen får du träffa teamet för samtal, och närstående bjuds vanligtvis in för att bidra med sin bild av hur svårigheterna sett ut genom livet [11]. Hos Rikta Psykiatri görs utredningen av just ett sådant team, med specialistläkare i psykiatri och legitimerad psykolog, och man börjar alltid med ett kostnadsfritt inledande samtal för att tillsammans bedöma om en fullständig utredning är rätt nästa steg.

Diagnosen ställs enligt kriterierna i DSM-5 och bygger på en samlad klinisk bedömning, inte på ett enskilt test [12]. Den strukturerade intervjun DIVA-5 används ofta som ett centralt verktyg i utredningen. Den går systematiskt igenom samtliga arton kriterier i DSM-5, både hur de sett ut i barndomen och hur de ser ut i vuxenlivet, och har i en svensk studie visat god förmåga att skilja ADHD från andra tillstånd [13][14]. Samtidigt är det värt att veta att Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har konstaterat att inget diagnostiskt instrument ensamt har tillräckligt vetenskapligt stöd för att bära en diagnos på egen hand [15]. Det är alltså helhetsbedömningen som väger tyngst.

Vägen dit går normalt via vårdcentralen, som bedömer om en remiss till psykiatrin behövs, även om vissa regioner tillåter att man vänder sig direkt till en specialistmottagning genom egen vårdbegäran [11]. Hur lång väntan blir skiljer sig kraftigt mellan olika delar av landet. I Umeå har väntetiden för ADHD-utredning i perioder varit uppe i fem år, med nära tusen personer i kö, något som den biträdande psykiatrichefen David Michel Häggström har beskrivit som en stor utmaning för verksamheten [16]. Många väljer därför att utreda sig privat, antingen för att slippa den långa väntan eller för att de redan misstänker att kön inte är rimlig i just deras situation.

Behandling som faktiskt hjälper

Behandling vid ADHD hos vuxna brukar vara multimodal, alltså en kombination av flera insatser snarare än en enda lösning [17]. Psykoedukation – kunskap om vad ADHD är och hur det påverkar just din vardag – rekommenderas ofta som ett första steg [10]. I den svenska studien PEGASUS fick vuxna med ADHD och deras närstående gå ett strukturerat psykoedukativt program tillsammans, och resultaten visade en tydlig ökning av kunskapen om ADHD samt förbättrad livstillfredsställelse jämfört med sedvanlig vård [18].

När det gäller läkemedel är centralstimulantia som metylfenidat förstahandsvalet för vuxna i Sverige [19]. Fungerar inte det tillräckligt bra finns lisdexamfetamin som ett alternativ, och för den som av olika skäl inte vill eller bör ta ett centralstimulerande läkemedel finns atomoxetin, som verkar på ett annat sätt och inte är narkotikaklassat [20]. Läkemedel är dock sällan hela lösningen. Kognitiv beteendeterapi anpassad för ADHD har i randomiserade studier visat bättre effekt än enbart stödsamtal hos vuxna som redan medicinerar men fortfarande har kvarstående besvär [21], och metakognitiv gruppterapi inriktad på just planering, organisering och tidshantering har gett tydligt bättre behandlingssvar jämfört med stödterapi [22]. Många har också stor nytta av NPF-coachning med en legitimerad arbetsterapeut, en insats som bland annat erbjuds hos Rikta Psykiatri och som handlar om att bygga konkreta strukturer i vardagen snarare än att bara prata om dem.

Så tar du nästa steg

Om du känner igen dig i mycket av det här är ett naturligt första steg att prata med någon som kan bedöma om en utredning är rätt väg. Hos Rikta Psykiatri börjar det med ett kostnadsfritt rådgivningssamtal på 30 minuter, där du tillsammans med en specialist går igenom din situation och funderar på nästa steg, utan krav på att gå vidare.

Misstänker du att du har ADHD och är intresserad av en utredning, eller har du redan en diagnos och vill ha stöd i form av coachning, terapi eller medicinering? Boka en kostnadsfri rådgivning på 30 minuter med Rikta Psykiatri, så tittar vi tillsammans på vad som passar just din situation.