Blogg · Rikta Psykiatri
ADHD, hjärnan och dopamin: så skiljer sig funktionen
ADHD, hjärnan och dopamin: hur belöningssystemet fungerar annorlunda, vad forskningen säger om dopamin och hjärnans mognad, och vad det betyder i vardagen.
Du vet att du borde börja med deklarationen. Den är viktig, den har en deadline, och ändå händer ingenting. Men när ett spel eller ett kreativt sidoprojekt dyker upp går du plötsligt på högvarv i timmar. Skillnaden är inte viljestyrka. Den handlar om hur hjärnans belöningssystem och dopamin fungerar vid ADHD.
Vad dopamin gör
Dopamin är en av hjärnans viktigaste signalsubstanser. Att dopamin är en självständig budbärare, och inte bara ett förstadium till andra ämnen, visades av den svenske forskaren Arvid Carlsson, vars arbete belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2000 [1]. Dopamin hjälper hjärnan att avgöra vad som är värt att fokusera på, skapar motivation och driver belöningssystemet.
Hur funktionen skiljer sig vid ADHD
En banbrytande studie av Nora Volkow och kollegor undersökte med PET-kamera hjärnans belöningsbana hos 53 icke-medicinerade vuxna med ADHD och 44 kontroller [2]. Forskarna fann lägre tillgång på både dopaminreceptorer av typen D2/D3 och dopamintransportörer i nucleus accumbens och mitthjärnan, alltså centrala delar av belöningsbanan. I nucleus accumbens var exempelvis den mätbara tillgången på dopamintransportörer lägre hos deltagarna med ADHD än hos kontrollerna, 0,63 mot 0,71. Dessa minskningar var kopplade till symtom på ouppmärksamhet. Slutsatsen var att en minskning av dopaminmarkörer i belöningsbanan hänger samman med ouppmärksamhet vid ADHD [2].
Inte en enkel brist
Det är frestande att sammanfatta ADHD som dopaminbrist, men det vore en förenkling. Modern forskning beskriver snarare en dysreglering, alltså att systemet fungerar ojämnt, med skillnader i receptorkänslighet och signalering i specifika nätverk [3]. Belöningssystemet startar ofta långsammare, och dopaminpåslaget kommer först när något faktiskt händer i stället för i förväg. Därför känns långsiktiga mål lätt meningslösa medan det som ger snabb stimulans blir svårt att motstå. Samma mekanism ligger bakom att en belönande uppgift kan utlösa hyperfokus, och den påverkar även känsloregleringen.
Hjärnan mognar i annan takt
Skillnaderna är strukturella, inte tecken på låg intelligens. En stor studie av Philip Shaw och kollegor visade att barn med ADHD nådde toppen i kortikal tjocklek flera år senare än andra, i genomsnitt runt tio och ett halvt års ålder jämfört med sju och ett halvt, med störst fördröjning i prefrontala områden [4]. Den stora ENIGMA-studien av Martine Hoogman och kollegor omfattade 3242 personer, varav 1713 med ADHD och 1529 kontroller. Den fann något mindre volymer i bland annat nucleus accumbens, amygdala, hippocampus, caudatus och putamen hos personer med ADHD [5]. Effekterna var dock små, och forskarna underströk att fynden gäller på gruppnivå och inte kan användas för att diagnostisera en enskild individ.
Vad detta betyder i vardagen
Att förstå mekanismen tar bort skuld. Det handlar inte om lathet utan om en hjärna som behöver tydligare, snabbare och mer konkret återkoppling för att komma igång. Omgivningen kan fungera som ett yttre belöningssystem med korta mål och snabb bekräftelse. Det är också så ADHD-medicin verkar, genom att påverka just dopamin och noradrenalin. På Rikta hjälper vi dig att bygga sådana strukturer genom coachning med legitimerade arbetsterapeuter, och vid behov med medicinsk behandling och utredning.
Vanliga frågor
Har personer med ADHD dopaminbrist?
Inte en enkel brist. Forskning talar snarare om en dysreglering, där signaleringen fungerar ojämnt.
Betyder hjärnskillnaderna att man är mindre begåvad?
Nej. Skillnaderna handlar om mognadstakt och signalering, inte om intelligens.
Varför är det lättare att fokusera på roliga saker?
Belöningssystemet ger dopaminpåslag främst vid snabb och konkret stimulans, vilket gör långsiktiga mål svårare att komma igång med.
Gratis rådgivning
Vill du förstå hur just din hjärna fungerar och vad som kan hjälpa? Rikta erbjuder en kostnadsfri rådgivning på 30 minuter för dig som misstänker NPF och är intresserad av att göra en utredning eller redan har en diagnos och vill ha coachning, terapi eller medicinering. Boka en tid så pratar vi om vad som skulle hjälpa just dig.
Referenser
[1] Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet. (2000). Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2000: Arvid Carlsson, Paul Greengard och Eric Kandel. Karolinska Institutet.
[2] Volkow, N. D., Wang, G. J., Kollins, S. H., Wigal, T. L., Newcorn, J. H., Telang, F., Fowler, J. S., Zhu, W., Logan, J., Ma, Y., Pradhan, K., Wong, C., & Swanson, J. M. (2009). Evaluating dopamine reward pathway in ADHD: Clinical implications. JAMA, 302(10), 1084-1091.
[3] Blum, K., Chen, A. L. C., Braverman, E. R., Comings, D. E., Chen, T. J. H., Arcuri, V., Blum, S. H., Downs, B. W., Waite, R. L., Notaro, A., Lubar, J., Williams, L., Prihoda, T. J., Palomo, T., & Oscar-Berman, M. (2008). Attention-deficit-hyperactivity disorder and reward deficiency syndrome. Neuropsychiatric Disease and Treatment, 4(5), 893-918.
[4] Shaw, P., Eckstrand, K., Sharp, W., Blumenthal, J., Lerch, J. P., Greenstein, D., Clasen, L., Evans, A., Giedd, J., & Rapoport, J. L. (2007). Attention-deficit/hyperactivity disorder is characterized by a delay in cortical maturation. Proceedings of the National Academy of Sciences, 104(49), 19649-19654.
[5] Hoogman, M., Bralten, J., Hibar, D. P., Mennes, M., Zwiers, M. P., Schweren, L. S. J., … Franke, B. (2017). Subcortical brain volume differences in participants with attention deficit hyperactivity disorder in children and adults: A cross-sectional mega-analysis. The Lancet Psychiatry, 4(4), 310-319.
