ADHD eller bipolär sjukdom? Likheter och skillnader

Välkommen till din specialistklinik. Många vuxna som söker sig till oss känner att de har “fallit mellan stolarna” i den offentliga vården. Du kanske kämpar med humörsvängningar, bristande fokus och utmattning men diagnosen känns oklar. Att med precision skilja mellan Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och bipolär sjukdom (BPS), eller att se att du har båda.

Varför det är så svårt att skilja dem åt

Både ADHD och Bipolär sjukdom kan ge dig symtom som: “Jag har för mycket energi”, “Mina tankar rusar” och “Jag är impulsiv”. Det är därför det är så lätt att bli feldiagnostiserad.

Epidemiologi och samsjuklighetens omfattning

Prevalensen av ADHD hos vuxna i Sverige uppskattas ligga mellan 2,5 % och 5 %, medan bipolär sjukdom drabbar cirka 1-3 % av befolkningen. Men här finns också ett stort överlapp. Forskning tyder nämligen på att upp till 20 % av personer med bipolär sjukdom även uppfyller kriterierna för ADHD. Omvänt löper individer med ADHD en signifikant förhöjd risk att utveckla bipolär sjukdom senare i livet.

Denna “dubbeldiagnos” är inte bara två tillstånd som läggs ihop - det skapar ett unikt, mer allvarligt symtomkluster. Patienter med både ADHD och BPS uppvisar ofta:

• Tidigare debutålder av affektiva skov.
• Frekventare och svårare episoder.
• Högre risk för suicidförsök.
• Sämre svar på monoterapi (t.ex. enbart stämningsstabiliserare eller enbart centralstimulantia).
• Markant högre grad av substansbrukssyndrom och social utslagning.

Diagnostikens Utmaningar i Svensk Vård

I den svenska vården sker ofta en “trattning”. Patienten söker primärvården för depression eller ångest. Om en första screening för bipolär sjukdom är negativ, och patienten inte svarar på standardbehandling, remitteras de ibland vidare för ADHD-utredning. Risken är att en “mjuk” bipolär sjukdom (som typ 2) missas, och att patienten då sätts på centralstimulantia. I en instabil bipolär hjärna kan detta leda till hypomani eller blandtillstånd - alltså att maniska och depressiva symtom uppträder samtidigt eller i mycket snabb följd.

Hjärnans roll i ADHD och bipolär sjukdom

ADHD

ADHD betraktas primärt som ett neuropsykiatriskt utvecklingssyndrom vilket betyder att hjärnan på ett genomgående sätt utvecklats på ett annorlunda sätt.

Den hypodopaminerga hypotesen

Den dominerande teorin handlar om en brist på dopamin och noradrenalin i de områden som ska reglera uppmärksamhet och impulser (prefrontala cortex). Detta ger en nedsatt “signal-till-brus”-kvot, vilket gör att hjärnan inte effektivt kan filtrera bort irrelevanta stimuli (distraherbarhet) eller upprätthålla motivation för uppgifter som inte omedelbart är belönande (prokrastinering).

Default Mode Network (DMN)

Studier visar att personer med ADHD har svårt att stänga av hjärnans vilonätverk (DMN) - det som associeras med dagdrömmar och tankevandring - när fokusnätverket (Task Positive Network) ska aktiveras.

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom har andra kännetecken i hjärnan som i högre grad involverar stabilitet i cellmembranen och dygnsrytmreglering.

Cirkadisk Dysreglering och CLOCK-gener

Bipolära patienter har en genetisk sårbarhet i gener som styr kroppens biologiska klocka. Detta gör dem extremt känsliga för rubbningar i dygnsrytmen, som sömnbrist. En rubbning kan direkt trigga en affektiv episod.

Kindling-fenomenet

Obehandlade skov tenderar att bli tätare och svårare med tiden. Varje episod lämnar ett “neurobiologiskt ärr” som sänker tröskeln för nästa episod, en process som kallas kindling. Detta understryker vikten av profylax (förebyggande medicinering) vid bipolär sjukdom, till skillnad från ADHD där symtomen är mer konstanta över tid.

State (Tillstånd) vs. Trait (Personlighetsdrag)

Det mest avgörande vi tittar på är om dina problem är konstanta drag i din personlighet (Trait) eller tillfälliga tillstånd som kommer och går (State).

Känslan

ADHD (Trait - ett konstant drag): Alltid kämpat. Symtomen är genomgripande och fluktuerar under dagen beroende på intresse/stimulans.

Bipolär sjukdom (State - ett momentärt tillstånd): Förändring. Det finns en tydlig kontrast mot hur du mår när du mår bra. Skoven varar dagar, veckor eller månader.

Energin

ADHD: En “inre motor” som inte går att stänga av, rastlöshet. Sällan euforisk.

Bipolär sjukdom: Extremt skiftande. Från total oförmåga (depression) till gränslös energi och eufori (mani/hypomani).

Triggers

ADHD: Oftast yttre händelser: kritik, tristess, hög stress.

Bipolär sjukdom: Ofta inre, biologiska faktorer: sömnbrist, årstidsväxlingar.

Självbild

ADHD: Oftast konstant låg: “Jag misslyckas alltid.”

Bipolär sjukdom: Växlar extremt: Från grandios (mani) till värdelös (dep).

De viktigaste skillnaderna mellan syndromen

A. Sömnen: Den Tydligaste Markören

Om vi bara får ställa en fråga, handlar den om sömnen.

Vid ADHD: insomni och förskjuten dygnsrytm

• Du vill sova, men du kan inte. Du ligger vaken på grund av s.k. “tankebrus” (“racing thoughts” av oroskaraktär) eller oförmåga att varva ner kroppen.
• Du lider av sömnbristen dagen efter - du är trött, seg (“sleep inertia”) och kognitivt nedsatt.

Vid Bipolär Mani/Hypomani: minskat sömnbehov

• Detta är ett kardinalsymtom. Du sover 2-4 timmar (eller mindre) och vaknar fullständigt utvilad.
• Energinivån är paradoxalt hög trots sömnbrist. Under depressiva faser ses ofta hypersomni (sover 12+ timmar men är ändå trött) vilket är en annan typ av trötthet än den vid ADHD.

B. Tankeverksamhet

Båda kan innebära att man har rusande tankar men de skiljer sig lite:

ADHD: “Popcorn-hjärna” (distraherbarhet)

• Tankarna hoppar associativt: En tanke väcker en annan som väcker en tredje. Det är en bristande hämning av vad som ibland är irrelevanta impulser.
• Du tappar tråden i samtalet men du kan avbrytas och ledas tillbaka.

Bipolär Mani: tankeflykt (Flight of Ideas)

• Tankarna går extremt snabbt, som att se på tio filmer samtidigt. Det finns ett inre tryck (pressure).
• Kliniskt tecken är ett forcerat tal - att man pratar så fort att man snubblar på orden, och det är svårt eller omöjligt att avbryta en.

C. Impulsivitet och Risktagande

ADHD: ogenomtänkt impulsivitet

• “Ready, Fire, Aim”. Handlingen sker innan du hunnit bearbeta konsekvensen.
• Riskerna är ofta “klantiga” (t.ex. köpa onödiga småsaker, köra för fort).

Bipolär Mani: grandiost risktagande

• Handlingen är ofta planerad men baserad på en förvrängd kalkyl. “Jag kan inte misslyckas”.
• Riskerna har högre potentiell skada: t.ex., att man penderar familjens besparingar på en “genial” affärsidé, extrem sexuell promiskuitet, säger upp sig från jobbet utan plan. Handlandet har en målinriktad kvalitet.

D. Emotionell Reglering: RSD vs. Affektiv Labilitet

ADHD: Emotionell Dysreglering och RSD

• Rejection Sensitive Dysphoria (RSD): En extrem, nästan fysisk smärta vid upplevd avvisande eller kritik. Kan leda till plötsligt raseri eller djup förtvivlan.
• Känslorna är reaktiva. De har alltid en utlösare, även om den kan verka trivial för utomstående.
• Längden av dem är kort. Om situationen löser sig, kan humöret vända tillbaka till normalt på någon timme.

Bipolär sjukdom: affektiv instabilitet

• Svängningarna är djupare och längre (dagar/veckor) och är autonoma (svåra att påverka med yttre omständigheter).
• Bipolär depression: Ofta melankolisk, med total oförmåga att känna lust (anhedoni).
• Bipolär blandepisod: En farlig kombination av depressivt tankeinnehåll och manisk energi/agitation. Här är suicidrisken som högst.

Relationen till utmattningssyndrom

I Sverige har vi i flera decennier behövt förhålla oss till diagnosen Utmattningssyndrom (F43.8A), som många tycker är en vanlig “slasktratt” för odiagnostiserad NPF och bipolär sjukdom.

Obehandlad ADHD som väg till utmattning

Många högfungerande individer (särskilt kvinnor) med ADHD klarar skola och tidigt arbetsliv genom extrem kompensation - de “kör på adrenalin” för att få vardagen att gå ihop. Men i 30-40-årsåldern (när kraven från arbete och familj eskalerar) “kraschar” systemet.

• Vila hjälper sällan en ADHD-hjärna. Utan yttre struktur (jobbet) faller de ofta djupare ner i kaos, ångest och passivitet.
• Klinisk åtskillnad: Vid “ren” utmattning finns en tydlig kognitiv försämring jämfört med en tidigare god funktion. Vid ADHD-relaterad utmattning framkommer vid noggrann anamnes att man alltid fått kämpa hårdare än andra för att uppnå samma resultat.

Bipolär Depression maskerad som Utmattning

Bipolär depression (särskilt typ 2) karaktäriseras ofta av “blytung trötthet” (lead-on paralysis) och kognitiv tröghet vilket liknar utmattningssyndrom.

• Om dessa patienter behandlas med SSRI (standard vid utmattning/depression) utan stämningsstabiliserande skydd, finns risk för “switch” till hypomani eller snabba svängningar.
• Varningssignal: Om en patient med “utmattning” plötsligt blir “frisk” väldigt snabbt (inom dagar) av antidepressiva eller beskriver att de efter en period av sängliggande plötsligt städat hela huset, bör bipolär sjukdom misstänkas.

Vi hoppas att texten ovan har hjälpt dig i att förstå skillnaderna och likheterna mellan ADHD och bipolär sjukdom. Och oavsett om du kämpar med ADHD, bipolär sjukdom, eller båda tillstånden samtidigt, förtjänar du en diagnos och en behandlingsstrategi som ser hela bilden. Genom att vända dig till specialistvård kan du få den precision som krävs för att byta ut osäkerheten mot ett liv med stabiliserad livskvalitet.

Behöver du hjälp med utredning eller behandling? Kontakta oss så hjälper vi dig vidare.

Testa om du har ADHD