ADHD-guiden

Om ADHD – din guide till symtom, diagnos och stöd

ADHD är ett neuropsykiatriskt funktionssätt som påverkar hur hjärnan reglerar uppmärksamhet, energi och impulser. Här får du en sammanhållen guide till symtom, orsaker, utredning och behandling – och hur rätt stöd förenklar vardagen.

Vad du hittar i guiden

Guiden är skriven av Rikta Psykiatris specialistteam för dig som vill förstå vad ADHD innebär i praktiken.

  • Forskning översatt till vardagliga beslut.
  • Konkreta strategier för studier, jobb och relationer.
  • Vägledning genom utredning, behandling och nästa steg.

Vad är ADHD?

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) handlar inte om vilja eller intelligens – utan om hur hjärnan prioriterar information och reglerar energi. Svårigheter med fokus, tidsuppfattning och impulskontroll påverkar planering, avslut och återhämtning.

Beskrivningar som liknar ADHD finns sedan 1700-talet. I dag vet vi att det är ett livslångt funktionssätt som kan innebära hyperfokus, kreativitet och uthållighet – men också överbelastning när miljön kräver något annat än hur hjärnan fungerar.

Kärnan i svårigheterna

  • Styra när och hur länge du kan fokusera.
  • Reglera energi och aktivitet.
  • Skapa paus mellan tanke och handling.

När märks det?

När kraven på struktur ökar (skola, arbete, familjeliv) eller när strategier som fungerat tidigare inte räcker längre.

Hur vanligt är ADHD?

ADHD finns i alla åldrar, kön och samhällsgrupper. Siffrorna beror på hur diagnoser ställs och vilka som faktiskt får utredas.

Globalt

  • Barn & unga: 5–7 %.
  • Vuxna: 2–5 % (många saknar diagnos).

I Sverige

  • Hög andel pojkar upptäcks i skolåldern.
  • Fler kvinnor och vuxna får diagnos när kunskapen ökar.

Vad betyder ökningen?

Främst bättre igenkänning och minskat stigma – inte att ADHD biologiskt blivit vanligare.

Varför ökar antalet diagnoser?

Trendbrottet är ett resultat av kunskap och tillgång snarare än ”överdiagnostik”.

Bättre kriterier

Vuxendiagnostik har förbättrats och fångar fler profiler än tidigare.

Minskad underdiagnostik

Särskilt för flickor och kvinnor som tidigare maskerat symtom.

Mer öppenhet

Psykisk hälsa diskuteras oftare – fler vågar söka hjälp och utredas.

Utmaningen

Högre volymer kräver kvalitetssäkrad diagnostik så att varje individ får rätt stöd.

Kärnsymtom vid ADHD

Alla kan känna igen sig ibland – men vid ADHD är svårigheterna varaktiga och påverkar flera delar av livet.

Ouppmärksamhet

Tappar fokus vid monotona uppgifter, missar detaljer, glömmer instruktioner men kan hyperfokusera på intressen.

Hyperaktivitet

Barn rör sig och pratar mycket; vuxna känner ofta inre rastlöshet och behov av att vara igång.

Impulsivitet

Snabba beslut, avbryter andra, svårt att vänta på sin tur eller väga konsekvenser.

Exekutiva funktioner & tid

Utmaningar med igångsättning, planering och ”time blindness”.

Känsloreglering

Snabba känslosvängningar, känslighet för stress eller avvisande.

Olika typer av ADHD (DSM-5)

Presentationen kan skifta över tid beroende på ålder, krav och strategier.

Ouppmärksam presentation

Tidigare kallad ADD. Mer fokus på mental trötthet, distraktion och att saker ”glider undan”.

Hyperaktiv/impulsiv

Syns som motorisk rastlöshet, impulsdriven kommunikation och starkt behov av att vara i rörelse.

Kombinerad

Vanligast hos vuxna. Både uppmärksamhet och impulskontroll påverkas.

ADHD i olika åldrar

Symtomen förändras när kraven förändras.

Barn

Uppmärksamhetsproblem märks när kraven på stillasittande ökar. Kan feltolkas som trots eller ”dålig uppfostran”.

Tonår

Större krav på självorganisering. Känslor pendlar och sömn kan drabbas.

Vuxna

Mer inre rastlöshet än yttre hyperaktivitet. Tid, struktur och återhämtning blir centralt för att orka.

ADHD hos flickor och kvinnor

Symtomen märks ofta på andra sätt än hos pojkar, vilket bidragit till sen diagnostik.

Subtila uttryck

Ouppmärksamhet, mental utmattning och inre rastlöshet dominerar.

Maskering

Hög anpassning gör att omgivningen inte märker svårigheter – men energikostnaden blir hög.

KONSEKVENSER

Sen diagnos ökar risken för samsjuklighet. Rätt diagnos ger ofta lättnad och tydliga vägar till stöd.

Likheter, skillnader och AuDHD

ADHD och autism kan överlappa – ibland samtidigt (AuDHD). En anpassad bedömning behövs.

Likheter

  • Sociala utmaningar – av olika skäl.
  • Sensorisk känslighet och behov av tydlig struktur.
  • Behov av anpassningar i miljöer med höga krav.

Skillnader

ADHD innebär varierande fokus, impulser och snabb tempo. Autism präglas av starkt rutinbehov, annorlunda informationsbearbetning och djupa intressen.

Kombinationen (AuDHD)

Vanlig och kräver att bedömningen tittar på båda spektra samtidigt så att stödinsatserna blir rätt kalibrerade.

Orsaker till ADHD

Det finns ingen enskild orsak – genetiska, biologiska och miljömässiga faktorer samspelar.

  • Genetik: hög ärftlighet, många små genetiska variationer.
  • Signalsubstanser: dopamin och noradrenalin påverkar fokus, motivation och impulskontroll.
  • Miljö: prematuritet, låg födelsevikt eller belastande uppväxt kan påverka hur symtom märks och hanteras.

Samsjuklighet & differentialdiagnoser

De flesta vuxna med ADHD har någon gång samsjukliga tillstånd. En noggrann utredning kartlägger vad som påverkar mest just nu.

Vanligt samsjukliga tillstånd

  • Ångestsyndrom och depression/utmattning.
  • Autism (AuDHD).
  • Riskbruk eller beroendeproblematik.

Differentialdiagnoser

  • Bipolär sjukdom med episodiskt förlopp.
  • Emotionellt instabilt personlighetssyndrom.
  • Primär ångest/depression som påverkar fokus sekundärt.

Varför utreda ADHD?

En korrekt diagnos gör stor skillnad – den ger en förklaringsmodell och öppnar dörren till adekvat behandling.

Fördelar

  • Evidensbaserad behandling – med eller utan läkemedel.
  • Anpassningar i skola/arbete (tid, struktur, hjälpmedel).
  • Ökad självförståelse och stärkt självkänsla.
  • Minskad risk för följdproblem som ångest, depression och riskbruk.

Så går utredningen till

  • Strukturerade intervjuer (gärna med anhörigstöd).
  • Skattningsskalor och neuropsykologiska tester.
  • Medicinsk bedömning och tydlig återkoppling.

Behandling och stöd

Målet är att minska symtom, öka funktion och skapa hållbara vanor. Ofta kombineras flera insatser.

Läkemedel (stark evidens)

  • Förbättrar ofta fokus, uthållighet och impulskontroll.
  • Titrering och uppföljning anpassas individuellt.

Psykologiskt & praktiskt stöd

  • KBT för struktur, planering och känsloreglering.
  • ADHD-coachning och arbetsterapeutiska verktyg.
  • Psykoedukation och digitala hjälpmedel i skola/arbete.

Misstänker du ADHD?

Vi guidar dig från första samtal till tydlig återkoppling och uppföljning.

Sammanfattning: ADHD är ett livslångt sätt att fungera. Med rätt diagnos, kunskap och stöd kan du bygga system som passar dig – och få mer energi över till det som är viktigt.